Hur påverkar jordbruket miljön?

När företag vill förstå sin miljöpåverkan är det här ofta en av de mest avgörande pusselbitarna.

Varför spelar jordbruket en så stor roll för miljön?

Jordbruket påverkar klimatet på flera olika sätt. Det kräver mark, vatten, energi och insatsmedel som bland annat orsakar utsläpp av växthusgaser. Globalt sett orsakar jordbruket en fjärdedel av alla växthusgasutsläpp¹, och i Sverige motsvarar jordbrukssektorns utsläpp omkring 13 procent av de totala territoriella utsläppen.² Samtidigt är jordbruket helt nödvändigt för vår matförsörjning och för produktionen av svenska och internationella råvaror – från bomull till lin, hampa och cellulosabaserade fibrer.

Här finns alltså både utmaningar och möjligheter. Mycket avgörs av hur marken brukas, vilka djur som ingår i systemen och hur råvaror produceras i olika länder.

Jordbrukets klimatpåverkan – var kommer utsläppen ifrån?

När vi pratar om jordbrukets klimatpåverkan handlar det ofta om tre huvudgaser som tillsammans räknas om till ton koldioxidekvivalenter. Det gör det lättare att jämföra olika utsläpp och se var de största klimatvinsterna finns.

Koldioxid

Koldioxid släpps ut bland annat genom maskiner, bränslen och förändrad markanvändning – till exempel när skog omvandlas till jordbruksmark. Det är ofta här stora mängder ton koldioxidekvivalenter frigörs på kort tid.

Metan

Metan bildas i idisslande djur, bland annat kor och andra betande djur. I Sverige svarar just metan från djurens fodersmältning för hela 52 procent av jordbrukssektorns utsläpp.² Metan är kraftfull men kortlivad – räknat på 100 år är uppvärmningspotentialen 28 gånger högre än koldioxid³ – vilket innebär att minskade metanutsläpp snabbt minskar den totala klimatpåverkan. Det är ett område där flera svenska forskningsprojekt visar lovande resultat.

Lustgas

Lustgas orsakar stor klimatpåverkan trots små volymer: ett kilo lustgas har ungefär samma effekt på växthuseffekten som 273–298 kilo koldioxid.⁴ Den uppstår när kväve tillförs marken via gödsel eller konstgödsel. Här finns också tydliga möjligheter att minska utsläppen genom bättre gödslingsstrategier, minskat läckage och friskare jordar.

Vatten, näringsläckage och kemikalier

Jordbruket använder vatten på olika sätt beroende på gröda och klimat. Bevattning är ibland nödvändig, men kan också öka trycket på grundvatten. Näringsläckage är ett annat område som orsakar problem – framför allt när överskott av kväve och fosfor når vattendrag och hav och bland annat bidrar till övergödning.

Kemikalier som bekämpningsmedel påverkar biologiska ekosystem och kan minska antalet insekter och andra viktiga arter. Bättre markvård och integrerat växtskydd är strategier som minskat kemikalieanvändningen i flera regioner.

Markanvändning och biologisk mångfald

Hur jordbruksmarken sköts avgör mycket av jordbrukets långsiktiga miljöpåverkan. Mark med hög mullhalt kan lagra stora mängder kol och därmed minska utsläppen över tid. Regenerativa odlingsmetoder – bland annat varierad växtföljd, reducerad jordbearbetning och fleråriga grödor – stärker jordens biologiska funktioner och har visat sig kunna minska behovet av insatsmedel.

Monokulturer, hård bearbetning och höga kemikalienivåer ökar däremot riskerna och orsakar förlust av biologisk mångfald. Här spelar djur en viktig del: rätt typ av betesdrift kan gynna marker som annars skulle växa igen, medan felaktig djurhållning ökar utsläppen och pressen på marken.

Materialval och jordbruk – varför det är viktigt även utanför livsmedel

För företag som arbetar med textil eller biobaserade material är kopplingen tydlig: hur råvaran produceras påverkar direkt de totala utsläppen.

Bomull har hög vattenförbrukning – upp till 29 000 liter vatten kan behövas för att producera ett kilo bomull⁵, vilket räcker till ungefär fem–sex t-shirts. Lin och hampa är exempel på grödor som generellt kräver mindre resurser. Cellulosabaserade fibrer – som lyocell – bygger på skogsråvara där certifieringar som FSC spelar stor roll.

Här finns stora skillnader mellan olika jordbruksmetoder. Det är inte bara "vilken fiber" som räknas – utan hur odlingen går till. Det är en del av arbetet som många företag nu prioriterar.

Vad kan företag göra för att minska sin påverkan?

Du behöver inte driva jordbruk för att påverka utsläppen. Bland annat kan du:

• välja råvaror med lägre klimatpåverkan och bättre markhantering
• ställa krav på certifieringar och transparens
• arbeta aktivt med spårbarhet
• prioritera återvunnet material där kvaliteten håller
• designa produkter som håller längre så att färre ton nytt material behövs

Sammanfattning

Jordbruket orsakar utsläpp av metan, lustgas och koldioxid och påverkar både mark, vatten och biologiska ekosystem. Men det finns samtidigt många sätt att minska klimatpåverkan: bland annat regenerativa odlingsmetoder, bättre näringshantering, mer robusta odlingssystem och klokare materialval.

När företag arbetar strukturerat med dessa frågor minskar utsläppen i hela värdekedjan – från jordbruksmarken till färdig produkt. Det är så utvecklingen går åt rätt håll, steg för steg.

Vet du var ditt företags utsläpp faktiskt kommer ifrån?

Jordbruket är bara en del av bilden. Med GoClimates verktyg samlas data automatiskt från fakturor och kvitton – så att du snabbt ser var utsläppen är som störst, kan börja rapportera i enlighet med VSME och ligga steget före både kunder och lagstiftning.

Kom igång idag