Vad är klimatfinansiering? Att ta ansvar utanför den egna värdekedjan

När ett företag bidrar till utsläppsminskningar utanför sin egen verksamhet kallas det ofta Beyond Value Chain Mitigation (BVCM) [1]. Det är ett sätt att ta ansvar för växthusgasutsläpp utanför den egna verksamhetens direkta påverkan. Det handlar inte om att ”kompensera” för sina utsläpp, utan om att aktivt bidra till utsläppsminskningar globalt, särskilt där det gör störst skillnad. Förr användes begreppet ”klimatkompensation” brett. Skiftet speglar en ny syn: vi kan inte köpa oss fria från ansvar, men vi är alla delaktiga i att möjliggöra den globala omställningen.

Genom klimatfinansiering av projekt som minskar eller fångar in växthusgaser stöttar vi hållbar utveckling. Fler företag och individer kan ta ett konkret steg mot en mer hållbar värld och samtidigt bidra till systemförändring. Att investera i klimatprojekt som är additionella, verifierade och långsiktigt hållbara mildrar klimatkrisen och är ett sätt att ta moraliskt ansvar. Det gäller särskilt aktörer i den rika delen av världen, där de konsumtionsrelaterade utsläppen historiskt varit höga och möjligheterna att agera är störst.

Redo att ta nästa steg? Boka en demo, så visar vi hur ni kan mäta era utsläpp, minska dem och bidra till klimatprojekt som faktiskt gör skillnad.

Hur fungerar klimatfinansiering globalt?

FN:s klimatkonvention (UNFCCC) sätter ramarna och målen för klimatfinansieringen [3] och internationella avtal anger hur mycket som ska mobiliseras. Tidigare var målet att rika länder skulle bidra med 100 miljarder dollar per år. På klimattoppmötet COP29 2024 ersattes det av ett nytt mål: minst 300 miljarder dollar per år till 2035, och en uppmaning att på sikt skala upp den totala finansieringen till 1 300 miljarder dollar per år [4].

Pengarna kommer från offentliga medel, privata investeringar och internationella fonder. Internationella klimatfonder fördelar bidrag och lån till utvecklingsländer [3] och på kapitalmarknaden används gröna obligationer för att finansiera miljö- och klimatprojekt [10].

Pengarna går till två saker:

• Utsläppsminskning (mitigation): till exempel investeringar i förnybar energi och hållbara transporter.
• Klimatanpassning: till exempel att bygga skyddsvallar mot översvämningar och ta fram torktåliga grödor.

Det är svårare att få pengar till anpassning än till utsläppsminskningar. En solpark kan ge avkastning, men det gör sällan en skyddsvall. Och behoven ökar hela tiden, enligt UNEP. 2023 var utvecklingsländernas behov av pengar till anpassning 10–18 gånger större än stödet de fick [8]. I dag bedöms behovet till över 310 miljarder dollar per år, ungefär 12 gånger mer än vad som betalas ut [9].

EU och medlemsländerna bidrog med 28,6 miljarder euro 2023 och 31,7 miljarder euro 2024 [5]. Sverige gav cirka 9,4 miljarder kronor 2023 [6] och slog rekord året efter med 11,1 miljarder kronor [7].

Vill du bidra till projekt som faktiskt gör skillnad? Hos oss kan ditt företag finansiera certifierade klimatprojekt, från vindkraft till effektiva spisar och biogas. Se våra klimatprojekt

SBTi för företag

Enligt Science Based Targets initiative (SBTi) ska BVCM ske utöver företagets egna utsläppsminskningar. Det är ett komplement, inte ett substitut [1]. Potentialen är ändå stor och kan snabba på utsläppsminskningar där de behövs mest [2].

Första steget är att veta var dina egna utsläpp finns.

Med GoClimate får du ditt klimatavtryck beräknat automatiskt från fakturor och kvitton.

Vad är klimatprojekt?

Klimatprojekt syftar till att minska mängden växthusgaser i atmosfären. Det kan ske genom att:

Undvika nya utsläpp
Byta ut fossila energikällor mot förnybara, eller förhindra att växthusgaser från biologiska processer släpps ut.

Fånga in redan utsläppta växthusgaser
Till exempel genom återbeskogning eller tekniska lösningar som direktinfångning ur luften (DACCS) eller bio-CCS (BECCS).

Marknaden för klimatprojekt utvecklas ständigt med nya tekniker, bättre metoder för mätning och verifiering och mer insyn. Men kvaliteten varierar fortfarande kraftigt, så det är avgörande att välja projekt som är certifierade enligt standarder som Gold Standard.

Läs mer: Robert Höglund om negativa utsläpp: "Väntar alla till 2030 finns kapaciteten inte där."

Förnybar energi – att ersätta det fossila

En tydlig form av undvikande klimatprojekt är de som ersätter fossil energiproduktion med förnybar energi, som vind, sol eller vattenkraft. Fortfarande kommer över 80 procent av världens energi från fossila källor [11].

När vi bygger vindkraft i Indien, där delar av befolkningen fortfarande använder kol eller dieselgeneratorer för el, bidrar vi till att undvika utsläpp som annars skulle ske. Samtidigt ökar tillgången till ren energi och levnadsvillkoren förbättras för lokalbefolkningen.

Projekten sker ofta i länder där kostnader, infrastruktur eller politiska intressen gör att fossil energi fortfarande dominerar. Men additionaliteten, alltså att projektet inte skulle bli av utan extern finansiering, måste prövas för varje projekt. 2024 bedömde ICVCM att flera vanliga metoder för förnybar el inte visar additionalitet tillräckligt tydligt [12].

Biogasprojekt – från avfall till energi

En annan form av undvikande projekt omvandlar växthusgasutsläpp från biologiskt material till energi. Det kan röra sig om avfall från jordbruk, soptippar eller avloppsvatten, där metangas annars skulle läcka ut i atmosfären. I stället fångas gasen in och används som bränsle. Utsläppen undviks och fossil energi ersätts.

Biogasprojekt ger också ofta stora hälso- och miljövinster lokalt och kan ibland skapa nya inkomstmöjligheter i låginkomstländer.

Effektivare matlagning – små insatser, stora effekter

I många delar av världen lagar människor fortfarande mat över öppen eld. Det leder till stor vedförbrukning, avskogning och hälsoskadliga luftföroreningar. Projekt som introducerar effektiva spisar kan därför få flera positiva effekter:

• Minskat behov av ved → minskad avskogning
• Mindre rök → bättre hälsa, särskilt för kvinnor och barn
• Sparad tid och arbete → ökad jämställdhet

Projekten är mer komplexa att genomföra eftersom de kräver förändrade beteenden och utbildning. Effekterna är också svåra att mäta: en studie från 2024 visade att spisprojekt i snitt överkrediterats drygt nio gånger. Gold Standards metod, där bränsleanvändningen mäts, låg närmast verkligheten [13]. Potentialen för klimatnytta och social påverkan är ändå stor.

Trädprojekt – att skydda och återställa

Projekt som rör skog och träd kan både undvika och fånga in växthusgaser. Det kan handla om:

• Återbeskogning (att återplantera skog på avverkade områden)
• Nybeskogning (afforestation): att plantera skog där det tidigare inte funnits
• Skydd av befintlig skog

Skogarna är avgörande för planetens koldioxidbalans. Antalet träd har minskat med omkring 46 procent sedan den mänskliga civilisationens början [14].

Samtidigt är den här typen av projekt svår att mäta och följa upp, och det är svårt att säkra en långsiktig klimatnytta. Därför har GoClimate valt att inte investera i skogsprojekt, trots deras potential, och fokuserar i stället på mer mätbara och tillförlitliga utsläppsreduktioner.

Teknik för infångning – framtidens lösningar?

För att nå Parisavtalets mål behöver vi ta bort runt 7–9 miljarder ton CO₂ ur atmosfären per år till 2050. Idag tas ungefär 2 miljarder ton bort per år, nästan allt genom skog [15]. Tekniska lösningar, så kallade removals, är därför ett snabbt växande område.

Exempel:

• Climeworks använder jättefläktar för att suga upp CO₂ direkt ur luften.
• Biokol (biochar) skapas genom att hetta upp biomassa utan syre. Kolet binds och kan sedan lagras i marken.

Men tekniken är fortfarande dyr. Hos Climeworks kostar det i dag runt 1 000 USD per ton CO₂ [16]. Biokol är något billigare, men fortfarande inte i nivå med traditionella projekt.

Dessutom är det svårt att skala upp teknikerna till den nivå som krävs. De riskerar också att ta fokus från det viktigaste: att minska utsläppen här och nu.

Kostnaden för klimatfinansiering

Klimatprojekten skiljer sig mycket i karaktär och komplexitet, och därför skiljer sig även kostnaden. Det finns inget universellt pris på ett ton CO₂. Priset beror på tekniken, regionen, administrationen och kvalitetssäkringen.

Alla klimatprojekt kräver resurser för att utvecklas, övervakas och verifieras. En del av priset går till projektutvecklare, certifieringsorgan och tredjepartsgranskare. De delarna är avgörande för att projektet faktiskt ska ha den klimatnytta det utger sig för.

GoClimate arbetar bara med projekt som uppfyller strikta krav på transparens, effektivitet och tredjepartscertifiering. Sedan många år stöttar vi därför bara Gold Standard-certifierade projekt. Det innebär också att vi är selektiva: alla projekt håller inte måttet, och vår uppgift är att sålla fram dem som ger mest klimatnytta per investerad krona.

Klimatansvar som går att följa upp. Vi mäter ditt företags utsläpp, och du finansierar certifierade klimatprojekt via samma plattform - allt redovisas tydligt. Se hur det funkar!

Varför globala projekt i stället för svenska?

Det finns flera skäl till att stötta projekt i till exempel Indien och Indonesien i stället för i Sverige. Vindkraft kan fortfarande vara för dyr i vissa delar av världen för att byggas utan hjälp. Infrastruktur och kunskap kanske saknas, eller så fortsätter satsningarna på fossil energi på grund av företagsintressen och lobbying. I sådana fall blir projektet inte av utan hjälp, vilket kallas  additionalitet [17]. Vindkraften kan producera samma energi i Sverige, men marginalnyttan blir högre i ett mer fossilberoende land. Där undviker vi förbränning av kol och diesel och bidrar till att höja levnadsstandarden på plats.

Tills vi har lyckats med en samhällsomvälvande omställning bort från en fossilberoende ekonomi har vi en moralisk skyldighet att ta ansvar för de utsläpp vi fortfarande orsakar, och till viss del även för vår historiska klimatpåverkan. Att finansiera effektiva klimatprojekt, förutsatt att de är bra och certifierade, är ett av de bästa verktygen vi har för att göra det med de regler och ramverk som gäller i dag.

Vill du bidra?

Vet du redan vad ditt företags klimatavtryck är? Då kan du direkt börja finansiera certifierade klimatprojekt genom GoClimate.

Har du inte koll än? Med GoClimate räknas ditt klimatavtryck ut automatiskt från fakturor och kvitton, så att du vet var du gör mest nytta. Det är det första steget i att ta klimatansvar.

Tillsammans kan vi driva på den globala klimatomställningen, med konkret handling här och nu.

Boka en demo och se hur GoClimate kan hjälpa ditt företag att mäta, minska och bidra.