Matrelaterade utsläpp – globalt och i Skandinavien

Siffran omfattar hela livsmedelssystemet – från odling och uppfödning till transporter, bearbetning, förpackning, försäljning och avfallshantering – och inkluderar många olika typer av utsläpp från både jordbruk och industri.

Vad är det som påverkar miljön?

Matsvinnet är i sig en klimatbov av rang och står för 8–10 % av världens utsläpp, vilket gör det till en större utsläppskälla än hela den globala flygtrafiken. Det innebär att nästan en tredjedel av all mat som produceras aldrig äts upp. I praktiken betyder det att vi som mänsklighet odlar, transporterar och förpackar tre matkassar – för att sedan kasta en av dem direkt. Här finns en enorm möjlighet att minimera onödiga utsläpp och samtidigt frigöra resurser som vi behöver för att möta både klimat- och resursutmaningar.

Matens klimatpåverkan varierar kraftigt beroende på vad vi äter, hur maten produceras och även hur vi hanterar den efter inköp. Andra faktorer, som transportavstånd och lagringsmetoder, spelar också in. I den här texten går vi igenom de största utsläppskällorna, hur situationen ser ut i Norden jämfört med globalt och vilken roll ekologisk mat kan spela för miljön – samt vilka åtgärder som gör störst skillnad för att minska påverkan.

Stora källor till utsläpp

Jordbruk och markanvändning

Den största enskilda källan till utsläpp inom livsmedelssystemet är jordbruket och markanvändningen. Här ingår:

Metan (CH₄): 

Kommer främst från idisslare som kor, får och getter. Metan är en kraftig växthusgas – 28 gånger mer potent än koldioxid sett över 100 år – och står för en stor del av jordbrukets miljö- och klimatpåverkan.

Lustgas (N₂O): 

Släpps ut från konstgödsel och stallgödsel, samt från organiska jordar som torvmarker. Lustgas är mer än 270 gånger kraftigare än koldioxid.

Koldioxid (CO₂): 

Uppstår vid avskogning och markomvandling för att skapa betesmark och odlingsytor. Avskogning är särskilt problematisk i tropikerna där skogarna är kolsänkor av global betydelse.

Övriga utsläpp: 

Från risodling (som också släpper ut metan), bränning av grödrester och fossila bränslen som används för jordbruksmaskiner.

Globalt står jordbruket inklusive markanvändning (AFOLU-sektorn) för 13–21 % av de totala växthusgasutsläppen(IPCC, 2022). I EU är siffran något lägre, runt 10 %, men det är viktigt att notera att detta bara gäller primärproduktionen – räknar man in förädlingsled, transporter och detaljhandel stiger andelen rejält.

Matsvinn – en klimatbov som går att åtgärda

Matsvinn definieras som mat som slängs trots att den hade kunnat ätas. Enligt FN:s miljöprogram (UNEP) handlar det om 931 miljoner ton mat årligen (2019 års data). När maten ruttnar på soptippar utan syretillgång bildas metan, vilket ytterligare spär på klimatpåverkan.

Klimatkostnaden av matsvinn består dock inte bara av metanutsläpp. All energi, vatten och mark som använts för att producera, transportera och förpacka maten har också gått till spillo. Att halvera matsvinnet globalt skulle minska de totala utsläppen med uppskattningsvis 4–5 gigaton CO₂-ekvivalenter per år, vilket motsvarar upp till 9% av de totala utsläppen.

I Sverige slängs omkring 1,3 miljoner ton mat och dryck varje år, enligt Naturvårdsverket. Det motsvarar nästan 130 kilo per person. Största delen kommer från hushåll, följt av livsmedelsindustrin, butiker och restauranger.

Utsläpp per matkategori

Olika livsmedel har olika klimatavtryck, ofta beroende på hur mycket mark och resurser som krävs och vilka utsläpp som sker i produktionen.

Livsmedel - Utsläpp (kg CO₂e per kg produkt)

• Nötkött -ca 28
• Lamm - ca 20
• Räkor - ca 14
• Ost - ca 11
• Fläskkött - ca 4,4
• Lax - ca 3,5
• Kyckling - ca 3,3
• Ris - ca 2,6
• Ägg - ca 1,9
• Pasta - ca 1,1
• Bönor och linser - ca 0,8
• Potatis och rotfrukter - ca 0,1

Källa: WWF Matkalkylator

Dessa siffror visar tydligt att animaliska produkter generellt har högre utsläpp av växthusgaser än vegetabiliska livsmedel. Särskilt kött från idisslande djur, som nötkreatur och lamm, är både mark- och metankrävande och bidrar därför i hög grad till klimatförändringarna.

Växtbaserade proteiner, som bönor och linser, kan ge upp till 30 gånger lägre utsläpp per kilo än nötkött. Genom att göra flera små förändringar i vad vi äter, som att ersätta delar av det röda köttet med växtbaserade alternativ eller fisk från hållbara bestånd, kan vi tillsammans uppnå mycket bättre resultat för klimatet.

Att göra rätt val handlar inte enbart om att minska köttkonsumtionen, utan också om att välja kött från produktion som är mer resurseffektiv och har lägre klimatpåverkan, samt att kombinera detta med livsmedel från jordbruk som främjar biologisk mångfald och markhälsa. På så sätt kan både djurhållning och växtodling bli en del av en mer hållbar matproduktion.

Växtbaserad kost och minskning av animaliska produkter

Forskning publicerad i Science visar att en global övergång till en helt växtbaserad kost skulle kunna minska de livsmedelsrelaterade utsläppen med upp till 49 % och frigöra miljarder hektar mark som kan återgå till naturliga ekosystem.

Det betyder inte att alla måste bli veganer, men även små minskningar i köttkonsumtionen ger effekt. Exempelvis kan ett byte från nötkött till kyckling halvera utsläppen från en måltid, och ett byte till baljväxter kan minska dem med över 90 %.

I Skandinavien finns en tydlig trend mot mer växtbaserat, men konsumtionen av kött och mejeriprodukter är fortfarande högre än det globala genomsnittet. Detta gör att potentialen för utsläppsminskning är stor även här.

Ekologisk mat och dess miljöpåverkan

Ekologisk mat odlas och produceras enligt regler som begränsar eller förbjuder användningen av syntetiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Denna typ av odling syftar till att främja biologisk mångfald, bevara jordens bördighet och använda resurser på ett mer hållbart sätt. 

Målet är att minska användningen av kemiska insatsmedel och att skapa ett kretslopp där restprodukter från produktionen återförs till jorden. På så sätt kan man bidra till att minska den negativa påverkan på mark, vatten och ekosystem. 

Fördelar med ekologiskt jordbruk:

• Minskad kemikalieanvändning: Ekologiskt jordbruk förbjuder de flesta syntetiska bekämpningsmedel, vilket minskar risken för kemikalieläckage till vatten och mark. Detta gynnar särskilt pollinatörer och andra arter som är viktiga för både frukt- och grönsaksproduktion.
• Ökad biologisk mångfald: Studier visar att ekologiska gårdar ofta har fler arter av växter, insekter och fåglar än konventionella gårdar.
• Markhälsa: Genom gröngödsling, varierade växtföljder och mindre jordbearbetning förbättras jordens struktur och kolinlagring.
• Djurskydd: Ekologisk djurhållning ställer högre krav på utrymme, tillgång till bete och naturligt beteende, vilket bidrar till bättre djurvälfärd.

Utmaningar med ekologiskt jordbruk:

• Lägre avkastning per hektar: Ekologiska grödor ger ofta lägre skörd än konventionella, vilket kan kräva mer mark för samma mängd mat. Om denna mark tas från naturliga ekosystem kan det leda till ökade koldioxidutsläpp och press på biodiversitet.
• Koldioxidutsläpp per kilo mat: Eftersom skördarna är mindre kan utsläppen per kilo produkt vara högre för vissa ekologiska livsmedel, särskilt animaliska produkter. Här behöver man se till helheten och väga in att ekologisk produktion ofta ger andra miljövinster.
• Transport och distribution: Ekologiska produkter kan transporteras långa sträckor för att nå marknader, vilket drar upp utsläppen om logistiken inte är effektiv.

Nordiska exempel

I Sverige är drygt 20 % av jordbruksmarken ekologiskt certifierad, vilket är en av de högsta andelarna i världen (Jordbruksverket, 2023). Mejeriprodukter, ägg och spannmål dominerar de ekologiska produktkategorierna, men även odling av frukt och grönsaker har ökat under de senaste åren. 

Ekologiska mejerier har i många fall lägre fossil energianvändning och högre kolinlagring i betesmarker. Samtidigt visar mätningar att utsläppen per liter mjölk inte alltid går ner jämfört med konventionell produktion – här spelar foderproduktion, djurens effektivitet och gårdens energisystem en stor roll.

Ekologisk mat tydliga miljöfördelar när det gäller kemikalieanvändning, biologisk mångfald och markhälsa. För att få störst klimatnytta behöver ekologiskt jordbruk kombineras med minskad köttkonsumtion, smartare odlingsteknik och åtgärder som minimerar matsvinn. 

När konsumenter väljer ekologiskt, och producenter utvecklar system som tar vara på restprodukter och lokala resurser, kan ekologisk mat bli en viktig del i att styra matproduktionen i rätt riktning mot långsiktig hållbarhet.

Transport, säsong och lokal mat

Många tror att transporterna ("food miles") är den största delen av matens klimatpåverkan, men de flesta livscykelanalyser visar att transporten ofta står för mindre än 10 % av totalen. Det är produktionen – särskilt animalieproduktionen – som dominerar.

Det betyder dock inte att lokal och säsongsbetonad mat är oviktig. Säsongens grönsaker från närområdet kan ha avsevärt lägre klimatpåverkan än importerade, särskilt om importen sker med flyg eller kräver energikrävande växthusodling.

Policy, innovation och framtida lösningar

För att minska matens klimatpåverkan krävs både individuella och systemiska åtgärder. Några trender och lösningar som växer fram:

• Växtbaserade alternativ: Produkter som havremjölk, ärtbaserade proteiner och växtbaserade köttsubstitut har blivit mer tillgängliga och populära.
• Labbodlat kött: Ännu i sin linda, men kan på sikt minska behovet av mark och djuruppfödning.
• Cirkulära livsmedelssystem: Återvinning av näringsämnen från matavfall till nya grödor, t.ex. genom biogasproduktion.
• Hållbarhetsmärkningar: Märken som KRAV, EU-ekologiskt och Svenskt Sigill Klimatcertifierad hjälper konsumenter att välja produkter med lägre klimatpåverkan.
• Offentliga upphandlingar: Kommuner och regioner kan ställa klimatkrav på maten i skolor, vård och omsorg.

Summering

Matens klimatpåverkan är en av de mest komplexa och samtidigt mest påverkbara delarna av våra totala utsläpp. Globalt står livsmedelssystemet för en tredjedel av växthusgasutsläppen. I Norden ligger utsläppen per person något lägre än det globala genomsnittet, men är fortfarande höga, och våra matvanor – särskilt den höga konsumtionen av kött och mejeriprodukter – ger stora förbättringsmöjligheter.

Genom att äta mer växtbaserat, minska matsvinnet, välja ekologiska produkter när det är möjligt och stötta hållbara produktionsmetoder kan vi alla bidra till att minska matens klimatpåverkan. Samtidigt behöver vi politiska styrmedel, forskning och innovation för att göra de hållbara, bra valen enklare och mer tillgängliga.

Mat är inte bara näring – det är en av de största nycklarna till en hållbar framtid.