Hoppa till innehållet
← Tillbaka till kunskapsbanken
Hållbarhetsrapportering

Omnibus: Vad betyder EU:s nya regler för små och medelstora företag?

Omnibus började som ett förslag från EU-kommissionen i februari 2025 och är nu lag. Direktivet publicerades i EU:s officiella tidning den 26 februari 2026 och trädde i kraft den 18 mars samma år.[1]

Av Tove Westling, MarknadsansvarigSenast uppdaterad
En surfplatta med grafer på.

Syftet är att göra hållbarhetsrapporteringen enklare och minska den administrativa bördan, inte minst för små och medelstora företag (SME).

Färre regler, samma ansvar. Låt GoClimate räkna åt dig.

Namnet säger en hel del. Omnibus kommer från latin och betyder ungefär "för alla".[8] Det är alltså ett lagpaket som ändrar flera regelverk på en gång. Här handlar det främst om CSRD(Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD, direktivet om tillbörlig aktsamhet.

Alla är dock inte nöjda med Omnibus och kritiker menar att färre rapporteringskrav riskerar att sänka företagens hållbarhetsambitioner. Förespråkarna ser i stället en chans för företag att lägga energin på att faktiskt ställa om, snarare än på att fylla i tabeller.

Vad har ändrats i CSRD?

Den största nyheten med Omnibus är att CSRD nu bara gäller de allra största bolagen: företag med fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning över 450 miljoner euro.[1][2] Båda villkoren måste vara uppfyllda. Kommissionens ursprungliga förslag landade på 1 000 anställda och en omsättning över 50 miljoner euro (eller en balansomslutning över 25 miljoner euro), men omsättningsgränsen höjdes rejält under förhandlingarna.[3]

Resultatet? Omkring 90 procent färre företag omfattas jämfört med den ursprungliga CSRD.[4] För de flesta svenska SME:er försvinner alltså det lagstadgade kravet att rapportera enligt CSRD helt.

Några fler förändringar värda att känna till:

  • Noterade SME:er lyfts helt ur CSRD. De kan i stället välja att rapportera frivilligt, enligt den rekommenderade EU-standarden VS (tidigare VSME)[2][5]
  • Inga obligatoriska branschstandarder. Kommissionens mandat att ta fram sektorsspecifika standarder har tagits bort.[3][4]
  • Undantag för vissa tidiga rapportörer. Bolag som började rapportera 2024 men hamnar under de nya gränserna slipper för räkenskapsåren 2025 och 2026.[5]

När ska våg 2-företagen rapportera?

Redan i april 2025 antogs ett så kallat "stop the clock"-direktiv som sköt upp kraven med två år.[4] Stora företag i våg 2 som fortfarande omfattas rapporterar nu för första gången för räkenskapsåret 2027, med rapport under 2028.[4]

Samtidigt har själva standarderna bantats. EFRAG tog fram en förenklad version av ESRS med drygt 60 procent färre obligatoriska datapunkter.[5] Kommissionen har nu antagit de reviderade standarderna, som ska användas från räkenskapsåret 2027.[7]

VS – den frivilliga standarden för företag under 1 000 anställda

För dig som driver ett mindre företag är det här den viktigaste delen. EU har tagit fram en frivillig rapporteringsstandard, VS (Voluntary Standard - tidigare kallad VSME), för företag med upp till 1 000 anställda.[6] Den bygger på EFRAG:s tidigare frivilliga standard för SME:er och har anpassats till de reviderade ESRS.[6] Kommissionen antog VS som en delegerad akt i juli 2026 och namnet ändrades från VSME till VS i september 2026. [6]

VS ger dig ett strukturerat sätt att redovisa klimatdata, energianvändning, arbetsvillkor och styrning. Du kan visa kunder, banker och investerare att du har koll, utan att behöva gå hela CSRD-vägen.

Värdekedjetaket skyddar mindre leverantörer

VS fungerar också som ett tak, ett så kallat value chain cap. Stora CSRD-bolag får inte kräva mer hållbarhetsinformation av leverantörer med färre än 1 000 anställda än vad som ingår i VS.[1][6] Avtalsvillkor som försöker gå runt taket är inte bindande.[5]

Taket gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare.[6] Men skyddet betyder inte att frågorna slutar komma. Dina största kunder ska fortfarande redovisa påverkan i hela sin värdekedja, och då hamnar frågorna även hos dig.

Behöver du ta fram en VS-rapport? Se hur GoClimate kan hjälpa dig.

Fem saker du kan göra redan nu

Även om Omnibus innebör att lagkravet har försvunnit för de flesta SME:er, så lönar det sig att vara förberedd. Vi har listat fem steg att ta redan nu:

  1. Lär dig vad VS innehåller. Standarden är taket för vad kunder får fråga efter, så den är bra att ha koll på när enkäterna dyker upp.
  2. Kartlägg din data. Utsläpp, energi, resursanvändning, arbetsvillkor och jämställdhet. Mycket finns redan i dina fakturor och kvitton.
  3. Bygg enkla rutiner. Bestäm vem som samlar in vad, och hur ofta. Då slipper du stressa när en kund hör av sig.
  4. Prata med dina största kunder. Fråga vilka uppgifter de behöver. Och gör det lätt för dig - ta fram siffror enligt VS så har du allt de har rätt att kräva.
  5. Ge teamet grundkunskap. Det räcker långt att några personer förstår vad hållbarhetsrapportering handlar om.

Håll också ett öga på utvecklingen. Omnibus innehåller en översynsklausul, så kommissionen ska utvärdera bland annat tröskelvärdena framöver.[1] Att börja jobba strukturerat nu minskar risken för snabba och dyra anpassningar senare.

Sammanfattning: färre krav, men frågorna finns kvar

Omnibus gör hållbarhetsrapporteringen mer proportionerlig. CSRD gäller bara de riktigt stora bolagen, noterade SME:er har lyfts ur, standarderna har bantats och mindre leverantörer får ett skydd i värdekedjan.

Mycket talar för att VS blir den standard som de flesta små och medelstora företag använder när större kunder, banker och investerare frågar efter hållbarhetsdata. Den som har sin data i ordning har ett försprång.

Och förhoppningsvis kan många företag nu lägga mer kraft på att faktiskt minska sina utsläpp, inte bara rapportering av dem - och därmed göra verklig skillnad.

Kom igång med din hållbarhetsrapport – boka en demo av GoClimates VS-verktyg

Vill du gå från kunskap till handling?

Se hur GoClimate förvandlar din bokföring till en rapport du kan agera på.