Hoppa till innehållet
← Tillbaka till kunskapsbanken
Hållbarhetsrapportering

Hållbarhetsrapportering för fastighetsbolag och fastighetsbranschen

Fastighetsbranschen har fått ett ovanligt tätt regelpaket på kort tid. CSRD, EU:s taxonomi och det omarbetade energiprestandadirektivet EPBD kräver i grunden samma sak: att fastighetsägare kan visa, med siffror, hur beståndet påverkar klimatet – allt från uppvärmning och el till byggmaterial.

Av Tove Westling, MarknadsansvarigSenast uppdaterad
Hus.

Kraven stannar inte hos de börsnoterade jättarna. Även mindre fastighetsbolag och familjeägda förvaltare möter dem, ofta via banken, investerarna eller hyresgäster som själva måste rapportera.

Boka en genomgång med GoClimate så hjälper vi er kartlägga utsläppen i beståndet och ta fram underlag för er hållbarhetsrapportering.

Varför är hållbarhetsrapportering viktigt för fastighetsbranschen?

Byggnader står för en stor del av Sveriges energianvändning. Bygg- och fastighetssektorn stod 2022 för cirka 34 procent av landets totala energianvändning, och uppvärmning svarade för 77 procent av den [4]. Det gör förvaltningen – inte bara byggandet – till en av sektorns största klimatfrågor.

Samtidigt har hållbarhetsdata blivit en del av affären. Banker, investerare och hyresgäster vill veta hur energieffektiva fastigheterna är, och byggnader som klarar EU:s taxonomikriterier kan ge tillgång till grön finansiering [18]. Hyresgäster som själva rapporterar behöver dessutom data om sina lokaler, och då ringer de fastighetsägaren.

CSRD – vad innebär de nya kraven?

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering och gör att företag behöver rapportera strukturerat och jämförbart [1]. För ett fastighetsbolag innebär det att klimatpåverkan ska redovisas även utanför den egna driften: hyresgästernas energi och utsläppen från ny- och ombyggnation räknas till scope 3 [3]. Kraven gäller oavsett bransch, men fastighetsbolag har en särskild utmaning: mycket av energin används av någon annan än den som äger byggnaden.

Tidsplan: när gäller CSRD för olika företag?

Sedan EU:s Omnibus I-direktiv omfattas bara företag med fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning över 450 miljoner euro. Direktivet trädde i kraft den 18 mars 2026, och EU-länderna ska ha infört ändringarna i sin lagstiftning senast den 19 mars 2027 [2]. Den tidigare gränsen på 250 anställda gäller alltså inte längre.

Det är en stor förändring för fastighetsbranschen. Många fastighetsbolag har hög omsättning men få anställda och hamnar därför under gränsen. Men frågorna försvinner inte – banker, investerare och stora hyresgäster vill fortfarande ha svar.

Läs mer om CSRD och vilka tidsramar som gäller här.

Vad ska rapporteras enligt CSRD?

Rapporten ska ge en rättvisande bild av hur företagets verksamhet påverkar miljö och samhälle, och av hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets ekonomi. För ett fastighetsbolag handlar det om mer än energi: klimatrisker i beståndet, hyresgästernas hälsa och trygghet, arbetsvillkor i entreprenader och styrning ingår också.

Direkta och indirekta utsläpp i fastighetsbeståndet

Direkta utsläpp (scope 1) kommer från egen förbränning, till exempel oljepannor, reservkraft och servicebilar. Inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla räknas till scope 2. Den största klimatpåverkan ligger dock ofta i scope 3, där hyresgästernas energianvändning och utsläppen från nybyggnation och renoveringar hör hemma [3].

Fastighetsägarna har tagit fram en vägledning för hur branschen kan redovisa scope 3, eftersom GHG-protokollet inte är anpassat för fastighetsföretagande och därför har tolkats olika [3]. Att följa den gör er redovisning lättare att jämföra med andra bolags.

Hållbarhetsrapporten i förvaltningsberättelsen och ESRS

Hållbarhetsrapporten enligt CSRD ska ingå i företagets årsredovisning som ett eget avsnitt i förvaltningsberättelsen [19]. Den kan alltså inte lämnas in som en separat rapport vid sidan av årsredovisningen, och företaget kan inte heller uppfylla kraven genom att hänvisa till information som publiceras utanför årsredovisningen [20]. Avsnittet följer strukturen i ESRS, European Sustainability Reporting Standards, som anger vilka rubriker och mått som krävs [5].

Digital och maskinläsbar rapportering

Rapporten ska på sikt lämnas digitalt och taggas maskinläsbart [5]. För fastighetsbolag med energidata i flera system – mätare, fakturor från energibolag, hyresgästernas egen el – lönar det sig att börja samla datan redan nu.

Boka en genomgång med GoClimate för att ta fram rätt data redan idag.

Fastighetssektorns utsläpp – var står vi?

Bygg- och fastighetssektorn stod 2022 för cirka 10,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter i inhemska utsläpp, motsvarande 22 procent av Sveriges totala utsläpp. Räknas importerade byggprodukter in landar siffran på 17,7 miljoner ton [6]. Mellan 2008 och 2022 minskade utsläppen med 12,2 procent [6].

Utsläppen från energianvändningen i byggnader har mer än halverats sedan 2005, enligt Europeiska miljöbyrån [23]. En stor del av förklaringen är att oljepannor har ersatts av fjärrvärme, värmepumpar och el [25]. Det som återstår är svårare: att energieffektivisera befintliga byggnader och minska klimatpåverkan från material vid om- och nybyggnad.

EPBD – nya energikrav på befintliga byggnader

Det omarbetade energiprestandadirektivet, EPBD, är den regel som påverkar förvaltningen mest. Sveriges genomförande blev något försenat, men ändringarna i plan- och bygglagen och lagen om energideklaration trädde i kraft den 1 juli 2026, och Boverkets nya föreskrifter om energihushållning och energideklaration började gälla den 1 oktober 2026 [9].

Minimikrav på energiprestanda

För lokalbyggnader införs minimikrav på energiprestanda, så kallade MEPS. De 16 procent sämsta lokalbyggnaderna ska energieffektiviseras till 2030 och de 26 procent sämsta till 2033, räknat utifrån hur beståndet såg ut 2020 [10]. För bostäder ska den genomsnittliga energianvändningen minska med 16 procent till 2030 och med 20–22 procent till 2035, men där bestämmer varje land själv hur målet ska nås [10].

Exakt vilka gränsvärden som ska gälla för svenska lokalbyggnader är ännu inte slutligt fastställt. Boverket har tagit fram preliminära nivåer per lokalkategori, och de är inte jämförbara med energiprestandan i dagens energideklarationer [17].

Den som äger kontor, butiker eller lager med svag energiprestanda bör alltså redan nu kartlägga beståndet och ha en plan. Energirenovering blir en del av underhållsplanen, inte ett sidoprojekt.

Ny energideklaration och energiklass A0

Sedan den 25 maj 2026 finns energiklass A0 för nollutsläppsbyggnader [9]. Sedan den 1 oktober 2026 gäller nya regler för energideklarationer, utan övergångsperiod. Deklarationer som upprättats före den 1 oktober gäller fortfarande i tio år, men är inte helt jämförbara med nya [8].

Energideklarationen är också ett bra underlag för hållbarhetsrapporten, eftersom den visar byggnadens energianvändning per kvadratmeter.

Klimatdeklaration och livscykel-GWP för nybyggnation

Sedan 1 januari 2022 måste byggherrar klimatdeklarera nya byggnader, det vill säga redovisa klimatpåverkan från uppförandet [7]. EPBD tar principen vidare: livscykel-GWP, alltså byggnadens klimatpåverkan över hela livscykeln, ska redovisas i energideklarationen från 1 januari 2028 för nya byggnader över 1 000 kvadratmeter och från 1 januari 2030 för alla nya byggnader [9].

Från 2028 ska nya byggnader som ägs av offentliga organ vara nollutsläppsbyggnader, och från 2030 gäller det alla nya byggnader [13]. För fastighetsbolag som driver egna projekt blir steget till CSRD kortare – samma underlag kan återanvändas i redovisningen av scope 3.

Cirkulärt byggande och bygg- och rivningsavfall

Energi är inte den enda frågan. EU:s cirkulärekonomistrategi ska minska mängden avfall och öka återvinningen, och bygg- och rivningsavfall är ett av de prioriterade områdena [14]. Enligt EU:s avfallsdirektiv ska minst 70 procent av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet återanvändas eller återvinnas [14]. Sverige är inte där än – 2022 låg siffran på 55 procent [15].

För fastighetsägare betyder det att återbruk, inventering före rivning och cirkulära krav vid renoveringar och hyresgästanpassningar blir allt viktigare. Materialvalen syns också i scope 3: att bygga om med återbrukat material ger ofta lägre utsläpp än att använda nytt.

EU-taxonomin och grön finansiering

Taxonomin avgör vilka fastigheter som räknas som miljömässigt hållbara. En byggnad som är byggd före 31 december 2020 ska ha energiklass A eller höra till de 15 procent mest energieffektiva [11]. Fastighetsägarna har räknat ut var gränsen för topp 15 procent går för olika typer av byggnader [11].

Gränserna bygger på energideklarationer som gjorts med den gamla metoden. Nya deklarationer från och med 1 oktober 2026 går inte helt att jämföra med de gamla [8], och branschen väntar på besked om hur taxonomigränserna ska användas framöver [16]. Håll därför koll på vilken metod varje deklaration i beståndet bygger på.

Taxonomin är viktig även för bolag som inte längre omfattas av CSRD. Banker och investerare använder den ofta när de bedömer gröna lån och obligationer. Under första kvartalet 2025 var 56 procent av de nordiska fastighetsbolagens nya obligationer gröna, enligt Nordea [18].

ETS2 – koldioxidpris på uppvärmning

EU:s nya utsläppshandel för bränslen i byggnader och vägtransporter, ETS2, har skjutits upp från 2027 till 2028 [12]. Den slår främst mot fastigheter som fortfarande värms med olja eller gas. För de flesta svenska fastighetsägare, som värmer med fjärrvärme eller värmepumpar, blir effekten mindre – men den sista oljepannan i beståndet blir både dyrare och svårare att förklara.

Hur påverkar hållbarhetsrapporteringen relationen till hyresgäster?

I många fastigheter står hyresgästerna för en stor del av energianvändningen, särskilt i kommersiella lokaler där verksamhetselen ofta ligger på hyresgästens eget abonnemang. För att få en komplett bild behöver fastighetsägaren data från dem – och hyresgästerna behöver i sin tur data från fastighetsägaren till sin egen rapportering.

Hållbarhetsrapporteringen påverkar därför fastighetsägarens relationer till både hyresgäster och samarbetspartners. Stora företag ställer allt oftare hållbarhetskrav på sina lokaler. Enligt Cushman & Wakefield ställer hyresgäster allt högre ESG-krav på sina hyresvärdar och frågar allt oftare om faktisk energiförbrukning, inte bara om miljöcertifiering. Certifierade kontor i Stockholm har en hyrespremie på 4–9 procent beroende på certifieringsnivå [21]. I CBRE:s europeiska undersökning bland kontorshyresgäster är hållbarhet en av de viktigaste faktorerna både när företag förlänger hyresavtal och när de flyttar [22]. När en stor hyresgäst själv rapporterar enligt CSRD behöver den energidata för sina lokaler – och den fastighetsägare som kan leverera datan uppfyller kraven lättare och blir en attraktivare hyresvärd.

Kraven från större företag och organisationer gör samarbete nödvändigt. Fastighetsägare, hyresgäster, entreprenörer och förvaltare behöver dela data och komma överens om åtgärder för att säkerställa att både fastighetens och hyresgästens verksamhet uppfyller kraven på hållbarhet.

Gröna hyresavtal, där parterna kommer överens om att dela energidata och arbeta mot gemensamma mål, är ett sätt att få informationen att flöda – och kan bidra till att sänka energianvändningen i lokalerna.

Sociala krav och ansvar i värdekedjan

CSRD omfattar även sociala frågor. För ett fastighetsbolag kan det handla om trygghet och tillgänglighet i bostadsområden, inomhusmiljö och arbetsvillkor hos de entreprenörer som renoverar och sköter fastigheterna. I en bransch där mycket arbete köps in påverkar det både ryktet och relationen till hyresgäster och kommuner.

Väsentlighetsanalys och ramverk för mindre fastighetsbolag

En CSRD-rapport bygger på en dubbel väsentlighetsanalys: hur verksamheten påverkar omvärlden och hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets ekonomi. För ett fastighetsbolag hamnar energi, klimatrisker och finansiering nästan alltid högt på listan.

De fastighetsbolag som inte omfattas direkt kan använda VS (Voluntary Standard, tidigare VSME) som ett första steg. EU-kommissionen antog standarden i juli 2026, och den riktar sig till företag med upp till 1 000 anställda [24]. VS ger en struktur som banker och investerare känner igen – utan hela CSRD-apparaten – och fungerar för många som en bro till fullskalig rapportering längre fram.

Prova GoClimates VS-verktyg och få hjälp att strukturera er första hållbarhetsrapport.

Verktyg och data för korrekt rapportering

Fastighetsdata ligger ofta utspridd: energifakturor, mätarsystem, energideklarationer, entreprenadavtal och hyresgästernas egna siffror. Att sammanställa all information manuellt varje år är tidskrävande. Digitala verktyg samlar det på ett ställe och gör det lättare att mäta, följa upp och förbättra hållbarhetsarbetet.

GoClimate hjälper fastighetsbolag att beräkna och ta fram underlag enligt CSRD, VS (VSME) och ESRS, med data som hämtas automatiskt från fakturor och kvitton. Bolag över CSRD-trösklarna rapporterar enligt ESRS, medan VS ger mindre bolag ett sätt att ta fram jämförbar information till banker och kunder.

Boka en kostnadsfri genomgång och få hjälp att förstå vad just ert bolag behöver!

Sammanfattning och nästa steg mot en hållbar fastighetsbransch

CSRD, EPBD och taxonomin ställer högre krav, men pekar åt samma håll: energieffektiva byggnader med dokumenterad klimatpåverkan. De som har koll på sina data nu – energideklarationer, energiförbrukning och hyresgästernas siffror – får ett försprång när finansiärer, hyresgäster och lagstiftare börjar fråga på allvar.

Krångligt med hållbarhetsrapportering? Hör av er till oss på GoClimate så reder vi ut det tillsammans.

Översvämningar bryr sig inte om fastighetsgränser

Men ni kan se i förväg var risken är störst och vad det kostar att göra något åt den. GoClimate bygger just nu en kartläggning av klimatrisker för hela beståndet. Kontakta oss om detta är intressant för ditt bolag.

Källor

  1. FAR – Förenklad hållbarhetsrapportering och krav på tillbörlig aktsamhet
  2. Latham & Watkins – EU Sustainability Omnibus Published in the Official Journal
  3. Fastighetsägarna – Vägledning: Rapportering av utsläpp i scope 3 för fastighetsägare
  4. Boverket – Varför energieffektivisera?
  5. EY – Nya regler för hållbarhetsrapportering: Hållbarhetsrapportens format
  6. Boverket – Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn
  7. Boverket – Om klimatdeklaration
  8. Boverket – Nu gäller nya regler om energihushållning och energideklaration
  9. Boverket – Direktiv för byggnaders energiprestanda, EPBD
  10. Europeiska kommissionen i Sverige – Ny EU-lag om byggnaders energiprestanda
  11. Fastighetstidningen – Gränsvärden för hållbara byggnader enligt EU:s taxonomi klara
  12. Europeiska kommissionen, Build Up – EU postpones carbon pricing for buildings to 2028
  13. Boverket – Förslag till föreskrifter om EPBD skickas nu ut på remiss
  14. Boverket – EU:s initiativ för cirkulär ekonomi
  15. Boverket – Bygg- och fastighetssektorns uppkomna mängder av avfall
  16. Fastighetsägarna – Remissvar om ändring i Boverkets föreskrifter om energideklaration (15 april 2026)
  17. Fastighetstidningen – Boverkets preliminära gränsvärden för befintliga lokalbyggnader
  18. Fastighetstidningen – Nordeas marknadsanalys om gröna obligationer i fastighetssektorn
  19. FAR Online – Hållbarhetsrapport
  20. Svenskt Näringsliv – CSRD: Vad innebär de nya kraven?
  21. Cushman & Wakefield – Office Snapshot Sweden, hösten 2024
  22. CBRE – European Office Occupier Sentiment Survey 2025
  23. Fastighetstidningen – Europeiska miljöbyrån om utsläpp från byggnader 2005–2023
  24. EFRAG – European Commission adopts revised ESRS and Voluntary Sustainability Reporting Standard
  25. Naturvårdsverket – Energianvändning i bostäder och lokaler

Vill du gå från kunskap till handling?

Se hur GoClimate förvandlar din bokföring till en rapport du kan agera på.