Klimatfinansiering – att ta ansvar utanför den egna värdekedjan

Det handlar inte om att ”kompensera” för sina utsläpp, utan att aktivt bidra till utsläppsminskningar globalt – särskilt i områden där det gör störst skillnad. Denna förändrade syn från när begreppet "klimatkompensation" användes brett, speglar ett skifte från föreställningen om att vi kan köpa oss fria från ansvar, till en förståelse för att vi alla är delaktiga i att möjliggöra den globala omställningen.

Genom klimatfinansiering av projekt som minskar eller fångar in växthusgaser så stöttar vi hållbar utveckling, och gör så att fler företag och individer kan ta ett konkret steg mot en mer hållbar värld – samtidigt som de bidrar till systemförändring. Att investera i klimatprojekt som är additionella, verifierade och långsiktigt hållbara är en metod att både mildra klimatkrisen och ta sitt moraliska ansvar, särskilt för aktörer i den rika delen av världen. Där är konsumtionsrelaterade utsläpp historiskt höga, och möjligheterna att agera störst.

SBTi för företag

Enligt Science Based Targets initiative bör klimatfinansiering ske utöver företagets egna utsläppsminskningar. Det ses som ett komplement, inte ett substitut. Men potentialen är stor – både vad gäller att bidra till snabba utsläppsminskningar och att stödja klimatanpassning i de regioner som drabbas hårdast av klimatförändringarnas konsekvenser (SBTi, 2023).

Vad är klimatprojekt?

Klimatprojekt syftar till att minska mängden växthusgaser i atmosfären. Detta kan ske genom att:

Undvika nya utsläpp

Byt ut fossila energikällor mot förnybara, eller förhindra att växthusgaser från biologiska processer släpps ut.

Fånga in redan utsläppta växthusgaser

Till exempel genom återbeskogning eller tekniska lösningar som koldioxidinfångning och lagring (CCS/CCRD). Marknaden för klimatprojekt utvecklas ständigt med nya tekniker, bättre metoder för mätning och verifiering, och ökad insyn. Men fortfarande varierar kvaliteten kraftigt, vilket gör att det är avgörande att välja certifierade projekt enligt standarder som Gold Standard.

Förnybar energi – att ersätta det fossila

En tydlig form av undvikande klimatprojekt är de som syftar till att ersätta fossil energiproduktion med förnybar energi som vind, sol eller vattenkraft. Idag kommer hela 82 % av världens energiförsörjning fortfarande från fossila källor(IEA, 2023).

Genom att till exempel stötta vindkraftprojekt på ön Aruba bidrar vi till att undvika utsläpp som annars skulle skett av fossila elkällor. De tio turbinerna står för omkring 12–14 % av öns elbehov och gör förnybar  energi mer tillgänglig.

Dessa projekt sker ofta i länder där kostnader, infrastruktur eller politiska intressen gör att fossil energi fortfarande dominerar. Därmed uppfyller de också kravet på additionalitet – att projektet inte skulle ske utan extern finansiering.

Biogasprojekt – från avfall till energi

En annan form av undvikande projekt är de som omvandlar växthusgasutsläpp från biologiskt material till energi. Det kan röra sig om avfall från jordbruk, soptippar eller avloppsvatten, där metangas annars skulle läcka ut i atmosfären. Istället fångas gasen in och används som bränsle – vilket både undviker utsläpp och ersätter fossil energi.

Biogasprojekt har också ofta stora hälso- och miljövinster lokalt, och kan i vissa fall skapa nya inkomstmöjligheter för samhällen i låginkomstländer.

Effektivare matlagning – små insatser, stora effekter

I många delar av världen lagar människor fortfarande mat över öppen eld, vilket leder till omfattande vedförbrukning, avskogning och hälsoskadliga luftföroreningar. Projekt som introducerar effektiva spisar kan därför få flera positiva effekter:

• Minskat behov av ved → minskad avskogning
• Mindre rökutveckling → förbättrad hälsa, särskilt för kvinnor och barn
• Sparad tid och arbete → ökad jämställdhet

Dessa projekt är mer komplexa att genomföra, eftersom de kräver förändrade beteenden och utbildning. Resultaten är svårare att mäta, men potentialen för klimatnytta och social påverkan är mycket stor.

Trädprojekt – att skydda och återställa

Projekt som rör skog och träd kan både undvika och fånga in växthusgaser. Det kan handla om:

• Återskogning (att återplantera skog på avverkade områden)
• Afforestation (att plantera skog där det tidigare inte funnits)
• Skydd av befintlig skog

Skogarna är avgörande för planetens koldioxidbalans – människan har redan orsakat en minskning av antalet träd med 46 % sedan jordbrukets början (Crowther et al., 2015).

Men samtidigt är denna typ av projekt komplexa att mäta, följa upp och säkerställa långsiktig klimatnytta för. Dessutom kan det vara svårt att få tillgång till information om eventuell direkt och indirekt negativ påverkan på lokalbefolkningen. Därför har GoClimate valt att inte investera i skogsprojekt – trots deras potential – utan fokuserar istället på mer mätbara och tillförlitliga utsläppsreduktioner.

Teknik för infångning – framtidens lösningar?

Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) krävs det att vi tar bort flera miljarder ton CO₂ från atmosfären under detta sekel för att hålla oss under 2-graders uppvärmning. Tekniska lösningar, så kallade removals, är därför ett snabbt växande område.

Exempel:

• ClimeWorks använder jättefläktar för att suga upp CO₂ direkt från luften.
• Biokol (biochar) skapas genom att hetta upp biomassa utan syre – vilket binder kol som sedan lagras i marken.

Men tekniken är fortfarande dyr. ClimeWorks kostar omkring 1 200 USD per ton CO₂, medan biokol är något billigare, men ändå inte i nivå med traditionella projekt.

Dessutom är det en utmaning att skala upp dessa tekniker till den nivå som krävs, samtidigt som de riskerar att dra fokus från det mest viktiga: att minska utsläppen här och nu.

Kostnaden för klimatfinansiering

Eftersom klimatprojekten varierar kraftigt i karaktär och komplexitet, varierar även kostnaden för att finansiera dem. Det finns inget universellt pris på ett ton CO₂ – istället beror priset på tekniken, regionen, administrationen och kvalitetssäkringen.

Alla klimatprojekt kräver resurser för att utvecklas, övervakas och verifieras. En del av priset går till projektutvecklare, certifieringsorgan och tredjepartsgranskare. Dessa komponenter är avgörande för att säkerställa att projektet verkligen har den klimatnytta det utger sig för.

GoClimate arbetar endast med projekt som uppfyller strikta krav på transparens, effektivitet och tredjepartscertifiering - sedan många år stöttar vi därför bara Gold standard-certiferade projekt. Det innebär också att vi är selektiva – alla projekt håller inte måttet, och det är vår uppgift att sålla ut de som ger mest klimatnytta per investerad krona.

Varför globala projekt istället för svenska?

Anledningar till att stötta projekt i länder som till exempel Indien och Indonesien och inte Sverige, är att infrastruktur och kunskap inte finns på plats eller att satsningen på fossil energi fortsätter på grund av företagsintressen och lobbying. Dessa är förutsättningar för att ett klimatprojekt inte blir av utan hjälp, vilket kallas additionalitet. Projekten kan producera samma energi i Sverige, men marginalnyttan i ett mer fossilberoende land blir högre eftersom vi undviker förbränning av kol och diesel och bidrar till att öka levnadsstandarden på plats. 

Tills dess att vi lyckats med en samhällsomvälvande omställning, bort från en fossilberoende ekonomi, har vi en moralisk skyldighet att ta ansvar för utsläpp som bidrar till klimatförändringarna och till viss del även den historiska klimatpåverkan. Att bidra till effektiva klimatprojekt finansiellt – givet att det utförs i bra och certifierade projekt – är ett av de bästa verktygen vi har till vårt förfogande för att göra det under de förutsättningar, regler och ramverk som finns på plats just nu.

Vill du bidra?

Vet du redan vad ditt företags klimatavtryck är? Då kan du direkt börja finansiera certifierade klimatprojekt genom GoClimate. Om du inte har koll ännu, erbjuder vi verktyg och rådgivning som hjälper dig att kartlägga dina utsläpp – ett viktigt första steg i att ta klimatansvar.

Tillsammans kan vi driva på den globala klimatomställningen – genom konkret handling här och nu.