Förnybar energi: en växande lösning för en hållbar framtid

Energin är nämligen den största utsläppskällan av alla. Ungefär 75 procent av världens växthusgasutsläpp kommer från energianvändning: el och värme, transporter, industri och byggnader [1]. Det handlar alltså inte bara om el, utan om all energi vi använder, från uppvärmning till drivmedel.

Här går vi igenom vad förnybar energi är, vilka energikällor som finns och vilka för- och nackdelar de har. Vi tittar också på hur långt Sverige har kommit och vad ditt företag kan göra.

Vad är förnybar energi?

Förnybar energi kommer från källor som återbildas genom naturliga processer och därför inte tar slut, till exempel sol, vind, vatten och bioenergi [12]. Fossila bränslen som kol, olja och naturgas är däremot ändliga. De har bildats under väldigt lång tid och förbrukas mycket snabbare än de hinner nybildas.

Förnybart och fossilfritt är inte riktigt samma sak. Fossilfri energi är ett bredare begrepp som även rymmer kärnkraft. Kärnkraft är fossilfri men inte förnybar, eftersom uran är en ändlig resurs.

Lägre klimatpåverkan

Vind-, sol- och vattenkraft släpper inte ut växthusgaser när de producerar el. Det gör dem helt avgörande för att fasa ut fossila bränslen och bromsa den globala uppvärmningen.

Sett över hela livscykeln finns förstås vissa utsläpp - från tillverkning, installation, underhåll och rivning. Men de är betydligt lägre än för fossila energikällor.

Vattenkraft är lite av ett specialfall. När en damm byggs hamnar skog och mark under vatten, och när växtligheten bryts ner bildas koldioxid och metan. Utsläppen är störst de första åren och sjunker oftast till nivåer som liknar naturliga sjöars inom ungefär tio år [2][3]. I kalla klimat är utsläppen dessutom lägre än i tropiska [3]. De flesta svenska dammar är betydligt äldre än så.

Kärnkraft släpper inte heller ut växthusgaser vid elproduktion. Däremot finns utsläpp uppströms, från uranbrytning, anrikning och byggande av anläggningar. Kärnkraften har också andra utmaningar, som långsiktig hantering av kärnavfall. Klimatpåverkan är ändå betydligt lägre än för fossila bränslen, och kärnkraft fungerar i dag som ett viktigt komplement i en fossilfri energimix.

Ekonomiska fördelar och stabilare elpriser

Vind, sol och vatten är gratis råvaror. När anläggningen väl står där är de rörliga kostnaderna låga, och elpriset blir mindre beroende av bränslepriser som kan svänga kraftigt på världsmarknaden. På lång sikt kan mer förnybart därför bidra till stabilare elpriser.

I Norden, där vattenkraften är en stor del av energimixen, är elpriserna ofta lägre än i övriga Europa. Omställningen skapar också jobb i nya branscher – från solcellsproduktion till vindkraft och energilagring.

Bättre luftkvalitet och mindre miljöpåverkan

Fossil energi orsakar inte bara klimatförändringar. När kol, olja och gas förbränns släpps svaveldioxid, kväveoxider och partiklar ut. De bidrar till försurning och skadar både natur och människors hälsa. Förnybar energi minskar de utsläppen kraftigt, vilket ger bättre luft och färre luftvägssjukdomar.

Men förnybart är inte helt utan påverkan. Stora vattenkraftsprojekt förändrar ekosystem och kan påverka lokalsamhällen. Solpaneler kräver energi och råmaterial att tillverka. Vindkraftverk påverkar landskapsbilden och kan vara en fara för fåglar. Trots det är den totala påverkan långt mindre än från fossila alternativ.

I Sverige planeras förnybar energi med hänsyn till djurlivet, genom miljökonsekvensbeskrivningar och anpassade skyddsåtgärder. Vindkraftverk placeras utanför känsliga områden och viktiga flyttvägar, och driften kan pausas under känsliga perioder. Vattenkraften arbetar med fiskvägar, och bioenergi kräver ett ansvarsfullt skogs- och jordbruk som skyddar den biologiska mångfalden.

Energisäkerhet och lokal produktion

Ju mer energi ett land producerar själv, desto mindre sårbart blir det för energikriser och geopolitiska spänningar. Förnybar energi är till stor del inhemsk och minskar beroendet av importerade fossila bränslen.

Sol och vind kan dessutom byggas småskaligt, precis där behovet finns. Det är särskilt viktigt i områden som saknar elnät. Där kan solceller, små vindkraftverk och biogas ge el, värme, matlagning och drivmedel lokalt.

Förnybara energikällor – en genomgång

Förnybar energi omfattar flera olika energikällor, var och en med sina egna styrkor och svagheter. Här är de viktigaste och deras roll i omställningen.

1. Solenergi

Solenergi är en av de snabbast växande energikällorna i världen. Solceller omvandlar solljus direkt till el, medan solfångare använder solljuset för att värma vatten till uppvärmning och industriprocesser. År 2025 stod solkraft för 8,7 procent av världens elproduktion, och för första gången gick den om vindkraften [19].

Potentialen är enorm: solen levererar mer energi till jorden på en timme än mänskligheten använder på ett helt år [16].

Fördelar:

• Outtömlig energikälla
• Inga utsläpp vid drift
• Kan installeras på tak och mark

Utmaningar:

• Behöver energilagring för natten och mulna dagar
• Tillverkningen kräver energi och råmaterial
• Kan konkurrera med jordbruket om mark

2. Vindkraft

Vindkraft är en av de mest kostnadseffektiva förnybara energikällorna. Turbinerna omvandlar vindens rörelseenergi till el. År 2025 stod vindkraft för 8,5 procent av världens elproduktion [19].

Fördelar:

• Låga driftskostnader efter installation
• Kan byggas både på land och till havs
• Inga utsläpp vid drift

Utmaningar:

• Produktionen varierar med vinden
• Kan påverka landskapet och djurlivet

3. Vattenkraft

Vattenkraft är en etablerad förnybar energikälla som används i stor skala i många länder. Vatten lagras i dammar, eller så används flödet i älvar, och rörelseenergin omvandlas till el i turbiner. Globalt är vattenkraft den största förnybara elkällan, med cirka 14 procent av världens el 2025 [19]. I Sverige stod den för ungefär 38 procent av elproduktionen 2024 [13].

Fördelar:

• Stabil och pålitlig produktion
• Kan lagra energi i vattenmagasin och leverera när den behövs

Utmaningar:

• Påverkar ekosystem och vattenflöden
• Höga investeringskostnader

4. Bioenergi

Biomassa är det ursprungliga organiska materialet, som ved, jordbruksrester och skogsavfall. Biobränslen är förädlad biomassa och finns i fast form (som pellets), flytande form (som biodiesel) och gasform. Biogas bildas när organiskt avfall rötas och kan användas till el, värme och drivmedel.

Biobränslen släpper ut biogen koldioxid, inte fossil, men påverkar ändå klimatet på kort sikt. Snabbväxande grödor binder tillbaka koldioxiden snabbt, medan ett avverkat träd tar betydligt längre tid att ersätta. Klimatnyttan är alltså inte självklar utan den beror mycket på var bränslet kommer ifrån.

Fördelar:

• Kan ersätta fossila bränslen i värme och transporter
• Minskar avfallsproblem genom återanvändning

Utmaningar:

• Kan konkurrera med livsmedelsproduktion om mark
• Klimatpåverkan varierar stort beroende på källa

5. Geotermisk energi och bergvärme

Geotermisk energi är värme från jordens inre. Ungefär hälften av den värmen kommer från radioaktivt sönderfall i manteln och jordskorpan. Resten är restvärme från när jorden bildades [9].

Värmen kan användas i geotermiska kraftverk, där varmt vatten eller ånga från underjordiska reservoarer driver turbiner. Den kan också användas direkt, till exempel för fjärrvärme. Tillgången är dock begränsad till områden med rätt geologi, ofta vulkaniskt aktiva, och borrningen kan vara kostsam.

En närbesläktad teknik är bergvärme, som är vanlig i svenska villor. Den hämtar främst solvärme som lagrats i berggrunden, på betydligt grundare djup [17].

Fördelar:

• Jämn och stabil energikälla
• Låga utsläpp av växthusgaser

Utmaningar:

• Begränsad geografisk tillgänglighet
• Höga initiala kostnader

6. Havsenergi: våg- och tidvattenkraft

Även havet rymmer energi. Tidvattenkraft utnyttjar tidvattnets rörelser, som orsakas av månens och solens dragningskraft, och finns redan i drift på flera platser i världen [14]. Vågkraft omvandlar vågornas rörelser till el, men finns än så länge främst som prototyper [14].

Tidvattenkraft kräver stora skillnader mellan hög- och lågvatten, och i Europa finns potentialen främst längs västkusten [14]. I Sverige är det vågkraften på västkusten som har störst potential [14].

Fördelar:

• Förutsägbar produktion
• Ingen klimatpåverkan vid drift

Utmaningar:

• Få lämpliga platser
• Tekniken är fortfarande dyr och delvis omogen

Förnybar energi i Sverige

Sverige ligger långt fram. Enligt EU:s beräkningsmetod var 66 procent av Sveriges slutliga energianvändning förnybar 2022 [11]. De viktigaste förnybara källorna är vattenkraft, vindkraft och bioenergi, där bioenergin främst används till uppvärmning [12].

Elen är nästan helt fossilfri. År 2024 var 99 procent av den svenska elproduktionen fossilfri – ungefär 70 procent förnybar och 29 procent kärnkraft [13].

Målet har också ändrats. År 2023 beslutade riksdagen att målet för 2040 inte längre är 100 procent förnybar elproduktion, utan 100 procent fossilfri elproduktion [10]. Skillnaden är att kärnkraften nu räknas in.

Vet du hur stor del av ert företags utsläpp som kommer från el och värme? GoClimate räknar ut det automatiskt utifrån era fakturor och kvitton – ingenting du behöver räkna på själv. Kom igång med GoClimate

Energieffektivisering – den bästa kilowattimmen är den du inte använder

Ingen energiproduktion är helt utan påverkan. Alla energislag har någon form av miljöpåverkan under livscykeln, även de förnybara, eftersom utrustning och anläggningar ska tillverkas och transporteras.

Därför räcker det inte att producera energi hållbart. Vi behöver också använda mindre av den. Oavsett om energin är fossil eller förnybar påverkar ett slösaktigt användande klimatet.

Effektivisering handlar om bättre teknik, effektivare byggnader och mer medvetna vanor. Under energikrisen visade svenskarna att det går: hushåll och mindre företag i E.ON:s elnät minskade sin elförbrukning med 8 procent 2023 jämfört med året innan [15]. Det kräver både politisk vilja och insatser från var och en – inte minst från företagen.

Var gör ni störst skillnad? Med GoClimate ser du direkt vilka energiposter som väger tyngst i ert klimatavtryck, så att ni vet var effektiviseringen lönar sig mest. Se hur det funkar

Global omställning – världens länder måste handla tillsammans

Omställningen är redan i gång. Under första halvåret 2025 producerade förnybara källor för första gången mer el än kol globalt: 5 072 TWh mot kolets 4 896 TWh [5]. Det är en symboliskt viktig milstolpe, även om tempot fortfarande är för lågt.

På klimatmötet COP28 i Dubai 2023 enades världens länder om att tredubbla den globala förnybara kapaciteten och dubbla takten för energieffektivisering till 2030 [6]. Ett viktigt steg – men det räcker inte för Parisavtalets mål om att hålla uppvärmningen väl under 2 grader och sträva mot 1,5 grader [7].

I oktober 2026 slog FN fast att 1,5 grader inte längre går att klara utan ett betydande överskridande. I bästa fall toppar uppvärmningen på 1,7–1,8 grader och pressas tillbaka under 1,5 före år 2100 – om utsläppen minskar med 18 procent till 2030 [21]. Snabb utbyggnad av förnybart är ett av de viktigaste verktygen för att hålla toppen så låg som möjligt.

Omställningen handlar också om rättvisa. År 2023 saknade 666 miljoner människor tillgång till el, och 2,1 miljarder lagade fortfarande mat med förorenande bränslen [8]. Förnybar, decentraliserad energi kan ge dem el och utveckling utan att öka utsläppen.

Utmaningar på vägen

Sol och vind varierar med vädret. För att elen ska räcka även när det är mörkt och vindstilla behövs energilager, starkare elnät och en mer flexibel elanvändning.

Utbyggnaden kräver också stora investeringar, snabbare tillståndsprocesser och råmaterial. Och bioenergi och vattenkraft behöver hanteras så att den biologiska mångfalden skyddas.

Vad kan ditt företag göra?

Börja med att ta reda på var era utsläpp kommer ifrån. För många företag är köpt el och värme en tydlig post (i GHG-protokollet kallas den scope 2) [18].

Effektivisera där det går, välj förnybar el och värme och ställ krav på era leverantörer. Följ sedan upp år för år, så att ni ser att åtgärderna faktiskt gör skillnad.

Klimatberäkning utan kalkylark. GoClimate hämtar data automatiskt från era fakturor och kvitton och frigör tid för dig att fokusera på att ta beslut som gör skillnad. Beräkna era utsläpp

Vanliga frågor om förnybar energi

Är kärnkraft förnybar energi?

Nej. Kärnkraft är fossilfri men inte förnybar, eftersom uran är en ändlig resurs. Sedan 2023 är Sveriges mål därför 100 procent fossilfri elproduktion 2040, inte 100 procent förnybar [10].

Vilken är världens största förnybara elkälla?

Vattenkraft. År 2023 stod den för 14,3 procent av världens el, följt av vindkraft (7,8 procent) och solkraft (5,5 procent) [4].

Hur stor del av Sveriges energi är förnybar?

Ungefär två tredjedelar. Enligt EU:s metod var andelen 66 procent 2022 [11].

Räcker förnybar energi för att klara klimatmålen?

Inte ensam. Det krävs också energieffektivisering, lagring och starkare elnät – vilket är precis därför COP28-målet kombinerar tredubblad förnybar kapacitet med dubblad effektiviseringstakt [6].

Förnybar energi – framtidens lösning

Förnybara energikällor är både tekniskt möjliga och ekonomiskt lönsamma. De minskar klimatpåverkan, skapar jobb och stärker energisäkerheten.

Men för att få ut full nytta behövs investeringar i energilagring, elnät och effektivare energianvändning. Med globalt samarbete, nationella strategier och fortsatt innovation kan förnybar energi bli den dominerande energikällan i framtiden.

Nyfiken på att ta ert hållbarhetsarbete till nästa nivå? GoClimate beräknar automatiskt ert företags klimatutsläpp baserat på fakturor och kvitton. Kom igång redan i dag