Så beräknar du ditt företags klimatavtryck

Uppdaterad 2026-01-08
Att beräkna ett företags klimatavtryck är ett viktigt steg för att förstå och minska utsläpp av växthusgaser. Allt fler företag behöver idag göra klimatberäkningar enligt GHG Protocol¹ och rapportera utsläpp i Scope 1, Scope 2 och Scope 3² – både på grund av kundkrav och kommande lagkrav. Den positiva nyheten är att du kan komma igång utan att vara expert. Med rätt metod kan ditt företag göra en trovärdig, spårbar och repeterbar klimatberäkning.
I den här guiden går vi igenom:
- vad klimatavtryck betyder för företag
- hur Scope 1, Scope 2 och Scope 3 fungerar
- hur du praktiskt kan beräkna utsläpp av växthusgaser
- skillnaden mellan manuell, verktygsbaserad och automatiserad klimatberäkning
Målet är att hjälpa dig göra en klimatberäkning som går att använda – både i hållbarhetsrapportering och i arbetet med att minska utsläpp på riktigt.
Vad är ett företags klimatavtryck?
Företagets klimatavtryck är den samlade mängden utsläpp av växthusgaser som uppstår på grund av er verksamhet. Klimatavtrycket mäts vanligtvis i **CO₂e (koldioxidekvivalenter)**³ och omfattar bland annat:
- energi ni använder
- bränslen ni förbränner
- varor och tjänster ni köper
- resor och transporter
- utsläpp i värdekedjan före och efter er verksamhet
Det mest använda ramverket för klimatberäkningar är **GHG Protocol (Greenhouse Gas Protocol)**¹.
Scope 1, Scope 2 och Scope 3 – grunden i GHG Protocol
GHG Protocol delar in utsläpp i tre områden: Scope 1, Scope 2 och Scope 3². För att beräkna klimatavtryck behöver man täcka alla tre.
Scope 1 – direkta utsläpp från egen verksamhet
Scope 1 omfattar direkta utsläpp från källor som företaget äger eller kontrollerar², till exempel:
- bränsle som förbränns i företagets bilar, maskiner och servicefordon
- bränsle som används i pannor, ugnar eller generatorer
- läckage av köldmedier från kyl- och luftkonditioneringssystem
Scope 2 – indirekta utsläpp från inköpt energi
Scope 2 handlar om utsläpp från produktion av energi som ni köper in², till exempel:
- el
- fjärrvärme
- fjärrkyla
Här används två metoder:
- location-based – baserat på genomsnittlig elmix i nätet
- market-based – baserat på specifika elavtal, t.ex. ursprungsgarantier
Dessa definieras i GHG Protocol Scope 2 Guidance⁴.
Scope 3 – utsläpp i värdekedjan (ofta störst)
Scope 3 omfattar alla andra indirekta utsläpp i företagets värdekedja och delas in i 15 kategorier⁵, exempelvis:
- inköpta varor och tjänster
- kapitalvaror (maskiner, IT-utrustning, byggnader)
- tjänsteresor och pendling
- avfall
- transporter och distribution
- användning av sålda produkter
För de flesta företag är Scope 3 den största posten i klimatavtrycket.
Så beräknas klimatavtryck – grundformeln
Alla klimatberäkningar följer i princip samma formel:
Utsläpp (kg CO₂e) = aktivitetsdata × emissionsfaktor⁶
Några exempel:
- liter diesel × kg CO₂e per liter
- kWh el × kg CO₂e per kWh
- kronor spenderade på inköp × kg CO₂e per krona
Aktivitetsdata beskriver vad som hänt (t.ex. kWh, liter, kronor).
Emissionsfaktorn beskriver hur stora utsläpp det orsakar.
Denna metodik används inom både GHG Protocol⁶ och IPCC:s riktlinjer³.
Tre sätt att göra det: manuellt vs verktyg vs automatisk AI

1) Manuella klimatberäkningar i kalkylark
Det klassiska tillvägagångssättet:
- Samla in fakturor och kvitton
- Exportera data från ekonomisystem
- Kategorisera inköp
- Lägga in emissionsfaktorer manuellt
Fördelar
- Full kontroll
- Passar små företag med enkel verksamhet
Nackdelar
- Mycket tidskrävande
- Hög risk för fel
- Svårt att upprepa konsekvent varje år
2) Onlineverktyg och formulär (halvmanuellt)
Här matar du in data i ett verktyg som räknar om det till CO₂e.
Fördelar
- mer struktur än kalkylark
- enklare rapporter
- färre rena räknefel
Nackdelar
- datainsamling är fortfarande manuell
- kvaliteten beror på hur du kategoriserar
Det blir ofta ett årligt projekt – istället för ett löpande styrverktyg.
3) Automatiserad klimatberäkning med AI
Här kopplas:
- bokföring
- leverantörsfakturor
- transaktionsdata
direkt till ett system som automatiskt:
- kategoriserar inköp
- kopplar rätt emissionsfaktorer
- uppdaterar klimatavtrycket löpande
Fördelar
- mycket mindre manuellt arbete
- gör Scope 3 betydligt enklare
- ger löpande uppföljning, inte bara årsrapporter
Att tänka på
- kräver tillgång till ekonomidata
- resultaten behöver fortfarande kvalitetssäkras
Här kommer GoClimate in: GoClimate är byggt för att göra företags klimatberäkningar enkla – genom att minska manuellt arbete och omvandla befintlig företagsdata till ett klimatbokslut som du faktiskt kan använda.
Vad som är “bra nog” – utan att krångla till det
Du behöver inte börja med perfekta siffror.
En realistisk nivå är:
- täck hela Scope 1 och Scope 2 med faktisk aktivitetsdata
- skapa en baslinje för Scope 3 (till exempel spend-baserad metod)
- förbättra precisionen där utsläppen är störst, steg för steg
Det viktigaste är:
- täckning
- transparens
- repeterbar metod
Perfektion kan komma senare – handling kan börja direkt.
Kom igång med klimatberäkning – tillsammans med GoClimate
Om du vill komma igång snabbt, utan att drunkna i manuellt arbete, kan GoClimates plattform hjälpa dig. Vi automatiserar stora delar av klimatberäkningen genom att koppla din befintliga ekonomidata till robusta emissionsfaktorer.
Du får ett klimatbokslut som:
- följer GHG Protocol
- täcker Scope 1, Scope 2 och Scope 3
- är enkelt att uppdatera över tid
- kan användas direkt i hållbarhetsrapportering och styrning
👉 Vill du se hur det fungerar i praktiken?
Boka en demo eller skapa ett konto i GoClimates plattform – så hjälper vi dig att beräkna och minska ditt företags klimatavtryck på ett smidigt och trovärdigt sätt.