Vad är utsläppsfaktorer och var kommer de ifrån?

Varje gång ditt företag köper något, som el, transporter, råvaror, en konsulttjänst eller en ny dator, ger det upphov till utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser någonstans i värdekedjan. Men hur ska man egentligen beräkna hur mycket? Det är här utsläppsfaktorer kommer in.

En utsläppsfaktor (även kallad emissionsfaktor) är ett standardiserat värde som visar hur stor klimatpåverkan en viss aktivitet, produkt eller tjänst ger upphov till. Den kopplar ihop något mätbart, till exempel kilowattimmar, liter diesel eller kronor till kontorsmaterial, med ett utsläppsvärde i koldioxidekvivalenter (CO₂e). Utan utsläppsfaktorer skulle det vara omöjligt att beräkna ett företags klimatavtryck i någon rimlig skala.

Vill du slippa leta emissionsfaktorer själv och sluta krångla med excel-ark? Se hur GoClimate räknar åt dig.

Varifrån kommer utsläppsfaktorerna?

Faktorerna tas fram genom forskning, nationell utsläppsstatistik och vetenskapliga databaser. I Sverige publicerar Naturvårdsverket varje år genomsnittliga emissionsfaktorer för bland annat bränslen, som företag kan använda för att beräkna sina direkta utsläpp¹. Internationellt är till exempel amerikanska EPA:s Emission Factors Hub en vanlig källa².

Utsläpp av växthusgaser handlar inte bara om koldioxid. Faktorerna omfattar även andra växthusgaser som metan, lustgas och fluorerade gaser. Eftersom gaserna värmer klimatet olika mycket räknas allt om till ett gemensamt mått: koldioxidekvivalenter. Ett kilo metan motsvarar alltså betydligt mer än ett kilo koldioxid. Därför används ett eget omräkningstal för varje gas. En viktig del av arbetet är att hålla faktorerna uppdaterade i takt med att energimixen förändras och ny forskning kommer fram.

GoClimate tar fram och underhåller egna utsläppsfaktorer. De bygger på etablerade nationella och internationella datakällor och är anpassade för de branscher och inköpskategorier som är vanligast i svenska företag. Det innebär att utsläppsfaktorerna som beräknar ditt klimatavtryck i GoClimates verktyg är gjorda för förhållandena i Sverige, inte generiska globala genomsnitt. 

Därför spelar utsläppen i andra länder roll

En stor del av klimatpåverkan från det vi köper uppstår inte i Sverige alls, utan i andra länder där varorna tillverkas. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp är utsläppen som kan kopplas till vår konsumtion, oavsett var de sker. År 2023 var de cirka 80 miljoner ton koldioxidekvivalenter, eller 7,6 ton per person. Hela 64 procent av dem uppstod utomlands³. Ungefär 60 procent kommer från hushållens konsumtion och resten från offentlig konsumtion samt investeringar⁴.

För ett företag innebär det att de största utsläppen ofta finns hos leverantörerna, i deras produktion. Och det är just där emissionsfaktorer behövs för att man över huvud taget ska kunna se utsläppen.

Två typer av utsläppsfaktorer: aktivitetsbaserade och utgiftsbaserade

Det finns i grunden två olika typer av faktorer, beroende på vilken data som används som utgångspunkt.

Aktivitetsbaserade utsläppsfaktorer utgår från det som faktiskt hände fysiskt: hur många liter diesel som tankades, hur många kilowattimmar el som förbrukades eller hur många tonkilometer gods som transporterades. Utsläppsfaktorn anger klimatpåverkan per fysisk enhet, till exempel kg CO₂e per liter diesel eller per kWh. Metoden ger hög precision men kräver detaljerad data för varje inköp, vilket snabbt blir väldigt tidskrävande utan en tjänst som t.ex. GoClimates. Samma data kan även användas i en livscykelanalys (LCA) för att beräkna miljöpåverkan genom en produkts hela livscykel, från råvaruutvinning till avfall.

Utgiftsbaserade utsläppsfaktorer (spend-based) utgår från pengarna: hur mycket betalade vi, och till vilken typ av leverantör? Emissionsfaktorn uttrycks i kg CO₂e per spenderad krona och multipliceras sedan med beloppet. Problemet är att den bygger på branschgenomsnitt. Emissionsfaktorer kan variera kraftigt beroende på forskningsmetoder, regioner och produktionsprocesser. Ett genomsnitt säger inget om hur just din leverantör tillverkar sina produkter eller vilken produktion som ligger bakom. I ett exempel från ClimatePartner överskattade spend-based-metoden utsläppen från inköpta tjänster med 37 procent jämfört med aktivitetsdata⁵.

Enkelt uttryckt: aktivitetsbaserade utsläppsfaktorer mäter vad som hände fysiskt. Utgiftsbaserade utgår från vad det kostade och räknar baklänges därifrån.

GoClimate använder främst aktivitetsdata i sina automatiska beräkningar. Läs mer här!

Hur används utsläppsfaktorer i praktiken?

GHG Protocol, standarden som de flesta klimatramverk bygger på, rangordnar fyra beräkningsmetoder för inköpta varor och tjänster. Överst kommer leverantörsspecifik data, sedan hybridmetoder och därefter genomsnittliga aktivitetsbaserade och spend-based emissionsfaktorer.

I praktiken är det vanligt att företag använder både aktivitetsbaserade och utgiftsbaserade metoder parallellt, eftersom olika utsläpp kräver olika data. Direkta utsläpp från egna fordon och lokaler beräknas med aktivitetsbaserade utsläppsfaktorer, medan inköpta varor och tjänster ofta beräknas med utgiftsbaserade. Resor kan i sin tur beräknas utifrån antal kilometer samt färdmedel. Tillsammans ger de en heltäckande bild av utsläppen.

GoClimate kopplar varje faktura till rätt utsläppsfaktor automatiskt.

Varför är det viktigt att förstå skillnaden?

En utsläppsfaktor är aldrig exakt. Den är en välgrundad uppskattning som ofta bygger på genomsnittsdata. Köper du kontorsmöbler för 50 000 kronor får du samma spend-based-faktor oavsett om leverantören använder återvunnet material eller inte. Den faktiska klimatpåverkan från en produkt kan alltså skilja sig från vad faktorer baserade på genomsnitt visar. (El har för övrigt egna regler: där får du räkna med ditt faktiska elavtal, till exempel om du köper ursprungsmärkt vindkraft⁸.)

Därför har utsläppsfaktorer olika precision. Leverantörsspecifika utsläppsfaktorer, där leverantören delar sin faktiska klimatdata, ger mest noggrannhet och minst osäkerhet. Genomsnittliga emissionsfaktorer är mindre precisa, men täcker å andra sidan hela värdekedjan utan att du behöver prata med varje leverantör. Vilken del av kedjan du ska prioritera beror på var företagets utsläpp är störst.

I takt med att klimatrapporteringen mognar och fler leverantörer delar sin klimatdata kan beräkningarna förfinas med mer exakt primärdata. Men grunden är densamma: att systematiskt koppla aktiviteter och inköp till utsläpp med hjälp av standardiserade utsläppsfaktorer.

Utsläppsfaktorer som startpunkt

Det finns ingen "perfekt" utsläppsfaktor. Men det är stor skillnad mellan att inte mäta alls och att börja med den data som redan finns.

Utsläppsfaktorer är inte slutmålet utan startpunkten. De svarar på den grundläggande frågan: vad ger upphov till våra utsläpp, och var kan vi minska mest? Därifrån kan mer riktade åtgärder ta vid, med bättre data, tätare leverantörsdialog och på sikt aktivitetsbaserade utsläppsfaktorer för de viktigaste kategorierna. Även i Sverige riktas blicken allt mer mot konsumtionen. Miljömålsberedningen har föreslagit att Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp ska nå nettonoll senast 2045, inklusive utsläpp som sker i andra länder⁹. Ju tidigare man börjar mäta, desto bättre.

Nyfiken på var ditt företag står i dag? Gör en första beräkning med GoClimate.

Vill du se vilka utsläppsfaktorer som beräknar ditt företags klimatpåverkan?

GoClimates verktyg kopplar automatiskt dina inköp till rätt utsläppsfaktorer och beräknar utsläppen, helt utan manuellt arbete. Testa GoClimate här!