En guide till hållbara textilmaterial

Vill du minska ditt klimatavtryck och bidra till en mer hållbar värld? Vi hjälper dig gärna! Ta ansvar för ditt livsstilsavtryck redan idag.

Tre typer av textilfibrer

Textilmaterial delas in i tre huvudkategorier:

• Naturliga fibrer, som kommer från växter (som bomull och lin) eller djur (som ull och silke).
• Syntetiska fibrer, som tillverkas av fossila råvaror, vanligtvis olja. Exempel är polyester och akryl.
• Semisyntetiska fibrer, som kommer från naturliga råvaror som trämassa, men genomgår kemiska processer. Exempel: viskos, lyocell och modal.

De flesta konventionella syntetfibrer tillverkas av fossila bränslen och orsakar stora utsläpp, både vid tillverkning och vid tvätt (då mikroplaster frigörs).

Syntetiska fibrer

Akryl

Akryl är en plastfiber som tillverkas av petroleum och kräver stora mängder energi och kemikalier. Den används ofta som ersättning för ull i textilproduktion.

+ Varm, lätt och billig
- Fäller lätt mikrofibrer (mikroplaster), andas dåligt, kan inte återvinnas, hög kemikalieanvändning, vanligt i billig textil

Elastan / Lycra / Spandex

Elastan är mycket töjbart och används ofta i blandningar med andra fibrer för att ge stretch, t.ex. i träningskläder och jeans.

+ Ger bra passform, håller plaggets form
- Tappar elasticitet över tid, bidrar till mikroplastutsläpp, energikrävande tillverkning

Nylon / Polyamid

Polyamid är en stark och elastisk plastfiber. Nylon är ett varumärke för en viss typ av polyamid.

+ Håller länge, vädertåligt, billigt
- Ej biologiskt nedbrytbart, släpper mikroplaster, tillverkas med giftiga ämnen

Polyester

Det mest använda textilmaterialet i världen – och det mest problematiska ur miljösynpunkt. Tillverkas från olja och är standard i snabbmode.

+ Billigt, slitstarkt, snabbtorkande
- Släpper stora mängder mikroplast, dålig andningsförmåga, svår att återvinna, energikrävande

Vad du kan göra: syntetfibrer

• Undvik att köpa nytt syntetiskt om möjligt.
• Tvätta mindre ofta och använd tvättpåsar som fångar mikroplaster.
• Vädra kläder istället för att tvätta dem.

Naturliga fibrer – växtbaserade

Bomull

Bomull är det vanligaste naturmaterialet i kläder. Den kan odlas ekologiskt, men kräver mycket vatten och mark.

+ Mjuk, bekväm, andas väl

- Det krävs stora mängder vatten, ofta hög pesticidanvändning, krymper lätt, låg återvinningsgrad

Ekologisk bomull minskar bekämpningsmedel men kräver ibland ännu mer vatten och mark.

Återvunnen bomull har lägre klimatpåverkan men försämrad fiberkvalitet.

Hampa

Hampa (Cannabis sativa) är ett av de mest hållbara materialen vi känner till. Den växer snabbt, behöver inte bekämpningsmedel och förbättrar jorden.

+ Tre gånger starkare än bomull, UV-resistent, kräver lite vatten, fullt biologiskt nedbrytbar
- Skrynklig, ofta grov textur, sällsynt i handeln på grund av lagstiftning

Lin (från växten lin)

Linne tillverkas av linets stjälkar. Det växer bra i kallare klimat och kräver minimalt med bekämpningsmedel.

+ Andas väl, svalt, mycket slitstarkt, kräver lite vatten
- Skrynklar lätt, kräver ofta varsam tvätt

Naturliga fibrer – djurbaserade

Ull (från får)

Ull har en unik förmåga att reglera temperatur och avvisa smuts. Olika typer av ull kommer från olika djur:

• Angora (kanin)
• Alpacka (alpacka)
• Kashmir (get)

+ Temperaturreglerande, självrengörande, vattenavvisande, slitstarkt
- Kan krympa, kräver ofta handtvätt, inte veganskt

Etiska problem:

Ullindustrin dras med djurvälfärdsproblem, särskilt i Australien där mulesing förekommer. Det innebär att hudstycken skärs bort från fårets bakdel för att förhindra parasiter – en smärtsam och ifrågasatt metod.

Nya Zeeland förbjöd mulesing 2018. I Australien är det fortfarande vanligt, men vissa producenter har börjat fasa ut det.

Alpacka

Alpackaull är ett miljövänligare alternativ till fårull. Djurhållningen har generellt låg påverkan och fibrerna är mjuka, hållbara och allergivänliga.

+ Väldigt mjuk, naturligt isolerande, håller länge, fäller inte fett (lanolin)
- Dyr, kan vara svår att spåra till hållbara producenter

Angora

Kommer från angorakaniner. Även om pälsen kan klippas av, rapporteras ofta plågsamma metoder där pälsen rycks bort.

+ Extremt mjuk och lätt
- Etiska problem, särskilt i massproduktion

Kashmir

Kommer från getter i Centralasien. Mjuk och exklusiv fiber. Tyvärr bidrar överbetning av getter till ökenspridning.

+ Lätt, varm, lyxig känsla
- Leder ofta till markförstörelse, låg avkastning per djur

Silke

Silke tillverkas från kokongen av silkesmasken, oftast Bombyx mori. Den har odlats i tusentals år.

+ Mjukt, starkt, temperaturreglerande, biologiskt nedbrytbart
- Dyrt, kräver ofta att masken kokas levande (ej veganskt)

Semisyntetiska fibrer – från natur till kemikalier

Dessa fibrer kallas ibland för regenatfibrer och tillverkas av naturligt material (ofta cellulosa från trä eller bambu), som löses upp med kemikalier och spinns till nya fibrer. Resultatet blir mjuka, silkeslika material – men tillverkningsprocessen kan vara problematisk.

Viskos

Viskos är en av de äldsta regenatfibrerna. Den tillverkas av cellulosa från trä, ofta från tropiska skogar. I konventionell viskosproduktion används kemikalier som natriumhydroxid och koldisulfid – ämnen som är skadliga för både människor och miljö.

+ Mjuk, skön, andas bra, billig
- Kemikalieintensiv tillverkning, stor vattenförbrukning, ofta ohållbar skogsråvara

Modal

En nyare variant av viskos, oftast tillverkad av bokträ. Modal är starkare än vanlig viskos, mer hållbart i tvätt och bättre ur miljösynpunkt – särskilt när det kommer från tillverkare som Lenzing (som använder FSC-certifierat trä och slutna system för kemikalieåtervinning).

+ Slitstark, mjuk, håller formen väl, lägre miljöpåverkan än viskos
- Fortfarande beroende av kemikalier, ej cirkulärt material

Lyocell / TENCEL™

Lyocell är den mest miljövänliga av regenatfibrerna, särskilt när den kommer från varumärket TENCEL™, som använder FSC-certifierad eukalyptus eller bok. Tillverkningen sker i ett slutet kretslopp där upp till 99 % av lösningsmedlen återanvänds.

+ Mjukt, hållbart, fukttransporterande, låg miljöpåverkan
- Fortfarande kemikalieberoende, något högre pris

Cupro, acetate, triacetate

Dessa är mindre vanliga regenatfibrer som ibland används i foder eller eleganta plagg. De kan ha silkeslik känsla men tillverkas ofta med miljöfarliga lösningsmedel.

Nya material & innovationer

Textilindustrin utvecklas snabbt, och det kommer hela tiden nya material med lägre klimatpåverkan. Här är några exempel:

Piñatex

Ett läderliknande material gjort av fiber från ananasblad – en restprodukt från livsmedelsindustrin. Piñatex är ett veganskt alternativ till läder, men innehåller en viss andel plast för hållbarhet.

Myceliumläder (”svampläder”)

Forskning på svampmycel (rotsystemet hos svampar) har lett till nya veganska läderalternativ. Märken som Mylo™ och Reishi™ samarbetar med modeindustrin för att ta fram skinnliknande material utan djur eller plast.

Orange Fiber

Italienskt företag som gör viskosliknande textilier av apelsinskal – restprodukter från juiceindustrin.

Spinnova™

Ett nytt, innovativt material tillverkat av mekaniskt nedbrutet trä, helt utan kemikalier eller vatten. Utvecklas i Finland och kan revolutionera textilindustrin – än så länge i begränsad skala.

Återvunna material

Återvinning är ett steg mot mer hållbart mode, men det är inte problemfritt. Många återvunna textilier är blandmaterial som inte kan återvinnas och användas igen.

Återvunnen polyester (rPET) tillverkas oftast av PET-flaskor. Det sparar energi och resurser jämfört med ny polyester, som är ett material med stor påverkan på miljön. Samtidigt tillför rPET mikroplast till klädindustrin och är inte en slutgiltig lösning.

• Återvunnen bomull kräver mindre vatten och mark än ny bomull, men fibrerna blir kortare och måste ofta blandas med ny bomull.

Cirkularitet – vad händer efter att vi använt kläderna?

För att ett textilmaterial ska kallas hållbart behöver vi titta på hela livscykeln – från råvara till avfall.

• Kan materialet återvinnas mekaniskt eller kemiskt?
• Är det biologiskt nedbrytbart?
• Kan det komposteras utan att släppa ut gifter?
• Hur lång livslängd har materialet i praktiken?

Syntetfibrer som polyester och nylon är ofta svåra att återvinna till nya textilier – särskilt om de blandas med andra material. Naturmaterial som bomull eller ull kan vara biologiskt nedbrytbara, men kräver bra odlingsförhållanden och rätt behandling.

Material som TENCEL™ och Spinnova™ har potential att bli riktigt cirkulära – men det krävs också insamlingssystem, tekniska lösningar och design för återvinning.

Bra märkningar att hålla utkik efter

• GOTS (Global Organic Textile Standard): Den mest heltäckande märkningen för ekologiska fibrer. Täcker hela produktionskedjan – från odling till färgning.
• OEKO-TEX Standard 100: Testar slutprodukten för skadliga kemikalier oc farliga ämnen. Säger inget om miljöpåverkan i produktionen.
• EU Ecolabel: Officiell europeisk miljömärkning med krav på både miljö och kvalitet.
• Cradle to Cradle: Märkning för produkter designade för cirkularitet – fokuserar på återanvändning och giftfrihet.
• FSC (Forest Stewardship Council): Används ibland för att visa att cellulosabaserade fibrer (som viskos och lyocell) kommer från hållbart skogsbruk.
• Responsible Wool Standard (RWS): Säkerställer god djurhållning och hållbara jordbruksmetoder vid ullproduktion.

Mest hållbart?

Det finns inget enkelt svar. Alla olika material har fördelar och nackdelar. Det viktigaste är att tänka på hur kläderna används, hur länge de kan användas, och vad som händer med dem när du inte längre vill använda dem.

Att förlänga livslängden på plagg är ofta det mest hållbara valet – ju fler gånger ett plagg kan användas, desto mindre blir dess miljöpåverkan per användning. Det gör stor skillnad hur kläder används, inte bara vilket material de är gjorda av. Det är också viktigt att fundera över om plagget verkligen behöver köpas, eller om något du redan har kan användas igen. Att dela, laga och återbruka gör också stor skillnad för miljön.

Vår prioriteringsordning:

• Använd det du har – ta hand om dina plagg.
• Köp second hand – och välj naturmaterial där det går.
• Låna eller hyr tillfälliga plagg.
• Välj nytt med omsorg – gärna certifierat, lokalt eller återvunnet.
• Tvätta och torka varsamt – så håller kläderna längre.
• Lämna till återbruk – inte till soporna! Textilier kan ofta användas vidare, även om de inte längre passar dig. Och ge gärna till någon som du vet kommer använda plagget snarare än att "bara" donera det till second hand.

Sammanfattning – vad ska man välja?

Du har mer makt än du tror! Genom att välja kläder i hållbar textil kan du faktiskt göra stor skillnad. De kläder som produceras idag påverkar miljön på många sätt – men det finns alternativ som kräver mindre energi, färre kemikalier och mindre vatten.

När du också tänker långsiktigt, använder det du har, handlar second hand och vårdar dina plagg – då blir din garderob en del av lösningen. Att välja hållbart är inte bara bra för planeten, det känns också bättre i längden. Tillsammans kan vi göra mode mer hållbart – ett val i taget!