Två perspektiv i stället för ett

Traditionellt har företag gjort väsentlighetsanalys utifrån ett enda perspektiv: vad bryr sig våra intressenter om? Med den dubbla modellen, som är ett centralt krav i Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och rapporteringsstandarden ESRS, måste företag ta hänsyn till två dimensioner samtidigt — påverkan, risker och möjligheter sett både inifrån och utifrån.

Påverkansväsentlighet — inifrån och ut. Hur påverkar företagets verksamhet omvärlden? Det handlar om konsekvenser för miljö, klimat och människor, både direkt och via leverantörskedjan. Exempel: koldioxidutsläpp, vattenanvändning, arbetsvillkor hos underleverantörer.

Finansiell väsentlighet — utifrån och in. Vilka framtida effekter kan hållbarhetsfrågor få på företagets verksamhet? Det handlar om risker och möjligheter med ekonomiska konsekvenser — exempelvis att stigande råvarupriser i samband med klimatförändringar pressar marginalerna, eller att efterfrågan på hållbara produkter öppnar nya marknader.

En hållbarhetsfråga anses väsentlig om den uppfyller kriterierna för endera dimensionen — eller båda. Det är alltså ett "eller", inte ett "och".

Varför kallas den dubbel?

Namnet syftar på att analysen tittar åt två håll samtidigt. Företaget är inte bara en aktör som påverkar omvärlden — det är också en aktör som påverkas av den. Att bara bedöma en av dimensionerna ger en ofullständig bild. Tillsammans skapar de två områdena en mer ärlig och strategiskt användbar bild av var hållbarhetsfrågorna får störst genomslag.

Vad används dubbel väsentlighetsanalys till?

Resultatet av väsentlighetsanalysen styr direkt vad företaget måste rapportera. De hållbarhetsfrågor som bedöms som väsentliga — oavsett vilket perspektiv de faller under — är de som ska täckas i hållbarhetsrapporten enligt ESRS. En dubbel väsentlighetsanalys är alltså inte bara ett administrativt steg, utan avgör rapportens hela scope och innehåll.

Genom den dubbla väsentlighetsanalysen får företaget också ett strategiverktyg. Den synliggör blinda fläckar och hjälper ledningen att säkerställa att resurserna läggs på de områden som mest påverkar verksamheten — både idag och framåt.

Så går processen till

En dubbel väsentlighetsanalys följer i regel ett antal steg:

1. Kartlägg värdekedjan — förstå var företagets verksamhet kan påverka och påverkas, från råvara till slutkund.
2. Identifiera intressenter — vilka berörs av verksamheten, och vilka använder hållbarhetsinformationen?
3. Ta fram en lista med hållbarhetsfrågor — utgångspunkten är de områden som täcks av ESRS: klimat, biologisk mångfald, vatten, sociala frågor, bolagsstyrning med mera.
4. Bedöm påverkansväsentlighet — för negativ påverkan bedöms allvarlighetsgraden utifrån tre faktorer: omfattning (hur allvarlig påverkan är), räckvidd (hur utbredd den är) och möjlighet till återställning (hur svår den är att reversera). För potentiell negativ påverkan vägs även sannolikhet in. För positiv påverkan bedöms enbart omfattning och räckvidd (och för potentiell positiv påverkan även sannolikhet).
5. Bedöm finansiell väsentlighet — vilka faktiska och potentiella ekonomiska effekter kan relevanta risker och möjligheter få på företagets finansiella ställning, resultat, kassaflöden, tillgång till finansiering och kapitalkostnad, på kort, medellång och lång sikt?
6. Fastställ vad som är väsentligt — sätt tröskelvärden och rangordna frågorna utifrån resultat från båda dimensionerna. Resultatet dokumenteras och kan visualiseras på olika sätt, till exempel i en materialitetsöversikt.

Vad gäller för SME:er?

CSRD och kravet på dubbel väsentlighetsanalys gäller i första hand för större företag. Mindre bolag omfattas inte direkt — men påverkas ändå, eftersom stora företag måste säkerställa att även sina leverantörer och partners bidrar med hållbarhetsdata. Dessutom finns den frivilliga standarden VSME framtagen specifikt för små och medelstora företag som vill ligga steget före eller möta kundernas krav på transparens.

Osäker på var ni står?

GoClimate hjälper SME:er att komma igång med hållbarhetsrapportering — utan att det behöver vara krångligt. Prova GoClimates verktyg här.