SBTi – vad är Science Based Targets initiative?

På engelska heter det science based targets, eller i sin helhet science based targets initiative– båda termerna används parallellt med det svenska vetenskapligt baserade klimatmål. Har ni stött på förkortningen SBTi i en hållbarhetsrapport eller ett upphandlingskrav är ni inte ensamma om att undra vad det innebär. Här går vi igenom vilka organisationer som står bakom initiativet, hur processen ser ut, vilka fördelarna är – och var kritiken finns.

Vill ni sätta ett klimatmål som håller för granskning? Med GoClimate kopplar ni ert bokföringssystem och får era scope 1-, 2- och 3-utsläpp beräknade automatiskt – grunden för att sätta ett SBTi-godkänt mål. Kom igång här.

Vilka står bakom SBTi

SBTi grundades 2015 av fem organisationer: CDP (tidigare Carbon Disclosure Project), FN:s Global Compact, World Resources Institute (WRI), WWF och koalitionen We Mean Business [1]. Tanken var att ge företag ett gemensamt sätt att sätta vetenskapligt baserade mål – inte bara löften, utan mål som går att räkna hem och jämföra mellan organisationer. I dag drivs SBTi som en brittisk välgörenhetsorganisation, med dotterbolaget SBTi Services som granskar företagens klimatmål mot en avgift [2]. Den senaste strategin, som gäller 2026–2030, innebär ett ökat fokus på att hjälpa företag genomföra målen och minska sin klimatpåverkan i praktiken – inte bara sätta dem på pappret.

Vad "vetenskapligt förankrat" betyder

Utgångspunkten är Parisavtalet och målet att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader, med sikte på 1,5 [3]. Utifrån klimatforskningen räknas det fram hur snabbt de globala utsläppen av växthusgaser måste minska för att det ska vara möjligt – och den kurvan bryts sedan ner till vad enskilda branscher och företag rimligen kan bidra med. Ett vetenskapligt baserat mål är alltså inte bara ambitiöst i allmän mening; det ligger i linje med en konkret bana för att minska utsläppen, i linje med vad forskningen om klimatförändringar visar krävs. Det är också det som skiljer ett SBTi-godkänt mål från ett vanligt, egenformulerat hållbarhetslöfte – någon annan än företaget självt har räknat på det.

SBTi-processen består av fem steg

Processen brukar beskrivas i fem steg [4].

Commit: företaget skickar in ett åtagande och får 24 månader på sig för resten.
Develop: målen tas fram enligt SBTi:s kriterier, ofta med scope 3 – hela värdekedjan, från leverantörer till hur kunderna använder produkterna – inräknat.
Submit: målen lämnas in för oberoende granskning.
Communicate: godkända mål offentliggörs.
Disclose: företaget rapporterar löpande sina utsläpp, ofta via CDP. Att scope 3 ingår kan göra processen krävande (om man inte använder automatiska system som GoClimate), men också betydligt mer trovärdig än många andra klimatlöften.

Fördelar med SBTi

Enligt SBTi:s egen sammanställning av forskning på området rapporterar företag med godkända mål flera konkreta fördelar [5]: oberoende granskning av klimatmålen som förhindrar greenwashing och ökar förtroendet hos kunder och andra intressenter; bättre tillgång till kapital – nästan hälften uppger förbättrade lånevillkor eller kreditbetyg, och flera europeiska banker erbjuder bättre lånevillkor till företag med godkända klimatmål; kostnadsbesparingar, bland annat genom lägre energikostnader; samt ökad motståndskraft mot framtida regelkrav, vilket bidrar till att framtidssäkra verksamheten och stärka det egna varumärkets rykte. Sammantaget pekar flera oberoende organisationers studier åt samma håll: hållbara, vetenskapligt förankrade klimatmål lönar sig även rent affärsmässigt, inte bara för klimatet.

Inte utan kritik

Under 2024 uppstod en rejäl debatt om huruvida företag ska få använda utsläppskrediter för att räkna av delar av sina scope 3-utsläpp, sedan styrelsen gått ut med ett uttalande som öppnade för det [6]. Det fick delar av personalen att protestera offentligt [7]. Strax därefter meddelade dåvarande vd:n Luiz Amaral att han skulle lämna sin post – officiellt av personliga skäl [8], men tajmingen gjorde att många i branschen kopplade ihop händelserna. David Kennedy utsågs till ny vd i januari 2025 och tillträdde formellt i slutet av mars samma år [9]. Den typen av öppen debatt är sundare än tystnad, men det påminner om att en SBTi-stämpel inte är någon garanti i sig.

Varför det spelar roll

För er som företag handlar SBTi om trovärdighet. I takt med att fler kunder, investerare och andra företag efterfrågar godkända klimatmål blir SBTi allt mer en del av spelplanen snarare än ett undantag för de största bolagen – och allt fler mindre och medelstora hållbara företag ansluter sig varje år för att minska sina växthusgasutsläpp och sin klimatpåverkan.

Allt börjar med att mäta. Med GoClimate kopplar ni ert bokföringssystem och får era scope 1-, 2- och 3-utsläpp beräknade automatiskt – grunden för att sätta klimatmål som håller måttet. Kom igång här.