GHG-protokollet – världens mest använda standard för klimatredovisning

GHG-protokollet, eller Greenhouse Gas Protocol, har sedan början av 2000-talet utvecklats till världens mest använda ramverk för redovisning av växthusgasutsläpp – både inom den privata och offentliga sektorn.

Vad är GHG-protokollet?

GHG-protokollet (greenhouse gas protocol) är ett globalt standardiserat ramverk för att mäta, rapportera och hantera utsläpp av växthusgaser. Det har utvecklats genom ett unikt samarbete mellan World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Protokollet används i stor utsträckning av både företag och myndigheter världen över.

Ramverket täcker utsläpp från såväl egna verksamheten som från hela värdekedjan – inklusive leverantörer och kunders användning av produkter och tjänster. Det innebär att både direkta och indirekta utsläpp beaktas.

Genom att tillhandahålla standarder, vägledningar, verktyg och utbildning gör GHG-protokollet det möjligt för organisationer att ta ansvar för sina klimatpåverkande aktiviteter och bidra till en global omställning i linje med klimatvetenskapen.

Syfte och vision

GHG-protokollet har som uppdrag att utveckla de mest trovärdiga, tillgängliga och allmänt använda standarderna för redovisning av växthusgaser – och att aktivt främja deras globala användning. Visionen är att alla offentliga och privata aktörer ska redovisa sina utsläpp, vilket möjliggör ett snabbare genomförande av de utsläppsminskningar som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen enligt Parisavtalet.

Ett svar på behovet av gemensamma standarder

GHG-protokollets historia går tillbaka till slutet av 1990-talet, när behovet av en internationell standard för att mäta företags växthusgasutsläpp blev allt tydligare. World Resources Institute publicerade 1998 rapporten Safe Climate, Sound Business, som bland annat identifierade behovet av en gemensam metod för klimatredovisning.

En kärngrupp bildades, bestående av representanter från både näringsliv (som Shell, Norsk Hydro och Tokyo Electric) och miljöorganisationer (som WWF och Pew Center on Global Climate Change). Målet var att skapa en standard som var både vetenskapligt förankrad och praktiskt användbar för företag i olika branscher.

År 2001 publicerades den första versionen av GHG Protocol Corporate Standard. Denna har sedan dess uppdaterats och kompletterats med vägledningar för specifika typer av utsläpp, såsom inköpt energi och klimatpåverkan i värdekedjan.

Ett ekosystem av verktyg och vägledningar

GHG-protokollet är mer än bara en standard – det är ett helt ekosystem av stödmaterial som hjälper företag och organisationer att kartlägga och hantera sina utsläpp. Bland de mest använda dokumenten finns:

• Corporate Standard – grunden för intern klimatredovisning inom ett företags egen verksamhet
• Scope 2 Guidance – vägledning för att redovisa indirekta utsläpp från inköpt energi
• Corporate Value Chain (Scope 3) Standard – redovisning av utsläpp i hela värdekedjan
• Product Life Cycle Standard – analyser av produkters klimatpåverkan genom hela livscykeln
• Mitigation Goal Standard – mätning av framsteg mot klimatmål
• Policy and Action Standard – verktyg för att bedöma klimatnytta av styrmedel och åtgärder
• GHG Protocol for Cities – standard för kommunal utsläppsredovisning

Dessutom används ett trettiotal beräkningsverktyg, till exempel Excelmallar, som stöd för redovisningen.

Utsläppen delas in i Scope 1, 2 och 3

En viktig grund i GHG-protokollet är att utsläppen delas in i tre kategorier, så kallade "scopes":

Scope 1: 

Direkta utsläpp från egna källor – t.ex. från företagets fordon eller pannor.

Scope 2: 

Indirekta utsläpp från inköpt el, värme, ånga eller kyla.

Scope 3: 

Övriga indirekta utsläpp – till exempel från leverantörer, transporter och användning av sålda produkter.

Denna struktur ger en tydlig bild av var i verksamheten klimatpåverkan uppstår – och var det finns störst potential att minska utsläppen.

Ett globalt genomslag

GHG-protokollet är idag världens mest använda ramverk för växthusgasredovisning. Enligt Climate Disclosure Project (CDP) användes det av 92 % av Fortune 500-företagen redan 2016. År 2023 uppgav 97 % av alla S&P 500-företag som rapporterar till CDP att de följer GHG-protokollet.

Även städer och länder använder ramverket. Genom initiativ som Compact of Mayors har hundratals städer åtagit sig att redovisa sina utsläpp av växthusgaser enligt GHG-protokollet. 

På nationell nivå samarbetar WRI och WBCSD med regeringar för att anpassa standarden till olika klimatmål.

En självklar del av klimatarbetet

GHG-protokollet spelar en avgörande roll i implementeringen av Parisavtalet. För att kunna följa upp länders så kallade NDC:s (nationellt fastställda bidrag) krävs tillförlitlig data – och där används GHG-protokollet som bas. Det möjliggör jämförbarhet, transparens och klimatåtgärder på riktigt.

Ett inkluderande beslutsfattande

En viktig förklaring till GHG-protokollets genomslag är dess öppna och inkluderande utvecklingsprocess. Nya standarder tas fram i samråd med näringsliv, civilsamhälle, akademi och myndigheter. Arbetet sker i flera nivåer:

• Steering Committee – styr strategiska beslut
• Independent Standards Board – granskar och godkänner nya standarder
• Technical Working Groups – samlar experter inom olika områden

Detta arbetssätt ger protokollet hög legitimitet – och inkluderar perspektiv från hela världen.

Utmaningar och framtid

Trots sina framgångar står GHG-protokollet inför utmaningar. Det är komplext att kartlägga utsläpp i globala värdekedjor – särskilt Scope 3. Dessutom kräver intressenter alltmer transparens, verifierbarhet och koppling till faktiska klimatåtgärder.

Just nu pågår en större revidering av Scope 3-standarden för att förbättra beräkningarna och öka datakvaliteten. På så vis kan protokollet fortsätta stödja företag och organisationer i deras klimatomställning.

Sammanfattning: Varför GHG-protokollet spelar roll

GHG-protokollet har lagt grunden för hur företag och organisationer världen över redovisar sina växthusgasutsläpp. Det används av nästan alla stora klimatinitiativ, från Science Based Targets till CDP och nationella klimatstrategier.

Genom att dela in utsläppen i tydliga kategorier, och genom att kombinera vetenskaplig noggrannhet med praktisk tillämpbarhet, ger GHG-protokollet verktyg som gör verklig skillnad. Det möjliggör inte bara mätning – utan handling.

När världen nu måste minska utsläppen dramatiskt och snabbt, blir standarder som GHG-protokollet allt mer avgörande.

Beräkna dina utsläpp av växthusgaser med oss på GoClimate.