Vad är klimatberäkningar – och måste ditt företag göra dem?

Vad är klimatberäkningar?

Klimatberäkningar visar hur stor klimatpåverkan ditt företag har. Du räknar ut dina utsläpp av växthusgaser och omvandlar dem till koldioxidekvivalenter. Det är ett sätt att jämföra olika växthusgaser, som koldioxid och metan, med samma mått.

Klimatrapportering är nästa steg: att berätta om resultatet för andra, till exempel kunder, banker eller i årsredovisningen. Utan en beräkning finns inget att grunda en rapport på, och inget tydligt underlag för var ni behöver minska utsläppen.

Scope 1, 2 och 3 – på ren svenska

De flesta företag räknar enligt GHG Protocol (Greenhouse Gas Protocol). Där delas utsläpp av växthusgaser in i tre scope [1].

Scope 1 är dina egna, direkta utsläpp, till exempel från firmabilar. Scope 2 är utsläpp från energin du köper, alltså el, värme och kyla. Scope 3 är all annan klimatpåverkan i värdekedjan: inköpta varor och material, transporter och tjänsteresor.

Scope 3 är oftast störst. För de flesta står det för över 80 procent av utsläppen [2]. Det är också där det tar mest tid att få fram bra data, eftersom utsläppen sker hos andra.

Slipp beräkna själv. GoClimate gör klimatberäkningar enligt GHG Protocol utifrån era fakturor och kvitton. Se hur det funkar.

Det finns flera olika typer av klimatberäkningar

Vilken metod du ska använda beror på vad du vill veta, olika beräkningar svarar på olika frågor. Här berättar vi om de tre vanligaste.

Klimatberäkning för en organisation

Det här är den vanligaste typen. Den visar hela verksamhetens utsläpp under ett år och används som grund för klimatrapportering och mål. Här beräknas utsläppen enligt GHG Protocol.

LCA för en produkt

En LCA, eller livscykelanalys, visar klimatpåverkan för en produkt under hela dess liv – från råmaterial och tillverkning till användning och avfall. Metoden följer ISO 14040 och 14044 [3].

En LCA används ofta när du vill jämföra produkter eller material med varandra. Den kan även användas för att hitta vilket steg i tillverkningen som har störst klimatpåverkan. Ett tips är att använda en LCA först när du redan har koll på organisationens totala utsläpp.

Klimatdeklaration för byggnader

I Sverige krävs en klimatdeklaration för nya byggnader där bygglov söks från och med den 1 januari 2022 [4]. Där ska klimatpåverkan anges i kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter [5].

Vissa byggnader är undantagna, till exempel byggnader med tillfälligt bygglov i högst två år [4]. Fler krav är på väg för byggnader: senast 2030 ska EU-länderna ha gränsvärden för hur stor klimatpåverkan nya byggnader får ha [6]. Sverige ska lämna sin plan för detta till EU senast den 1 januari 2027 [7].

Varför ska du klimatberäkna?

Klimatberäkningar har blivit affärskritiska – och för vissa även lagstadgade. De största företagen måste rapportera sina utsläpp enligt CSRD [13][14], och för nya byggnader krävs en klimatdeklaration [4].

De flesta små och medelstora företag har ingen lagplikt att rapportera, men det finns goda skäl att beräkna sina utsläpp.

Ta fram en hållbarhetsrapport enligt den frivilliga EU-standarden VS med GoClimate

Kunderna ställer frågor

Stora organisationer som rapporterar måste ha koll på utsläpp i sin värdekedja. Därför ber de sina leverantörer om information – och det kan vara du.

Banker och investerare vill veta

Banker tittar allt oftare på klimatrisker. Den frivilliga standarden VS har till och med en egen modul för uppgifter som banker och investerare brukar be om [8].

Anna Blomstergren på Handelsbanken berättar om hur tillgången till tillförlitlig hållbarhetsdata förändrar affärsrelationer i hela Sverige.

Upphandlingar kräver det

Fler och fler offentliga organisationer räknar in klimatpåverkan i upphandlingar. Har du siffrorna redo står du starkare.

Du ser var utsläppen sitter

När du vet vilka inköp och leverantörer som står för mest utsläpp vet du också var det lönar sig att börja minska. Siffrorna blir ett verktyg för bättre beslut.

Vad behöver du för att göra en bra beräkning?

Det finns flera sätt att ta fram data, och ju bättre data, desto säkrare beräkningar. Här är tre exempel på olika nivåer.

Utgiftsbaserade beräkningar

Här används det du har betalat för varor och tjänster. Det är snabbt och ger en bra överblick. Nackdelen är att beräkningen inte tar lika stor hänsyn till vilka material och produkter du faktiskt köper.

Aktivitetsbaserade beräkningar

Här används mängder, till exempel kilowattimmar, liter bränsle eller körda mil. Det tar mer tid, men du får en mer exakt bild av dina utsläpp och din klimatpåverkan. GoClimate jobbar till största delen med den här typen av data.

Data från leverantörer

Den mest exakta nivån är siffror direkt från leverantörerna, till exempel en LCA för deras produkter. Det är viktigt att förstå att de flesta börjar med en mix av olika nivåer och förbättrar sin beräkning år för år. Även mindre organisationer kan komma långt med flera olika källor.

Vad är en emissionsfaktor?

En emissionsfaktor visar hur mycket utsläpp en viss aktivitet ger upphov till, till exempel per kilowattimme el, per liter diesel eller per spenderad krona. Den anges oftast i kilo koldioxidekvivalenter per enhet [9].

Den andra delen i beräkningen är aktivitetsdata. Det är mängden av det du har gjort eller köpt under en period, till exempel liter bränsle, kilowattimmar el eller körda kilometer [9]. Aktivitetsdata hittar du ofta på fakturor, elräkningar och reseunderlag.

I Sverige publicerar Naturvårdsverket varje år genomsnittliga emissionsfaktorer för bränslen [10]. De visar bara utsläppen när bränslet förbränns, inte hela livscykeln [10]. Därför är det viktigt att veta vilken faktor du använder och vad den täcker.

Utgiftsbaserade faktorer bygger på snittet för en hel bransch. De är en enkel start för att hitta var utsläppen är störst, men fångar inte skillnader mellan enskilda leverantörer [11]. Nyfiken på mer? Läs vår guide om emissionsfaktorer.

Vad är CSRD?

CSRD är EU:s regler för hållbarhetsrapportering. De säger att vissa företag måste redovisa hur de påverkar klimat, miljö och människor, enligt EU:s standard ESRS. När utsläpp beräknas i klimatdelen, ESRS E1, används GHG Protocol – samma metod som de flesta använder för sina klimatberäkningar [1].

I Sverige kom reglerna in i årsredovisningslagen den 1 juli 2024 [12]. Först ut var stora börsbolag med fler än 500 anställda, som lämnade sina första rapporter 2025 [13].

Vilka omfattas idag?

Från början skulle betydligt fler omfattas. I Sverige låg gränsen på 250 anställda [15]. Men efter EU:s förenklingspaket Omnibus gäller CSRD bara företag som har både fler än 1 000 anställda och mer än 450 miljoner euro i omsättning [13][14].

Det betyder att ungefär 90 procent av bolagen inte längre har något lagkrav [16]. Börsnoterade små och medelstora bolag är också undantagna [13]. De stora bolag som fortfarande omfattas, men som inte redan rapporterar, gör det första gången för räkenskapsåret 2027 [13]. Men även om de mindre slipper lagkravet slipper de inte frågorna. De stora bolagen ska redovisa utsläppen i hela sin värdekedja, och då ber de sina leverantörer om klimatdata – upp till nivån i standarden VS [1][14].

Vad gäller i Sverige?

Ändringarna är beslutade i EU, men varje land måste föra in dem i sin egen lag senast den 19 mars 2027 [17]. I Sverige föreslår utredningen SOU 2026:27 att de nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027. Omsättningsgränsen blir då 4,9 miljarder kronor [12]. Riksdagen fattar beslut om förslaget, så håll koll på vad som händer.

Vad är Omnibus?

Omnibus är EU:s paket för att förenkla hållbarhetsreglerna. Det är inte längre ett förslag: direktivet trädde i kraft den 18 mars 2026 [14].

Värdekedjetaket skyddar mindre bolag

Har du högst 1 000 anställda får du säga nej när en stor kund begär mer information än vad standarden VS innehåller till sin hållbarhetsrapport [14]. Taket gäller från räkenskapsår som börjar 1 januari 2027 [18].

Men taket gäller bara förfrågningar som rör kundens hållbarhetsrapportering. I en upphandling eller av andra affärsskäl får kunden fortfarande be om mer [19][20]. Du kan säga nej, men då kommer du i ett sämre läge än konkurrenter som kan svara – och riskerar att förlora affären. Därför lönar det sig att ha klimatdata redo idag.

Från VSME till VS

VSME hette standarden som EFRAG tog fram för små och medelstora bolag. Den 3 juli 2026 gjorde EU-kommissionen om den till lag under namnet Voluntary Standard, eller VS [8]. Den trädde i kraft den 24 september 2026 [18].

VS är frivillig och kan användas av alla som inte omfattas av CSRD [18]. Den sätter även gränsen för vad stora kunder får be om.

Basmodul och omfattande modul

VS består av två delar. Basmodulen är miniminivån. Den omfattande modulen bygger vidare med mer information som banker, investerare och storkunder ofta vill ha [8][19].

EFRAG har också tagit fram vägledning till standarden [19]. Där ser du vilka uppgifter som ska ingå och hur din klimatberäkning enligt GHG Protocol passar in.

Gör din VS-rapport utan krångel. GoClimate ger dig klimatdata som passar rakt in i VS.

Klimatmålen ligger kvar

Färre lagkrav betyder inte lägre ambitioner. EU ska vara klimatneutralt 2050 och har nu ett bindande mål om 90 procent lägre nettoutsläpp av växthusgaser till 2040 jämfört med 1990 [20].

Målen gäller EU som helhet, inte enskilda bolag. Men de styr de krav och regler som så småningom påverkar alla – även dig som inte rapporterar enligt lag.

Så kan du genomföra din första klimatberäkning

Även om du slipper lagkraven påverkas du ofta ändå, via dina kunder. Stora bolag ska redovisa klimatpåverkan i hela sin värdekedja, och då kommer de att be sina leverantörer om data [1]. Med de här fem stegen är du förberedd.

1. Ta reda på vad som gäller dig
Kolla först om du omfattas av CSRD. Gör du inte det är VS troligen rätt standard för dig. Ta också reda på vad dina kunder och din bank brukar be om. Det är viktigt att veta vilken standard du ska använda innan du börjar, eftersom det styr hur utsläppen beräknas och vilken klimatpåverkan du ska redovisa.

2. Samla in data
Det mesta finns redan i bokföringen och kan användas direkt för att beräkna utsläpp, till exempel energi, resor, transporter och inköp. Rapporterar du enligt VS ingår även uppgifter om bland annat personalen [21].

Koppla bokföringen och få svaret direkt. GoClimate hämtar data från era fakturor och kvitton automatiskt.

3. Skapa enkla rutiner

Bestäm vem som ansvarar för arbetet och hur ofta ni ska följa upp resultaten. Siffrorna kan sedan användas i offerter, upphandlingar och hållbarhetsrapporter. Det är viktigt att beräkna utsläppen på samma sätt varje år, så att resultaten går att jämföra över tid.

Med GoClimate får du uppdaterade siffror varje månad.

4. Prata med era största kunder

Fråga vad de behöver, både till sina hållbarhetsrapporter och inför kommande upphandlingar. På så sätt slipper ni gissa och kan snabbt ta fram rätt underlag. Det sparar tid för båda parter.

5. Utbilda medarbetarna

Det är viktigt att fler än en person förstår grunderna i klimatberäkningar och hållbarhetsrapportering. Det gör arbetet mindre sårbart och underlättar genomförandet av förändringar som minskar företagets klimatpåverkan.

Sammanfattning

Färre företag omfattas i dag av lagkrav på hållbarhetsrapportering, men efterfrågan på klimatdata finns fortfarande kvar. Den kommer från kunder, banker och upphandlingar.

Med VS finns nu en tydlig standard att utgå från. Det viktigaste är att komma igång. Börja med att beräkna företagets klimatavtryck, så har ni grunden på plats när kunderna efterfrågar informationen. Och ju tidigare ni börjar mäta, desto tidigare kan ni också minska er klimatpåverkan.

Låt GoClimate sköta beräkningarna

GoClimate är ett verktyg som automatiskt beräknar företagets utsläpp enligt GHG Protocol, baserat på fakturor och kvitton. Ni kan se vilka leverantörer som står för de största utsläppen, sätta mål i linje med SBTi och följa utvecklingen månad för månad.

Med översikter över utsläppen, branschjämförelser och konkreta åtgärdsförslag får ni hjälp att förstå var ni ska börja – och tillgång till data som fungerar både för VS och CSRD. Vill ni veta mer? Kontakta oss så berättar vi mer.

Boka en demo eller testa GoClimate redan i dag.

På vår sida om Omnibus och VS hittar ni mer information om de nya reglerna. Har ni några frågor är ni varmt välkomna att kontakta oss!