Vad kostar en hållbarhetsrapport?

Tre saker styr priset

Tre saker påverkar mest - vilka krav som gäller för ditt företag, hur mycket av arbetet ni gör själva eller köper in, och hur automatiserad datainsamlingen är. Ett större bolag som måste följa lagen har en helt annan kalkyl än ett mindre företag som vill svara på en kunds frågor om hållbarhet. Två företag i samma bransch kan alltså behöva betala väldigt olika.

I den här guiden går vi igenom vad som driver kostnaden för en hållbarhetsrapport, vad stora och mindre bolag faktiskt betalar för när de ska ta fram en hållbarhetsrapport, och hur du på ett enkelt sätt kan hålla nere priset år efter år.

Se vad det kostar för ditt företag

Hållbarhetsrapport eller hållbarhetsredovisning?

I vardagligt tal används båda orden om samma sak. Hållbarhetsredovisning är det äldre, bredare begreppet, medan hållbarhetsrapport är det som oftast används i dag när man pratar om CSRD och VS (tidigare VSME). I den här artikeln använder vi hållbarhetsrapport, men kostnaden är densamma oavsett vad ni kallar den.

Vilka krav gäller för ditt företag?

Innan vi pratar kronor är det värt att skilja på tre vanliga situationer som ett företag kan befinna sig i. De nya kraven har dessutom ändrat en hel del det senaste året, så information som stämde för ett år sedan gäller inte längre.

Stora företag som omfattas av CSRD

CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive, är EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering. Företag som omfattas ska rapportera enligt European Sustainability Reporting Standards, ESRS. Det är detaljerade standarder som styr vilken information som ska finnas med i rapportering enligt CSRD.

Enligt CSRD ska företagen bland annat göra en dubbel väsentlighetsanalys. Det innebär att man bedömer både hur verksamheten påverkar människor och miljö, och hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets ekonomi [1, 2]. Om klimatet bedöms som väsentligt ska företaget också rapportera sina utsläpp i scope 1, 2 och 3, alltså även utsläppen i leverantörskedjan [3].

Var ska hållbarhetsrapporten ligga?

För företag som omfattas av kraven i CSRD är hållbarhetsrapporten en del av förvaltningsberättelsen i årsredovisningen [1]. Det är alltså inget fristående dokument, utan en del av den ordinarie redovisningen - med samma deadline.

Nya kraven efter Omnibus

Från början skulle CSRD införas i flera steg och gälla för allt fler företag – först stora noterade bolag med fler än 500 anställda, sedan även andra stora företag. Men i februari 2026 publicerades EU:s förenklingspaket Omnibus I, och det ritade om kartan [4].

CSRD innebär nu att bara företag med fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning över 450 miljoner euro omfattas [4]. Noterade små och medelstora bolag har lyfts ur direktivet helt, och färre företag behöver alltså rapportera enligt CSRD än vad som var planerat. Planen på att skärpa revisorns granskning till rimlig säkerhet är också struken [5].

Vad gäller i Sverige?

EU:s medlemsländer har till mars 2027 på sig att föra in ändringarna i nationell lag [4]. I Sverige föreslår utredningen bakom SOU 2026:27 att gränsen ska gå vid fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning över 4,9 miljarder kronor [6, 7]. Företagen som redan rapporterar men hamnar under de nya gränserna föreslås slippa rapportera redan för räkenskapsåret 2026 [6, 8].

Utredningen räknar med att cirka 150–200 svenska företag kommer att omfattas [7]. Förslaget var på remiss till augusti 2026, så håll koll på vad riksdagen till slut beslutar [8].

Läs mer om vad kraven i CSRD innebär i vår guide.

Små och medelstora företag som får frågor från kunder och banker

Den andra gruppen är betydligt större: små och medelstora företag som inte omfattas av CSRD, men som ändå får frågor om sin hållbarhetsdata och sin verksamhet. De ska inte rapportera enligt lag, men kunderna kräver ändå svar. Kanske kräver en storkund att ni ska rapportera era utsläpp, eller så påverkar ert hållbarhetsarbete villkoren på ett banklån. Det kan också vara en upphandling där ni måste berätta om ert hållbarhetsarbete.

Hit hör nu också många större bolag med mellan 250 och 1 000 anställda, som tidigare trodde att de skulle omfattas av kraven men som efter Omnibus står utanför. Men frågorna från kunder och banker försvinner ju inte för det. De stora företagen som omfattas av CSRD behöver även i fortsättningen information från sina leverantörer.

Här passar den frivilliga standarden VS (tidigare VSME) bra. Den är framtagen just för att ge små och medelstora företag ett gemensamt svar på de många och spretiga ESG-förfrågningar de får [9, 10].

Företag som vill ligga i framkant

Den tredje gruppen är mindre företag som vill bygga ett tydligt hållbarhetsarbete utan att något krav tvingar dem. Här är friheten störst och kostnaden kan variera enormt beroende på vilket sätt ni väljer.

Vad ingår i kostnaden?

Oavsett vilka krav som gäller bygger hållbarhetsrapportering på samma grundsteg: datainsamling, analys, rapportskrivning och ibland granskning. Det är i första steget, genom all manuell hantering, som kostnaden brukar skena.

Datainsamling – den största kostnadsdrivaren

Datainsamling handlar om att samla in faktiska siffror för företagets verksamhet: energi, tjänsteresor, inköp, avfall, sociala nyckeltal och mer. Många företag underskattar hur lång tid det tar att få ihop data för hela verksamheten.

Att manuellt samla in, sortera och kvalitetssäkra data från leverantörsfakturor, resebokningar och elräkningar kräver mycket tid internt – eller lika mycket konsulttid om företaget köper in hjälpen. EFRAG, som tagit fram VS, beskriver just de många och osamordnade ESG-förfrågningarna som en tung börda för små och medelstora företag [9].
Slipp den manuella datainsamlingen – koppla bokföringen till GoClimate

Analys och beräkning

Nästa steg är att räkna om rådata till verksamhetens klimatutsläpp enligt erkända metoder, som GHG Protocol. Det kräver uppdaterade emissionsfaktorer och kunskap om hur man ska använda dem för olika typer av inköp. Blir beräkningarna fel riskerar hela rapportens trovärdighet att falla.

Rapportskrivning

Till sist ska resultaten presenteras enligt rätt standarder – ESRS för företag som omfattas av CSRD, VS för de flesta andra. Rapporten beskriver företagets miljöpåverkan, sociala frågor, styrning och mål framåt, samt hur företaget arbetar med sina viktigaste hållbarhetsfrågor och vilket hållbarhetsarbete som planeras.

Granskning och trovärdighet

En hållbarhetsrapport måste vara transparent och tillförlitlig för att kunder, banker och andra intressenter ska lita på den, annars är den inte mycket mer värd än pappret den skrivs på. För företag som omfattas av CSRD är extern granskning av en revisor ett lagkrav [11]. För en frivillig VS-rapport finns inget sådant krav. Men siffror som hämtas direkt från bokföringen genom en automatisk koppling är både lättare att lita på och lättare att kontrollera.

Vad kostar CSRD för stora företag?

För företag som ska rapportera enligt CSRD finns offentliga kostnadsuppskattningar att utgå från. De två viktigaste siffrorna kommer från en kostnads- och nyttoanalys som konsultfirman Milieu och tankesmedjan CEPS gjorde inför direktivet [12].

Så mycket kostar det i kronor

För noterade bolag med fler än 500 anställda landade engångskostnaden på i snitt cirka 4,5 miljoner kronor, och de årliga kostnaderna på runt 7,5 miljoner kronor per företag [12].

För onoterade bolag med fler än 250 anställda var siffrorna betydligt lägre: cirka 0,5 miljoner kronor i engångskostnad och omkring 1 miljon kronor per år [12].

Med GoClimate kostar löpande klimatberäkning från några hundra kronor i månaden – se priser

Varför siffrorna troligen är lägre i dag

Uppskattningarna gjordes innan Omnibus. Sedan dess har gruppen av bolag som omfattas krympt rejält, och flera krav har förenklats genom de nya reglerna. Det borde göra rapporteringen billigare. Beloppen ger alltså en fingervisning om storleksordningen – inte en exakt prislapp för 2026.

Revisorns granskning kostar extra

Utöver det kommer revisorns granskning av hållbarhetsrapporten, som är ett eget uppdrag utöver ordinarie revision. Granskningen görs med begränsad säkerhet, på svenska ofta kallad översiktlig granskning [11]. Efter Omnibus står det klart att det blir så även framöver – kravet på att gå över till rimlig säkerhet, som annars skulle ha mer än fördubblat kostnaden, är borttaget [5, 12].

VS – ett billigare sätt för små och medelstora företag

För små och medelstora företag ser kalkylen annorlunda ut, men kostnaden för hållbarhetsrapportering är minst lika verklig. Många vittnar om att de får den ena ESG-enkäten efter den andra från kunder och banker, alla i olika format. Det tar tid att svara, och svaren går sällan att använda igen.

Vad är VS?

VS (tidigare VSME) är en frivillig standard för hållbarhetsrapportering, framtagen av EFRAG och publicerad i december 2024 [9]. EU-kommissionen rekommenderade standarden den 30 juli 2025 och uppmanar stora företag och banker att så långt som möjligt basera sina frågor till mindre företag på VS [10].

Och NSRS då?

Kanske har du hört talas om NSRS, Nordic Sustainability Reporting Standard. Den togs fram av de nordiska revisorsförbunden som en gemensam standard för mindre bolag i Norden. Numera heter den Nordic Sustainability Reporting for SMEs och bygger på VS, med ett verktyg och vägledning anpassade för nordiska företag [13]. Väljer du VS ligger du alltså i linje med NSRS.

En rapport i stället för tio enkäter

Poängen med den frivilliga EU-standarden VS är enkel: gör jobbet en gång och hänvisa sedan till rapporten när kunden eller banken hör av sig. Samma information kan användas för flera intressenter, och företaget slipper svara på två eller tre olika enkäter om samma sak. Kommissionen beskriver standarden som en trovärdig ersättning för en stor del av de förfrågningar som banker och stora företag skickar till mindre företag i sin värdekedja [14].

Genom Omnibus finns dessutom ett skydd i lagen: företag med upp till 1 000 anställda kan tacka nej till förfrågningar från CSRD-företag som går utöver vad den frivilliga standarden kräver [5].

Det betyder att hållbarhetsrapportering enligt VS inte behöver bli ett nytt projekt varje gång någon frågar. Rapporten kan uppdateras år för år och byggas vidare på – särskilt om den har en strukturerad och automatiserad grund från början.

Testa GoClimates VS-verktyg

Den dolda kostnaden: intern tid

En kostnad som ofta glöms bort är den interna tiden. Någon på företaget måste ansvara för rapporten, ofta med hjälp från ekonomi, inköp samt HR. Utan automatisering kan arbetet bli väldigt många timmar – och den tiden kostar, även om den inte syns på någon konsultfaktura.

Beroendet av externa konsulter är också ett känt problem. På EFRAG–OIC-symposiet 2025 lyfte talarna just att små och medelstora företags beroende av konsulter inte är hållbart i längden [15].

Så förändrar automatisering kalkylen

Rapportering som bygger på manuell datainsamling är dyr och svår att upprepa med samma kvalitet nästa år. Det blir ett engångsprojekt snarare än ett system.

Koppla rapporten till bokföringen

Det mest effektiva sättet att sänka kostnaden är att integrera hållbarhetsrapporteringen med de system ni redan använder, framför allt bokföringen. Då hämtas det mesta av datan automatiskt, i stället för att någon matchar fakturor mot emissionsfaktorer för hand.

Med GoClimate kopplar ni bokföringen till vårt verktyg. Sedan kategoriseras inköpen och klimatutsläppen beräknas löpande [16]. Det tyngsta momentet, att få fram tillförlitlig hållbarhetsdata, sköts alltså automatiskt, och rapporteringen nästa år blir mer eller mindre en uppdatering.

Vad kostar GoClimates verktyg?

En VS-rapport från GoClimate kostar från 7 000 kronor för företag med 1–10 anställda, och priset stiger med antalet anställda [16]. Löpande klimatberäkning för hela verksamheten kostar från 350 kronor i månaden [17]. Jämför det med vad konsulttimmar och intern tid för en manuell rapport brukar kosta.

Se priser och kom igång

Från kostnad till värde

Gör en handlingsplan

En hållbarhetsrapport behöver inte bara vara en kostnad. När rapporteringen väl är klar ser ni var utsläppen faktiskt kommer ifrån och vilka hållbarhetsfrågor som är viktigast för just er. Det kan ni använda för att skapa en handlingsplan för en mer hållbar verksamhet samt stärka relationen till kunder, banker och andra intressenter.

Börja tidigt – det blir billigare

Oavsett situation finns ett tydligt mönster: företag som kommer igång tidigt betalar mindre. Inte för att jobbet är enklare, utan för att de hinner skapa system och rutiner steg för steg, i stället för att köpa in ett dyrt konsultprojekt dagen innan en kund kräver svar.

Det gäller också att skilja på kostnaden för en rapport och kostnaden för en hållbar rapporteringsprocess. Det första är ett projekt. Det andra är en investering i företagets hållbarhet och i en mer hållbar affär.

Vill du veta vad det kostar för ditt företag?

GoClimate hjälper små och medelstora företag att automatisera sin data och få en färdig hållbarhetsrapport enligt VS – utan att det kräver tusentals timmars manuellt arbete. Boka ett samtal, så går vi igenom vilka krav som gäller för just ert företag och vad det skulle kosta att komma igång.

Läs mer om VS i vår guide.

Boka ett samtal med oss