Hållbar konsumtion – så kan du göra skillnad i vardagen

Att leva mer hållbart handlar inte om att göra allt perfekt, utan om att göra medvetna val som steg för steg minskar vår påverkan på klimat och miljö. Hållbar konsumtion är ett av de mest kraftfulla verktygen vi har i vardagen – det vi väljer att köpa (eller inte köpa).
Hand håller en grön kvist.

Uppdaterad 2025-11-05

Hur konsumerar man hållbart? – 4 enkla principer

Grunden för hållbar konsumtion är att använda resurser på ett sätt som inte äventyrar framtida generationers möjligheter. Det betyder att vi minskar överflödig konsumtion, väljer produkter med lång livslängd och tänker mer cirkulärt.

Fyra enkla principer för hållbar konsumtion:

  1. Använd det du har – det mest hållbara plagget eller prylen är i regel den du redan äger.
  2. Välj begagnat, hyr eller dela när du behöver något nytt.
  3. Köp nytt med omsorg – satsa på kvalitet, hållbara material och produkter som kan repareras.
  4. Planera för hela livscykeln – fundera på hur en produkt kan lagas, säljas vidare eller återvinnas.

Tips: Vill du fördjupa dig i textilier och materialval? Läs vår guide till hållbara textilmaterial.

clothes.png

Hur äter man hållbart? – 4 steg mot en klimatsmart kost

Maten vi äter står för en stor del av våra personliga utsläpp, men här finns också tydliga möjligheter att påverka. Att äta hållbart betyder inte att sluta njuta av maten, utan att göra smartare val som gynnar både hälsan och planeten.

Fyra steg mot en mer hållbar kost:

  • Ät mer växtbaserat – baljväxter, grönsaker, frukt och fullkorn har mycket lägre klimatavtryck än kött och mejeriprodukter.
  • Minska matsvinnet – planera dina inköp, använd rester och förvara maten rätt.
  • Välj i säsong och lokalt när det är möjligt, eftersom det ofta innebär mindre transporter och resurser.
  • Titta efter märkningar som KRAV, EU-ekologiskt eller MSC/ASC (för fisk), som kan guida dig till bättre alternativ som uppfyller krav för framför allt miljö och djurvälfärd.

food.png

Strategier för hållbar konsumtion – från individ till samhälle

För att vi ska nå en verklig omställning krävs både individuella handlingar och strukturella förändringar.

Strategier på flera nivåer:

  • Individnivå: Mer medvetna köpbeslut, att dela resurser med andra och att normalisera återbruk.
  • Företagsnivå: Nya affärsmodeller där reparation, uthyrning och återanvändning blir en del av erbjudandet.
  • Samhällsnivå: Politiska styrmedel som underlättar hållbara val, till exempel momssänkning på reparationer eller högre skatt på resurskrävande produkter.
  • Kunskap och transparens: Märkningar, klimatavtryck per produkt och utbildning gör det enklare att välja rätt.
  • Gemenskap och kulturförändring: När vi gör hållbarhet till normen – genom klädbyten, delningstjänster eller diskussioner i vardagen – blir det lättare för fler att haka på.

recycling.png

Hållbar konsumtion och naturresurser – varför det spelar roll

När vi pratar om hållbar konsumtion handlar det i grunden om hur vi använder jordens naturresurser – som mark, vatten, skog och mineraler. Dagens konsumtionsmönster sätter stor press på dessa resurser.

Exempel på resurskrävande konsumtion:

  • Textilier kräver mycket vatten, mark och energi, särskilt bomull och syntetiska fibrer.
  • Elektronik bygger på metaller och mineraler som i många fall bryts under svåra arbetsförhållanden och med stor miljöpåverkan.
  • Matproduktion står för en stor del av både markanvändning och utsläpp, särskilt animaliska produkter.

Så kan vi använda naturresurser mer hållbart:

  • Förläng livslängden på det vi redan har.
  • Välj resurssnåla alternativ – t.ex. växtbaserad mat, lin eller hampa.
  • Stöd återvinning och cirkularitet.
  • Skydda biologisk mångfald genom certifieringar som FSC.

Hållbar konsumtion och kemikalier – ett ofta glömt perspektiv

Många produkter vi använder i vardagen innehåller kemikalier. En del fyller viktiga funktioner, men andra kan vara skadliga för både människor och miljö.

Exempel på utmaningar:

  • Textilier kan behandlas med färgämnen eller vattenavvisande kemikalier.
  • Plast kan innehålla tillsatser som sprids när den bryts ner.
  • Elektronik kan innehålla tungmetaller som försvårar återvinning.

Så kan du konsumera mer kemikaliesmart:

  • Välj miljömärkta produkter (GOTS, OEKO-TEX, Svanen, EU Ecolabel) - de kan vara bättre för miljön, fria från farliga kemikalier och tillverkade under mer ansvarsfulla villkor.
  • Tvätta nya textilier innan användning.
  • Undvik onödiga kemikalier i hemmet – välj parfymfria och naturbaserade alternativ.
  • Återvinn elektronik och farligt avfall på rätt plats.

Hållbar konsumtion och produktion – två delar av samma helhet

FN:s globala mål 12 handlar om hållbar konsumtion och produktion. Det innebär att vi behöver både förändra hur vi konsumerar och hur företag producerar.

Vad innebär hållbar produktion?

  • Resurseffektivitet.
  • Förnybar energi.
  • Giftfria kretslopp.
  • Cirkulär design.
  • Ansvarsfulla leverantörsled.

Kopplingen till konsumtion

  • När vi efterfrågar hållbara alternativ påverkar vi marknaden.
  • När vi minskar överkonsumtion minskar vi trycket på resurser.
  • När vi stödjer företag som arbetar transparent stärker vi de aktörer som driver omställningen framåt.

Hållbar konsumtion i ett globalt perspektiv

Våra konsumtionsval i Sverige påverkar långt bortom landets gränser. Kläder, elektronik, livsmedel och möbler produceras ofta i länder där naturresurser är billigare att utvinna och arbetskraften billigare att anlita.

Några viktiga aspekter:

  • Arbetsvillkor: I många länder sker produktion under låga löner och svaga skydd för arbetare. Genom att välja företag som är transparenta med sina leverantörskedjor kan vi bidra till bättre villkor.
  • Miljöpåverkan: Produktion i andra delar av världen kan ske med hög energianvändning, ofta fossilbaserad, samt bristande miljöreglering.
  • Vatten och markanvändning: Bomullsodling i torra regioner, sojaodling i Sydamerika och palmolja i Sydostasien är exempel på hur global konsumtion sätter press på lokala ekosystem.
  • Transporter: Varor som importeras över hela världen innebär utsläpp från sjöfart och flyg, även om själva transportens andel i de flesta fall är mindre än produktionens (undantag som är värda att nämna är t.ex. flygtransport av frukt).

Så kan vi påverka:

  • Välj certifierade produkter som Fairtrade, Rainforest Alliance eller FSC som tar hänsyn till både miljö och sociala villkor.
  • Efterfråga transparens – fråga företag var och hur deras produkter tillverkas.
  • Minska överkonsumtion – färre inköp innebär mindre press på både människor och natur globalt.
  • Stöd företag som satsar på rättvisa leverantörsled och klimatsmarta lösningar i hela kedjan.

Att tänka globalt i vår konsumtion gör att hållbarhet inte bara blir en fråga om miljö, utan också om mänskliga rättigheter och rättvis resursfördelning.

Små steg, stor skillnad

Det är lätt att känna sig överväldigad inför klimatutmaningen. Men varje gång du väljer att laga istället för att köpa nytt, eller äta en växtbaserad måltid istället för kött, bidrar du till en positiv förändring. Ju fler vi är som gör dessa val, desto större blir trycket på företag och politiker att erbjuda bättre alternativ.

Nyfiken på att veta mer om hur ditt företag kan ta ansvar för er konsumtion och ta ert hållbarhetsarbete till nästa nivå? GoClimate beräknar automatiskt ditt företags klimatutsläpp och tar fram siffror på er sociala hållbarhet och styrning (ESG) baserat på fakturor och kvitton - kom igång redan idag!

Författare
Tove Westling
Faktagranskat av
Don CalliasKlimatrådgivare