Textilindustrin står för betydande utsläpp av växthusgaser, vattenföroreningar, överutnyttjande av resurser och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.

Samtidigt finns det också växande initiativ för att ställa om industrin – där vi konsumenter spelar en viktig roll. Fler väljer idag hållbart mode, där fokus ligger på att minska påverkan på miljön och förbättra arbetsvillkor.

I den här guiden får du en översikt över problemen i textilindustrin – och hur vi kan arbeta för en mer hållbar framtid med hållbart mode som ledstjärna.

En global industri med stor påverkan

Textilindustrin omfattar allt från odling och tillverkning av material till färgning, sömnad, transport, försäljning och till sist avfallshantering. Det är en av världens största industrier, med miljontals arbetare i låglöneländer och komplexa globala leveranskedjor. Det gör att många av problemen är svåra att överblicka – men desto viktigare att förstå.

Klimatpåverkan

Textilindustrin står för cirka 2–8 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, beroende på hur man räknar. Produktionen kräver stora mängder energi, särskilt vid tillverkning av syntetfibrer som polyester, där fossila bränslen används som råvara. Även bomullsodling och processer som färgning, tvättning och torkning kräver energi, ofta från kol- eller oljekraft.

Enligt UNEP (FN:s miljöprogram) släpper textilindustrin ut mer växthusgaser än flyg- och sjöfartssektorn tillsammans – även om dessa siffror är omdebatterade. Det är ändå tydligt att textilproduktion är en betydande klimatfråga. En del av lösningen ligger i att välja hållbart mode, där lägre utsläpp och bättre materialval är centrala.

Vattenförbrukning och föroreningar

Bomullsodling är extremt vattenkrävande – upp till 10 000 liter vatten kan gå åt för att producera ett enda kilo bomull. I torra regioner, som Uzbekistan eller Pakistan, leder detta till vattenbrist och konflikter om resurser.

Färgning och behandling av textilier är också en stor miljöbov. Många kemikalier släpps ut i vattendrag utan ordentlig rening, vilket skadar både ekosystem och människors hälsa. I vissa områden, som längs floder i Bangladesh, är textilfabrikers utsläpp en direkt orsak till förorenat dricksvatten och förstörd odlingsmark. För att skydda miljönskaföretag ta ansvar för hela sin produktion och konsumenter ställa krav på hållbarhet.

Kemikalier och hälsa

Tusentals olika kemikalier används i textilproduktion – för att bleka, färga, göra plaggen skrynkelfria eller smutsavvisande. Många av dessa är skadliga för miljön och för de människor som arbetar i produktionen eller bär kläderna.

Trots vissa regler inom EU, som kemikalieförordningen REACH, är det svårt att kontrollera vad som används i leveranskedjan. Plagg tillverkade i länder med svag lagstiftning kan innehålla förbjudna ämnen när de når konsumenter i Europa. Därför är det bra att välja varumärken som har fokus på transparens, certifieringar och hållbarhet i hela processen.

Avfall och överproduktion

Textilindustrin är också starkt kopplad till avfallsproblem. Globalt slängs cirka 92 miljoner ton textilavfall varje år – och bara en liten andel återvinns. I Sverige slänger vi i snitt åtta kilo textilier per person och år, varav det mesta går till förbränning.

Fast fashion-modellen, där nya kollektioner släpps varje vecka och priserna hålls nere, har lett till en överproduktion som saknar motstycke i historien. Många plagg används bara några få gånger innan de slängs. Samtidigt produceras mycket mer än vad som faktiskt säljs – och tonvis med nya kläder förstörs varje år.

Här blir det tydligt varför hållbart mode behövs – en modell där kvalitet prioriteras framför kvantitet, där plaggen håller längre, och där vi som konsumenter uppmuntras att vårda, laga och återanvända istället för att slänga och köpa nytt.

Mot en mer hållbar textilframtid

Det finns alternativ till dagens destruktiva mönster. Många varumärken satsar på bättre material, rättvisa arbetsvillkor, cirkulära affärsmodeller och minskad klimatpåverkan. Som konsument kan du bidra genom att välja hållbart mode, ställa frågor om produkternas ursprung, handla second hand eller hyra kläder.

Genom att sätta hållbarhet i centrum, både i våra val och i politikens styrmedel, kan vi forma en textilindustri som inte bara producerar kläder – utan skapar bra villkor för både människor och planet. Det ska inte vara ett val mellan stil och ansvar. Hållbart mode visar att det går att förena det ena med det andra.

Sociala problem och mänskliga rättigheter

Miljöpåverkan är bara en del av problemet. Textilindustrin är också känd för att bygga på exploatering av arbetskraft, särskilt i låglöneländer.

Låga löner och osäkra arbetsvillkor

Majoriteten av världens kläder sys i fabriker i länder som Bangladesh, Indien, Vietnam och Etiopien. Många arbetare är kvinnor som lever på minimilöner långt under en dräglig levnadsnivå. Ofta saknas fackliga rättigheter, anställningstrygghet och möjlighet att påverka sin arbetsmiljö.

Arbetsdagar på 10–12 timmar är vanligt, liksom övertid utan ersättning. Säkerheten brister – vilket tragedier som Rana Plaza-kollapsen i Bangladesh 2013 (där över 1 100 människor dog) tragiskt nog har visat.

Barnarbete och tvångsarbete

Barnarbete förekommer fortfarande inom delar av industrin, särskilt i bomullsodling och textilproduktion i informella sektorer. Det har också förekommit dokumenterade fall av tvångsarbete, till exempel kopplat till uiguriska minoriteter i Xinjiang-provinsen i Kina.

Det gör att även plagg som verkar oskyldiga kan bära spår av mänskliga rättighetskränkningar – och att spårbarhet och kontroll blir centrala frågor.

En komplex leveranskedja

Ett av de största hindren för förändring är just hur komplex textilindustrin är. Ett enda plagg kan innebära arbete i tio olika länder: bomullen odlas i USA, spinns i Indien, färgas i Kina, sys i Bangladesh och säljs i Sverige. Det gör det svårt för företag att ha kontroll – och för konsumenter att få insyn.

Många varumärken saknar fullständig kunskap om hela sin leverantörskedja. Det gör också att löften om hållbarhet eller socialt ansvarstagande inte alltid stämmer överens med verkligheten. Därför behövs lagstiftning som kräver ökad transparens – och stöd till producenter som vill göra rätt.

Vad görs för att förbättra situationen?

Det finns ett växande tryck – både från civilsamhället och politiken – att ställa om textilindustrin. Här är några exempel:

Nya lagar och initiativ

EU har tagit flera viktiga steg genom sin strategi för hållbara och cirkulära textilier. Målet är att alla textilprodukter som säljs inom EU senast 2030 ska vara hållbara, återvinningsbara och tillverkade med respekt för mänskliga rättigheter och miljö. Strategin är en viktig del i arbetet för hållbart mode och innehåller bland annat:

• Ett förbud mot destruktion av osålda kläder.
• Krav på ökad produktinformation genom digitala pass.
• Skärpta regler för producentansvar och återvinning.
• Begränsningar av gröntvätt och falsk marknadsföring.

Samtidigt inför flera EU-länder, inklusive Sverige, producentansvar för textilavfall – vilket innebär att den som sätter ett plagg på marknaden också har ansvar för att det samlas in och hanteras på ett hållbart sätt. På så vis skapas merincitament för hållbart mode som faktiskt håller hög kvalitet och gör skillnad – inte bara på pappret.

Fackligt arbete och levnadslöner

Internationella fackliga organisationer, som IndustriALL, arbetar för att stärka arbetarnas rättigheter globalt. Ett viktigt mål är att införa levnadslöner i hela industrin – det vill säga löner som går att leva på, inte bara överleva på. Det är en grundförutsättning för bra arbetsvillkor och socialt ansvarstagande.

Vissa företag samarbetar med fackliga initiativ eller certifieringar som Fair Wear Foundation för att förbättra arbetsvillkor. Dessutom har några större varumärken börjat arbeta på andra sätt, exempelvis genom ökad spårbarhet och öppenhet kring sina leverantörsled. Men mycket arbete återstår.

Cirkularitet och design för hållbarhet

Flera aktörer försöker också tänka nytt kring design och materialval. Det kan handla om att göra plagg mer hållbara och lättare att återvinna, att minska antalet olika fiberblandningar, att arbeta med monomaterial och att designa för reparation och återbruk. Sådana lösningar är viktiga byggstenar i ett hållbart mode som inte bara ser bra ut – utan också fungerar i praktiken.

Samtidigt utvecklas nya affärsmodeller som uthyrning, second hand, remake och återtagning. Dessa alternativ erbjuder andra sätt att konsumera kläder med lägre miljöpåverkan. Även om de än så länge har begränsad påverkan på den totala mängden nyproducerade plagg, visar de att hållbart mode kan tillverkas och konsumeras på ett annat sätt – där material, funktion och design går hand i hand med långsiktig hållbarhet.

Vad kan konsumenter göra?

Även om många problem kräver systemförändringar, har vi som konsumenter fortfarande makt – särskilt genom hur vi förhåller oss till konsumtion.

1. Köp färre plagg

Det mest hållbara plagget är det du redan har. Genom att köpa färre och bättre kläder, och använda dem längre, minskar vi trycket på produktionen.

2. Välj hållbara material

Material som återvunnen polyester, ekologisk bomull, hampa eller Tencel innebär ofta mindre miljöpåverkan. Men tänk på att ett "hållbart material" inte väger upp för ett ohållbart konsumtionsmönster.

3. Undvik fast fashion

Snabba, billiga kollektioner bygger på ett system av överproduktion, lågkvalitativa plagg och exploatering. Att välja bort dessa aktörer är ett bra sätt att kunna göra skillnad – både i efterfrågan och signalvärde.

4. Tvätta och vårda

Att tvätta skonsamt, sällan och i låga temperaturer, undvika torktumlare och laga istället för att slänga, är enkla sätt att förlänga livslängden på dina kläder.

5. Ställ krav

Fråga varumärken om deras produktion, krav på levnadslöner, kemikalier och transparens. Företag reagerar när konsumenter visar engagemang – särskilt i sociala medier.

Slutsats: En omställning är möjlig

Textilindustrin står inför stora utmaningar – men också stora möjligheter. Det krävs politiskt mod, stark lagstiftning, företagsansvar och fackligt arbete för att förändra strukturer som byggts upp under decennier. Men varje steg räknas – och vi som konsumenter har både inflytande och ansvar.

Genom att konsumera mindre, välja bättre och kräva förändring kan vi bidra till att skapa en textilindustri som inte längre sliter på människor och planet – utan bygger på respekt, resurshushållning och långsiktighet.