Vad är en LCA – och varför är den så viktig för hållbarhetsarbetet?

En LCA ger helhetsbilden av en produkt genom hela dess livscykel – från råvaruutvinning till avfallshantering – och är grunden för trovärdiga klimatstrategier, produktjämförelser och miljömärkningar.

Vad betyder LCA?

En LCA (Life Cycle Assessment – livscykelanalys på svenska) är en vetenskapligt baserad metod för att beräkna och analysera en produkts eller tjänsts miljöpåverkan under hela dess livscykel (1,3). Det handlar om att kartlägga hur mycket energi och resurser som används, vilka material som ingår, och vilka utsläpp som sker i varje steg – både till luft, mark och vatten.

LCA:n tar hänsyn till flera faser i livscykeln:

• Råmaterialutvinning – varifrån kommer materialen, och hur stor påverkan har utvinningen?
• Tillverkning – hur mycket energi och resurser går åt för att skapa produkten?
• Transport – hur fraktas materialen och de färdiga produkterna?
• Användning – hur mycket energi, vatten eller andra resurser krävs när produkten används?
• Avfall, återvinning eller förbränning – vad händer när produkten inte längre används, och kan materialen tas till vara på nytt?

Syftet är att undvika att flytta problemet. En produkt ska inte bara se hållbar ut i ett steg av sin livscykel – till exempel under användning – om den samtidigt orsakar stor miljöpåverkan i tillverkningsfasen eller kräver ohållbara material. Därför är det viktigt att se till helheten och att göra val som är bra för både klimatet och miljön (4).

En LCA kan även användas för att jämföra olika produkter eller lösningar och förstå var den största miljöpåverkan finns (2). Det gör att företag, designers och beslutsfattare kan använda resultaten för att minska resursanvändning, byta till mer hållbara material och utveckla produkter med lägre påverkan genom hela deras livscykel.

Kort sagt – en LCA hjälper dig att fatta bra, faktabaserade beslut och är ett viktigt verktyg för alla som vill förstå och minska sin miljöpåverkan på riktigt.

Vad ingår i en LCA?

En fullständig LCA omfattar flera miljöaspekter, inte bara koldioxidutsläpp (1,5). Syftet är att ge en helhetsbild av hur en produkt, tjänst eller process påverkar miljön genom hela sin livscykel – från råvaruutvinning till avfallshantering. En sådan analys ska ta hänsyn till både direkta och indirekta effekter, och kan även visa var i kedjan den största påverkan uppstår.

De vanligaste miljöaspekterna som inkluderas i en LCA är:

• Klimatpåverkan (CO₂e) – utsläpp av växthusgaser som bidrar till global uppvärmning.
• Energianvändning – hur mycket energi som krävs genom hela livscykeln, och vilken typ av energi som används.
• Vattenanvändning (WUE) – hur mycket vatten som går åt vid tillverkning, användning och avfallshantering.
• Resursanvändning och avfall – hur naturresurser utnyttjas, hur mycket spill som uppstår, samt hur material kan återanvändas eller återvinnas.
• Försurning, övergödning och markpåverkan – effekter som påverkar ekosystem, markens kvalitet och biologisk mångfald.

En LCA ska alltid bygga på tydliga systemgränser och data av god kvalitet för att resultaten ska bli tillförlitliga (1). Genom att använda en gemensam metodik blir det också möjligt att jämföra olika produkter eller lösningar på ett rättvist sätt.

Metoden följer ofta standarderna ISO 14040 och ISO 14044 (1,3), vilket säkerställer att arbetet görs enligt internationella riktlinjer. Det gör resultaten jämförbara och trovärdiga, och skapar en gemensam grund för beslut inom allt från produktutveckling till miljömärkning.

Vad är skillnaden mellan LCA, EPD och PCF?

Många företag – särskilt små och medelstora företag (SME) som möter ökade hållbarhetskrav från kunder och större aktörer – undrar vad som egentligen skiljer LCA, EPD och PCF åt (2). Alla tre används ofta i hållbarhetsarbetet, men fyller olika funktioner.

Här är en enkel och tydlig översikt:

• LCA (Life Cycle Assessment)
  En LCA är den fullständiga livscykelanalysen som visar en produkts eller tjänsts totala miljöpåverkan – från råvara till avfall (1). Den bygger på internationella standarder (ISO 14040/14044) och ligger till grund för både EPD och PCF.

• PCF (Product Carbon Footprint)
  En PCF är en avgränsad del av en LCA som endast mäter klimatpåverkan (CO₂e) (2). Det är ofta den typ av data som större företag efterfrågar från sina leverantörer inom ramen för CSRD/ESRS, eftersom de behöver aktivitetsbaserade utsläppssiffror från sina värdekedjor.

• EPD (Environmental Product Declaration)
  En EPD är en tredjepartsverifierad miljövarudeklaration baserad på en LCA (2). Den följer standarder som ISO 14025 och EN 15804 och ger jämförbara och transparenta miljödata som ofta används i upphandling, byggsektorn och produktjämförelser.
  
  

Varför är detta viktigt – särskilt för SMEs?

När företag som omfattas av CSRD och ESRS ska rapportera sina utsläpp behöver de allt oftare produktdata från sina leverantörer (2). Det betyder att även företag utan lagkrav får ökade förväntningar på sig att leverera LCA- eller PCF-data, eller visa miljöprestanda genom en EPD.

För SMEs innebär det att:

• kunder kan börja kräva PCF- eller LCA-data,
• upphandlingar kan kräva EPD
• bank och investerare bedömer klimatrisker baserat på produkters miljöpåverkan,
• och transparens blir en konkurrensfördel.
  

Varför ska företag göra en LCA?

En LCA ger beslutsunderlag och konkreta insikter – inte bara för hållbarhetsredovisning, utan också för affärsstrategi och produktutveckling (2).

Några centrala fördelar:

1. Identifiera var påverkan uppstår

Du får en tydlig bild av vilka faser som står för störst klimatavtryck – tillverkning, transport, användning eller slutskede.

2. Prioritera rätt åtgärder

Istället för att gissa, kan ni sätta in insatser där de gör störst skillnad.

3. Stärka trovärdigheten

Kunder, investerare och upphandlare kräver allt oftare LCA-data eller miljövarudeklarationer (EPD).(2)

4. Uppfylla nya regelverk

Allt fler företag som omfattas av CSRD/ESRS måste rapportera detaljerade, aktivitetsbaserade utsläppsdata – och därför efterfrågar de LCA- eller PCF-data från sina leverantörer. För SMEs innebär detta att kunder, upphandlare och investerare i praktiken ställer högre krav på transparent och verifierbar klimatdata. (2)

En LCA, EPD eller PCF hjälper företag att samla in och kvalitetssäkra rätt miljödata, vilket gör det lättare att svara på kundkrav och möta marknadens förväntningar – även om företaget inte omfattas direkt av CSRD.

5. Utveckla cirkulära lösningar

En LCA visar ofta att livslängd, återvinning och materialval har stor betydelse – och kan guida design för cirkularitet. (2)

LCA i praktiken: exempel

Låt oss säga att ditt företag tillverkar T-shirts. En LCA kan då visa att:

• 70 % av klimatpåverkan kommer från odlingen och beredningen av bomull.
• 20 % från transporter och tillverkning.
• 10 % från användning (tvätt, torkning, strykning).

Då vet ni att hållbarhetsarbetet bör fokusera på materialval (t.ex. ekologisk eller återvunnen bomull), resurseffektiv produktion och kundkommunikation om skötsel, och kan direkt lägga fokus på de delar som gör störst skillnad.(2)

Guide till olika typer av LCA 

Vad är skillnaden mellan LCA och klimatberäkning?

En klimatberäkning fokuserar vanligtvis på att mäta hur mycket växthusgaser en verksamhet, produkt eller tjänst ger upphov till, uttryckt i koldioxidekvivalenter (CO₂e). Det innebär att man beräknar klimatpåverkan – men inte nödvändigtvis annan miljöpåverkan.

En LCA (livscykelanalys) går längre. Den omfattar olika typer av miljöpåverkan, till exempel hur mycket resurser som används, hur mycket vatten som går åt, och vilka utsläpp som sker till mark, luft och vatten under hela livscykeln. Det handlar alltså inte bara om klimatet, utan om hur produkter påverkar miljön i ett bredare perspektiv – från råvaruutvinning till avfallshantering (4,5).

En klimatberäkning kan vara en del av en LCA, men inte tvärtom. LCA ger en mer komplett bild av hur en produkt eller verksamhet påverkar miljön, både när det gäller klimat och andra aspekter.

För företag som vill arbeta strategiskt och långsiktigt med hållbarhet i sina produkter eller tjänster, är därför LCA en viktig del. Det hjälper företag att förstå var den största miljöpåverkan finns och vilka åtgärder som ger störst effekt. Att välja att göra en LCA innebär att man får bättre beslutsunderlag för att minska både klimatpåverkan och annan belastning på planetens resurser.

Så kommer du igång med LCA

Att göra en livscykelanalys (LCA) kan verka omfattande, men processen går att dela upp i tydliga steg. En väl genomförd LCA ger värdefull insikt om var den största miljöpåverkan finns – de så kallade hotspots – och visar var åtgärder gör störst skillnad.

1. Avgränsa – bestäm vad som ska ingå
Börja med att definiera syftet med analysen. Ska du undersöka en specifik produkt, en process eller hela organisationen? Det är viktigt att tydligt beskriva vad som ingår och inte ingår i studien, så att resultaten blir relevanta och möjliga att tolka. Här bestäms även systemgränserna – alltså var livscykeln börjar och slutar.

2. Samla data – energianvändning, transporter, material, livslängd, avfall
Nästa steg är att samla in så korrekta och heltäckande data som möjligt. Det handlar om att kartlägga vilka material som används, hur mycket energi som går åt, hur produkten transporteras, hur lång livslängd den har, samt hur avfallet hanteras i slutet av livscykeln. Det ska också framgå varifrån råvarorna kommer, och om de kan återvinnas eller ersättas med mer hållbara alternativ.

3. Beräkna – använd LCA-verktyg eller samarbeta med en LCA-konsult
Det finns flera etablerade LCA-verktyg och databaser som hjälper till att göra beräkningarna enligt ISO-standarderna 14040 och 14044. Mindre företag kan ofta börja med förenklade modeller, medan större organisationer kan behöva stöd av en erfaren LCA-konsult. Det viktiga är att beräkningen görs genom hela livscykeln, från råmaterial till avfall.

4. Analysera resultatet – identifiera hotspots
När beräkningarna är klara är det dags att tolka resultaten. Här handlar det om att hitta de hotspots där miljöpåverkan är som störst – till exempel en energikrävande produktionsprocess, en resursintensiv råvara eller långa transporter. Genom att förstå var dessa hotspots finns kan du prioritera åtgärder som verkligen gör skillnad, samt undvika att flytta problemet från ett steg i livscykeln till ett annat.

5. Kommunicera – använd resultaten i hållbarhetsredovisning, marknadsföring eller produktutveckling
En väl genomförd LCA ger fakta som kan användas på många sätt. Resultaten ska inte bara ligga i en rapport, utan kan även användas för att utveckla mer hållbara produkter, visa transparens i hållbarhetsredovisningen, eller kommunicera förbättringar till kunder och samarbetspartners. Att vara öppen med både styrkor och utmaningar skapar förtroende och stärker trovärdigheten i företagets hållbarhetsarbete.

Genom att följa dessa steg kan du steg för steg bygga upp kunskap, identifiera förbättringsområden och minska miljöpåverkan där den är som störst. En LCA är inte bara ett verktyg för att räkna – den är ett bra sätt att förstå, förbättra och kommunicera hållbarhet på riktigt.

Tips: börja enkelt. En screening-LCA kan genomföras relativt snabbt beroende på omfattning och datatillgång, och ge värdefulla insikter direkt!

Framtiden för LCA

LCA kommer att bli ett krav snarare än ett val. EU:s kommande regler för hållbara produktpåståenden (Green Claims Directive) och digitala produktpass gör att företag behöver kunna visa beräknad miljöpåverkan.

Samtidigt växer nya lösningar fram: automatiserade LCA-system, branschdatabaser och AI-stöd som gör analyser snabbare och mer tillgängliga.

Sammanfattning - Frågor och svar

Sammanfattning

En Life Cycle Assessment (LCA) är en metod som analyserar miljöpåverkan av en produkt, tjänst eller process genom hela dess livscykel – från råmaterial och materialval, genom tillverkning, transport och användning, till återvinning eller avfallshantering. Genom att kartlägga energianvändning, vattenförbrukning, material, utsläpp och avfall får man insikt i var den största påverkan finns, så kallade “hotspots”. Denna helhetsbild är viktig för företag som vill fatta välgrundade beslut och skapa trovärdiga hållbarhetsstrategier samt rapportering.

Behöver du transparent och kvalitetssäkrad hållbarhetsdata för kunder, investerare eller kommande EU-krav?

Med GoClimates automatiska klimatberäkningar får du rätt siffror från start – och kan fokusera på åtgärderna som gör verklig skillnad. Hör av dig så berättar vi mer.