Vad är utsläppsfaktorer och var kommer de ifrån?

En utsläppsfaktor är ett värde som anger hur stor klimatpåverkan en specifik aktivitet eller ett specifikt köp ger upphov till. Det är den matematiska länken mellan något mätbart — kilowattimmar, liter diesel, kronor spenderade på kontorsmaterial — och ett utsläppsvärde i koldioxidekvivalenter (CO₂e). Utan utsläppsfaktorer skulle det vara omöjligt att beräkna ett företags klimatavtryck i någon meningsfull skala.

Varifrån kommer utsläppsfaktorerna?

Utsläppsfaktorer bygger på forskning, nationell utsläppsstatistik och vetenskapliga databaser. De täcker olika typer av växthusgaser — inte bara koldioxid utan också metan, lustgas och fluorerade gaser — eftersom alla räknas om till ett gemensamt mått: CO₂e. En viktig del av arbetet med utsläppsfaktorer handlar om att hålla dem uppdaterade i takt med att energimixar förändras och ny forskning tillkommer.

GoClimate tar fram och underhåller egna utsläppsfaktorer, baserade på etablerade nationella och internationella datakällor och anpassade för de branscher och inköpskategorier som är mest relevanta för svenska företag. Det innebär att de utsläppsfaktorer som beräknar ditt klimatavtryck i GoClimates verktyg är skräddarsydda för den svenska verkligheten — inte generiska globala genomsnitt.

Två olika typer av utsläppsfaktorer

Det finns i grunden två olika typer av utsläppsfaktorer, beroende på vilken data som används som ingångsvärde.

Den första typen används i aktivitetsbaserade beräkningar. Här utgår man från den faktiska fysiska aktiviteten: hur många liter diesel som tankades, hur många kilowattimmar el som förbrukades, hur många tonkilometer godset transporterades. Utsläppsfaktorn anger klimatpåverkan per fysisk enhet — exempelvis kg CO₂e per liter diesel eller per kWh. Metoden ger hög precision men kräver att företaget samlar in detaljerad aktivitetsdata per inköp, vilket snabbt kan visa sig tidskrävande att skala upp.

Den andra typen används i utgiftsbaserade beräkningar, eller spend-based. Här är det pengarna som är ingångsvärdet: hur mycket betalade vi, och till vilken leverantörskategori? Emissionsfaktorer per kategori uttrycks i kg CO₂e per spenderad krona och beräknar sedan utsläppen genom att multiplicera med beloppet. 

Enkelt uttryckt: aktivitetsbaserade utsläppsfaktorer mäter vad som hände fysiskt. Utgiftsbaserade utsläppsfaktorer utgår från vad det kostade och räknar baklänges därifrån.

Hur används utsläppsfaktorer i praktiken?

GHG Protocol — den standard de flesta klimatramverk bygger på — rangordnar beräkningsmetoder i en datahierarki med fyra nivåer: från leverantörsspecifik primärdata i toppen, via hybridmetoder och aktivitetsbaserade genomsnittliga emissionsfaktorer, till spend-based i botten ². Spend-based utsläppsfaktorer är alltså den sista utvägen i metodhierarkin, inte ett likvärdigt alternativ. Standarden är under aktiv revidering med ökad betoning på primärdata ³.

I praktiken innebär detta att man ofta blandar de olika metoderna: direkta utsläpp från egna fordon och lokaler beräknas genom aktivitetsbaserade utsläppsfaktorer, medan inköpta varor och tjänster beräknas med utgiftsbaserade faktorer. Båda typerna används alltså parallellt, och tillsammans ger de en komplett bild av utsläppen utan att kräva resurser som de flesta SME:er inte ska behöva lägga.

Varför är det viktigt att förstå skillnaden?

En utsläppsfaktor är aldrig exakt — den är en välgrundad uppskattning baserad på genomsnittliga data. Ett inköp av el tilldelas ett genomsnittligt värde per kWh, oavsett om leverantören i Sverige använder hundra procent vindkraft eller fossil produktion. Klimatpåverkan per produkt eller tjänst kan alltså avvika från vad faktorn anger.

Det innebär att utsläppsfaktorer också har olika precision. Leverantörsspecifika utsläppsfaktorer — där en leverantör delar sin faktiska klimatdata — ger högst noggrannhet och lägst osäkerhet. Genomsnittliga emissionsfaktorer ger lägre precision men täcker i stället hela värdekedjan utan att kräva individuell leverantörsdialog. Vilken del av kedjan som ska prioriteras beror på var företagets utsläpp är störst.

Vartefter klimatrapportering mognar, och fler leverantörer börjar dela sina egna klimatdata, kan beräkningarna förfinas med mer exakta primärdata. Men grunden — att systematiskt koppla aktiviteter och inköp till utsläppsvärden genom standardiserade utsläppsfaktorer — förblir densamma.

Utsläppsfaktorer som startpunkt

Det finns ingen "perfekt" utsläppsfaktor. Men det finns en stor skillnad mellan att inte mäta alls och att börja med de utsläppsfaktorer och den data som redan finns tillgänglig.

Utsläppsfaktorer är inte slutdestinationen — de är startpunkten. De ger ett företag svar på den grundläggande frågan: vad ger upphov till våra utsläpp, och var finns störst möjlighet att minska klimatpåverkan? Därifrån kan mer riktade åtgärder ta vid — med bättre data, tätare leverantörsdialog och på sikt en övergång mot aktivitetsbaserade utsläppsfaktorer för de kategorier som är viktigast.

Vill du se vilka utsläppsfaktorer som beräknar ditt företags klimatpåverkan?

GoClimates verktyg kopplar automatiskt dina inköp till rätt utsläppsfaktorer och beräknar utsläppen — utan manuellt arbete. Testa GoClimate här →

Läs mer om hur GoClimates arbetar med aktivitetsdata här.