GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol)

Oavsett vilken stavning du möter är det samma ramverk, framtaget av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) [1].

I den här artikeln reder vi ut vad GHG-protokollet faktiskt är, hur Scope 1, 2 och 3 hänger ihop, vilka verktyg som ingår – och varför protokollet blivit grunden som nästan alla andra klimatregelverk bygger på. Den är för dig som jobbar med hållbarhet, ekonomi eller ledning och som behöver få koll på företagets klimatavtryck, oavsett om det är frivilligt eller ett krav enligt CSRD.

Vad är GHG-protokollet?

GHG-protokollet är ett globalt ramverk för att mäta, rapportera och hantera utsläpp av växthusgaser. Det täcker sju växthusgaser – koldioxid, metan, lustgas, HFC, PFC, svavelhexafluorid och kvävetrifluorid (NF3). NF3 lades till så sent som 2013 [2], så om du stöter på källor som pratar om "sex gaser" är det den gamla siffran du ser.

Ramverket täcker utsläpp både från din egen verksamhet och hela värdekedjan – både direkta och indirekta. Det ligger till grund för de flesta hållbarhetsrapporter och regelverk som finns i dag, från CDP och Science Based Targets till CSRD och EU:s frivilliga standard VS (tidigare VSME).

Syfte och vision

GHG-protokollets uppdrag är att ta fram de mest trovärdiga och använda standarderna för klimatredovisning och att få så många som möjligt att faktiskt använda dem. Visionen är att om alla, privata som offentliga, aktörer redovisar sina utsläpp blir det lättare att nå de minskningar Parisavtalet kräver, i den takt som faktiskt behövs.

Så här långt har det inte räckt. De senaste tre åren har den globala uppvärmningen redan legat över 1,5 grader, och FN:s miljöprogram (UNEP) konstaterar att det nu är oundvikligt att uppvärmningen permanent passerar den gränsen – något som väntas ske inom några år, med en topp på omkring 1,8 grader [3]. Det gör inte utsläppsredovisning mindre viktig, tvärtom: ju bättre data världen har, desto snabbare går det att vända kurvan nedåt igen.

Så uppstod standarden

Historien börjar i slutet av 90-talet, när det stod klart att världen saknade ett gemensamt sätt att mäta företags klimatpåverkan. WRI publicerade 1998 rapporten Safe Climate, Sound Business, som pekade ut just det problemet [3]. En kärngrupp bildades med representanter från näringsliv – bland andra Shell, Norsk Hydro och Tokyo Electric – och miljöorganisationer som WWF, Pew Center on Global Climate Change och The Energy Research Institute [3], för att ta fram en standard som var både vetenskapligt hållbar och praktiskt användbar.

2001 kom den första versionen av GHG Protocol Corporate Standard [3], som sedan byggts på med vägledningar för bland annat inköpt energi och utsläpp i värdekedjan.

Verktygslådan: standarder, guider och kalkylverktyg

GHG-protokollet är mer än en standard – det är en samling verktyg, där de mest använda delarna är:

• Corporate Standard – grunden för klimatredovisning i den egna verksamheten

• Scope 2 Guidance – hur du redovisar indirekta utsläpp från inköpt energi

• Corporate Value Chain (Scope 3) Standard – utsläpp i hela värdekedjan

• Product Life Cycle Standard – en produkts klimatpåverkan genom hela livscykeln

• Mitigation Goal Standard – hur du mäter framsteg mot klimatmål

• Policy and Action Standard – klimatnytta av styrmedel och åtgärder

• GHG Protocol for Cities – utsläppsredovisning för kommuner

Slipp krångla med kalkylark. Med GoClimate räknar ni automatiskt på era utsläpp enligt GHG-protokollet – se hur det funkar.

Vilka utsläpp är egentligen dina?

Innan du kan rapportera något måste du bestämma vilka delar av verksamheten som räknas som "dina" – vilka bolag, anläggningar och processer du äger eller kontrollerar. GHG-protokollet ger två sätt att dra gränsen: ägarandel (equity share), där du räknar utsläpp i proportion till hur mycket du äger, eller kontroll (finansiell eller operationell), där hela verksamheten räknas om du har bestämmande inflytande – oavsett ägarandel [4].

Valet påverkar vad som hamnar i Scope 1 och 2 respektive Scope 3, och bör vara konsekvent år efter år för att gå att jämföra över tid.

Scope 1, 2 och 3 – vad är egentligen skillnaden?

Enligt GHG-protokollet delas utsläpp in i tre kategorier, kallade scopes:

Scope 1 – direkta utsläpp från sådant du äger eller kontrollerar själv, till exempel egna fordon eller pannor. 

Scope 2 (indirekta utsläpp från inköpt el, värme, ånga eller kyla. 

Scope 3) alla andra indirekta utsläpp i värdekedjan, både uppströms (till exempel inköpta varor) och nedströms (till exempel hur kunder använder det du säljer).

Att rapportera utsläpp inom Scope 1 och 2 är i dag obligatoriskt inom de flesta större regelverk. Scope 3 är fortfarande frivilligt i vissa sammanhang – trots att det ofta är den största delen av ett företags totala klimatpåverkan [5], och samtidigt svårast att kartlägga eftersom datan kommer från leverantörer och kunder snarare än den egna verksamheten.

Vill du slippa räkna för hand och samtidigt få koll på Scope 3, helt automatiskt?Med GoClimate beräknar du era utsläpp enligt GHG-protokollet direkt i vårt verktyg – kom igång här.

Ett globalt genomslag

GHG-protokollet är idag världens mest spridda ramverk för klimatredovisning, och används av både privat och offentlig sektor. Enligt CDP (tidigare Carbon Disclosure Project) använde 92 % av Fortune 500-företagen protokollet redan 2016, direkt eller via ett program baserat på det [1]. 2023 uppgav 97 % av de S&P 500-företag som rapporterar till CDP att de följer GHG-protokollet [5].

Även städer och länder är med: via Global Covenant of Mayors for Climate & Energy - som bland annat det tidigare Compact of Mayors gick in i 2016 – har hundratals städer åtagit sig att redovisa sina utsläpp enligt GHG-protokollet [6].

Så tas standarden fram

En orsak till att GHG-protokollet fått ett sånt genomslag är den öppna processen bakom det. Nya standarder tas fram tillsammans med näringsliv, civilsamhälle, akademi och myndigheter. Detta sker genom en styrgrupp som tar strategiska beslut, en Independent Standards Board som granskar och godkänner nya standarder, och flera tekniska arbetsgrupper med experter inom olika områden [7].

Vad händer just nu?

Att kartlägga utsläpp i globala värdekedjor är fortfarande svårt - särskilt Scope 3 - och kraven på transparens och verifierbarhet ökar. Sedan 2025 samarbetar GHG-protokollet och ISO för att ta fram en gemensam, konsoliderad standard som slår ihop Scope 1-, 2-, 3- och AMI-standarderna med ISO 14064-1 [8], med målet att göra beräkningarna enklare och mer jämförbara.

Den gemensamma, konsoliderade standarden från GHG-protokollet och ISO väntas gå ut på offentlig konsultation under andra kvartalet 2027, med publicering planerad till fjärde kvartalet 2028. Tidslinjen är alltså ännu inte helt fastslagen, men det är den senast godkända planen från båda organisationernas styrelser.

Sammanfattning: därför spelar GHG-protokollet roll

GHG-protokollet - eller Greenhouse Gas Protocol, som det också kallas - har lagt grunden för hur företag och organisationer världen över redovisar sina växthusgasutsläpp. Genom att dela in utsläppen i tydliga kategorier, och kombinera vetenskaplig noggrannhet med praktisk användbarhet, ger protokollet verktyg som faktiskt gör skillnad. Det handlar inte bara om att mäta – utan om att kunna agera.

Redo att räkna på era utsläpp? Beräkna era växthusgasutsläpp med GoClimate - vi hjälper er redovisa enligt GHG-protokollet, CSRD och VS (tidigare VSME).