Fossila bränslen – den största källan till klimatförändringar

Fossila bränslen används för att producera el, värme och drivmedel – men till ett högt pris för klimatet och vår framtid.

Vad är fossila bränslen?

Fossila bränslen har bildats under miljontals år. De består av gamla växter och djur som en gång levde i hav och på land. När de dog sjönk de till botten, täcktes av sediment och utsattes för högt tryck och värme. Med tiden omvandlades dessa rester till kol, olja och gas.

I dag gräver vi upp dessa bränslen och eldar dem för att få energi – och då frigörs koldioxid som varit bunden i marken i miljontals år. Det driver på klimatförändringarna.

Fossila bränslen är dessutom en ändlig resurs. När de väl tar slut, kan de inte återskapas inom överskådlig tid. Ju mer vi använder, desto svårare och dyrare blir det att utvinna det som återstår. Därför är det inte bara av klimatskäl som vi behöver minska vår användning – det handlar också om att säkra framtidens energiförsörjning.

Koldioxid och växthuseffekten

När vi bränner fossila bränslen släpps koldioxid (CO₂) ut i atmosfären. Koldioxid är en växthusgas som fångar in värme och bidrar till den globala uppvärmningen. Problemet är att koldioxid från fossila bränslen tillför extra kol till atmosfären – kol som annars varit bundet i marken. Detta rubbar kolets naturliga kretslopp.

Alla fossila bränslen ger utsläpp, men i olika mängd. Kol släpper ut mest koldioxid per producerad energienhet, följt av olja, bensin och diesel. Fossilgas ger minst koldioxidutsläpp av dessa, men har andra problem.

Fossilgas och metan

Fossilgas består främst av metan, en växthusgas som är omkring 28 gånger kraftigare än koldioxid. Metan kan läcka ut vid utvinning, transport och användning av gasen – och dessa läckor är svåra att undvika. Därför kan den klimatmässiga fördelen med fossilgas snabbt gå förlorad.

Fossilgas förbränns dock relativt rent, med färre skadliga ämnen som svaveldioxid, partiklar och kväveoxider. Fossilgas kan ersättas med biogas, som också består av metan men har förnybart ursprung. Även där måste metanläckor minimeras för att klimatnyttan ska bli verklig.

Kolets kretslopp rubbas

Kolet på jorden finns i olika förråd – i skogar, jordar, hav, atmosfär och levande organismer. I naturen cirkulerar kolet mellan dessa delar, i ett naturligt kretslopp. Men när vi människor gräver upp fossila bränslen och bränner dem, tillför vi kol till atmosfären snabbare än naturen hinner ta hand om det. Resultatet är en ökad koncentration av koldioxid i luften – och därmed mer växthuseffekt.

Fossila bränslen innehåller kol från växter som levde för miljoner år sedan. När vi eldar upp fossilt bränsle släpper vi ut gammalt kol som varit lagrat under jord i mycket lång tid. Denna snabba ökning av koldioxidnivåerna påverkar klimatet kraftigt.

Biobränslen – en lösning med baksidor

När vi eldar med biobränslen som ved, flis eller pellets släpps koldioxid ut – precis som vid förbränning av fossila bränslen. Skillnaden är att biobränslen kommer från växter som nyligen tagit upp koldioxid från atmosfären, vilket gör att de ofta beskrivs som klimatneutrala. Men bilden är mer komplex.

Det kan ta decennier för nya träd att binda samma mängd koldioxid som släpps ut vid förbränning. Under tiden bidrar utsläppen till uppvärmningen. Om skog avverkas för snabbt kan dessutom ekosystem förstöras och kolsänkor minska.

Biobränslen är inte per automatik hållbara. Deras klimatnytta beror helt på hur de produceras och används. Förbränningen sker ofta nära människor och påverkar även luftkvaliteten genom utsläpp av partiklar och andra föroreningar.

Biobränslen kan ha en plats i omställningen, särskilt som restprodukter från skogsbruk eller jordbruk. Men de bör användas med försiktighet och inte ersätta satsningar på mer hållbara lösningar som energieffektivisering, sol- och vindkraft.

Skog och hav

Sveriges skogar fungerar som koldioxidsänkor – de binder mer koldioxid än de släpper ut. Skogarna växer snabbare idag än för 100 år sedan, mycket tack vare skogsvård och minskade skogsskador. I många länder på norra halvklotet är utvecklingen liknande. Det innebär att skogarna motverkar klimatförändringarna, åtminstone så länge vi tar hand om dem.

Men skogar är också sårbara. Klimatförändringar kan göra dem känsligare för torka, stormar och skadeinsekter. Om skogarna börjar släppa ut mer koldioxid än de tar upp, kan de istället bli en klimatbelastning.

Haven spelar också en viktig roll. De har tagit upp 20–30 procent av de koldioxidutsläpp vi människor orsakat sedan 1980-talet. Koldioxiden löser sig i vattnet och transporteras ner till större djup. Men denna process är långsam, och havens förmåga att ta upp koldioxid är inte obegränsad. Dessutom leder ökad koldioxid till försurning av haven, vilket påverkar marina organismer som koraller och skaldjur.

Fossila bränslen och konflikter

Fossila bränslen är inte bara ett miljöproblem – de spelar också en roll i geopolitik och krig. Intäkterna från olja och gas har finansierat konflikter och diktaturer. Ett tydligt exempel är Rysslands invasion av Ukraina. Bara EU betalade tidigare miljarder kronor dagligen till Ryssland för fossila bränslen – pengar som i slutändan kunde användas till vapen.

Greenpeace och andra organisationer menar att detta måste få ett slut. Sol- och vindenergi är inte bara bättre för klimatet – de är också mer demokratiska. Ingen kan äga solen eller vinden. Övergången till förnybar energi är därför inte bara en miljöfråga, utan också en fredsfråga.

Vägen framåt

För att hejda klimatförändringarna måste vi minska utsläppen av växthusgaser kraftigt – och snabbt. Det innebär att nästan all fossil energi måste fasas ut. Sverige har redan kommit långt: användningen av kol och eldningsolja har minskat, och ny elproduktion sker ofta med sol- och vindkraft. Men det krävs mer.

Vi behöver smarta styrmedel, ny teknik och investeringar i förnybara energikällor. Naturvårdsverket arbetar med detta, bland annat genom åtgärdsstrategier och regler för industrin och transportsektorn. Målet är klart: en framtid utan fossila bränslen – för vår egen skull, och för kommande generationer.