Hoppa till innehållet
← Tillbaka till kunskapsbanken
Klimatförändringar

Vad är klimatförändringar?

Klimatförändringar är långsiktiga förändringar av jordens klimat, till exempel temperatur, nederbörd och vindar. Klimatet har alltid förändrats naturligt. Men den snabba uppvärmning vi ser i dag beror på människans utsläpp av växthusgaser, främst från förbränning av fossila bränslen.[1]

Av Tove Westling, MarknadsansvarigSenast uppdaterad
Jorden och solen.

Den här guiden är för dig som vill förstå grunderna, och för dig som driver företag och undrar var du ska börja. Du får veta vad som orsakar klimatförändringarna, hur växthuseffekten fungerar, vilka gaser som påverkar klimatet mest, vilka konsekvenser det får och vad vi kan göra åt det.

Klimatförändringar i korthet:

  • Jorden har blivit omkring 1,3–1,4 grader varmare än före industrialiseringen, och 2024 var troligen det första kalenderåret över 1,5 grader.[2]
  • Halten koldioxid i atmosfären är drygt 50 procent högre än före industrialiseringen[3] och den högsta på minst två miljoner år.[1]
  • Haven har tagit upp drygt 90 procent av den extra värmen i klimatsystemet sedan 1970-talet.[1]
  • Havsnivån har stigit med omkring 20 centimeter sedan början av 1900-talet.[1]
  • Varje år tvingas i snitt runt 21,5 miljoner människor lämna sina hem på grund av väderrelaterade katastrofer.[4]

Vad orsakar klimatförändringarna?

Den största orsaken är människans utsläpp av växthusgaser. Gaserna fungerar som ett extra täcke runt jorden som håller kvar värmen, och då ökar den globala temperaturen.

Förbränning av fossila bränslen är den största källan. När vi eldar kol, olja och fossilgas för att göra el, köra bilar och flyg och hålla igång industrin släpps koldioxid (CO₂) ut.

Jordbruket bidrar med metan och lustgas, främst från djurhållning och konstgödsel. Metan kommer också från risodlingar, soptippar och läckor när fossilgas tas upp ur marken.

Avskogning bidrar också. När skog huggs ner eller bränns släpps kolet i träden ut, och skogen slutar ta upp ny CO₂.

Hur vet vi att det är människan som påverkar klimatet? Naturliga faktorer som solens aktivitet och vulkanutbrott påverkar klimatet, men de förklarar inte den snabba uppvärmning som sker i dag. FN:s klimatpanel IPCC konstaterar att i princip hela uppvärmningen sedan förindustriell tid beror på människan.[1]

Vill ditt företag göra skillnad för klimatet? Det börjar med att veta var utsläppen faktiskt uppstår. Med GoClimate får ni en överblick över företagets klimatavtryck utifrån fakturor och kvitton. Då kan ni lägga krafterna där de gör mest nytta, för planeten och för kommande generationer. Ta första steget

Hur fungerar växthuseffekten och den globala uppvärmningen?

Jordens temperatur styrs av en balans mellan energin som kommer in från solen och energin som strålar ut igen.

Utan växthusgaser skulle all värme försvinna rakt ut i rymden. Då skulle jorden vara ungefär 33 grader kallare, runt −18 grader i snitt i stället för cirka +15.[5] Alldeles för kallt för livet som vi känner det.

Som tur är finns det naturliga växthusgaser i atmosfären, främst vattenånga och CO₂, som håller kvar en del av värmen.[6] Det kallas växthuseffekten, och utan den skulle det inte finnas liv på jorden. Problemet är att människans utsläpp förstärker växthuseffekten. Mer värme stannar kvar, och klimatet förändras.

Så fungerar det, steg för steg:

  1. Solljuset värmer jorden. Solens strålning tar sig genom atmosfären och värmer marken och haven.
  2. Jorden strålar ut värme. Värmen går ut som infraröd strålning, alltså värmestrålning.
  3. Växthusgaserna fångar upp värmen. En del av värmestrålningen tas upp av växthusgaserna i atmosfären.
  4. Värmen skickas tillbaka. Gaserna strålar ut värmen igen åt alla håll, och en del går tillbaka ner mot jorden. Då blir det varmare vid ytan.

Det finns också en extra effekt: varmare luft kan hålla mer vattenånga, och mer vattenånga gör det ännu varmare. Det kallas för en återkoppling.[6][7]

Ju fler växthusgaser i atmosfären, desto mer värme hålls kvar. Jorden har hittills blivit omkring 1,3–1,4 grader varmare än före industrialiseringen.[2] Det kan låta lite, men det påverkar vädret, haven och naturen i hela världen.

Vilka växthusgaser påverkar klimatet mest?

Alla växthusgaser är inte lika. De skiljer sig på två sätt:

  • Livslängd: hur länge gasen stannar i atmosfären.
  • GWP (global uppvärmningspotential): hur mycket en gas värmer jämfört med samma mängd CO₂, oftast mätt över 100 år.
Växthusgas Största källor Livslängd i atmosfären GWP (100 år)
Koldioxid (CO₂) Fossila bränslen, cement, avskogning Decennier till tusentals år[8] 1
Metan (CH₄) Boskap, risodlingar, soptippar, fossilgas Cirka 12 år[9] 27–30[9]
Lustgas (N₂O) Konstgödsel, stallgödsel, industri Cirka 109 år[9] 273[9]
F-gaser Köldmedier, elnät, elektronik Några år till flera tusen år[11] Några hundra till ca 24 300[9][10]

Med hjälp av GWP kan man räkna om alla gaser till en gemensam enhet, koldioxidekvivalenter (CO₂e). Det är den enheten som används när man gör klimatberäkningar.

Slipp räkna själv. GoClimate gör om ditt företags inköp till koldioxidekvivalenter enligt GHG-protokollet, helt automatiskt. Se hur klimatberäkningen fungerar

Koldioxid (CO₂) – den största boven

CO₂ står för största delen av den uppvärmning som människan orsakar. Den försvinner inte heller i första taget. Ungefär hälften tas upp av hav och växter inom några decennier, men 15–40 procent finns kvar i atmosfären även efter 1 000 år.[8] Därför påverkar dagens utsläpp klimatet långt in i framtiden.

Metan (CH₄) – kraftfull men kortlivad

Metan värmer mycket mer än CO₂, men bryts ner snabbare. Det visar varför tidsperspektivet spelar roll. Över 20 år värmer metan drygt 80 gånger mer än CO₂, och över 100 år ungefär 27–30 gånger mer.[9]

Lustgas (N₂O) – den dolda klimatboven

Lustgas värmer omkring 273 gånger mer än CO₂ och stannar i atmosfären i över hundra år.[9] Den bildas naturligt i marken, men mängden har ökat kraftigt eftersom jordbruket använder mycket kvävegödsel.

F-gaser – människans supergaser

F-gaser är konstgjorda gaser som finns i kylskåp, värmepumpar, luftkonditionering, elnät och elektronik. Många av dem är extremt starka. Den värsta, svavelhexafluorid (SF₆), värmer cirka 24 300 gånger mer än CO₂[10] och stannar kvar i omkring 3 200 år.[11]

Vilka konsekvenser får klimatförändringarna?

Konsekvenserna av klimatförändringarna märks redan i hela världen, och de blir större för varje tiondels grad.

Extremväder och människor på flykt

Torka, översvämningar, värmeböljor och kraftigare stormar blir vanligare. Det förstör hus och vägar, kostar människoliv och gör det svårare att odla mat och få tag på rent vatten.

Värmeböljor och skyfall är tydliga exempel. Enligt FN:s klimatpanel IPCC har värmeböljor blivit både vanligare och intensivare sedan 1950-talet, och detsamma gäller kraftiga skyfall. Ju varmare det blir, desto oftare återkommer de.[1]

Varje år tvingas i snitt runt 21,5 miljoner människor lämna sina hem på grund av väderrelaterade katastrofer.[4] Och siffran väntas växa. Tankesmedjan Institute for Economics and Peace bedömer att upp till 1,2 miljarder människor kan tvingas på flykt till 2050, på grund av klimatförändringar men också vattenbrist, matbrist och snabb befolkningstillväxt.[12] De flesta flyr inom sitt eget land. FN:s flyktingorgan UNHCR använder inte ordet “klimatflykting”, eftersom det begreppet inte finns i internationell rätt.[13]

Varmare och surare hav

Haven har tagit upp drygt 90 procent av den extra värmen i klimatsystemet.[1] Haven tar också upp CO₂ från luften, vilket gör vattnet surare. Den här försurningen syns nu i alla världens hav.[1]

Varmare och surare hav är särskilt hårt för korallrev, som bleknar och dör. Vid 1,5 graders uppvärmning väntas 70–90 procent av korallreven försvinna, och vid 2 grader över 99 procent.[14]

Stigande havsnivåer

Havsnivån har stigit med omkring 20 centimeter sedan början av 1900-talet, och takten ökar.[1] Det beror på att glaciärer och isar smälter och att varmare vatten tar mer plats. Stigande hav hotar kustsamhällen och små ö-nationer.

Djur, natur och ekosystem

Många arter måste flytta för att hitta nya livsmiljöer, och vissa riskerar att dö ut. Redan vid 1,5 graders uppvärmning löper 3–14 procent av de landlevande arterna mycket hög risk att utrotas, och risken ökar med varje grad.[15] Det kan rubba hela ekosystem och påverka sådant samhället är beroende av, som pollinering och rent vatten.

Vad kan vi göra för att bromsa klimatförändringarna?

Det viktigaste är att minska utsläppen av växthusgaser, och det behöver ske i hela världen. Det handlar bland annat om att:

  • gå över från fossila bränslen till förnybar energi som sol, vind och vatten
  • använda energin smartare
  • skydda och återställa skogar, våtmarker och andra naturliga kolsänkor
  • utveckla tekniker som fångar in och lagrar CO₂ (läs om våra projekt som stödjer omställningen till förnybar energi)

I Parisavtalet har världens länder kommit överens om att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader och sträva efter att stanna vid 1,5 grader. Men vi ligger långt efter. Enligt FN:s miljöprogram UNEP kommer vi med stor sannolikhet att passera 1,5 grader inom tio år, åtminstone tillfälligt. Om länderna håller sina löften landar vi på 2,3–2,5 grader, och med dagens politik på runt 2,8 grader.[16]

Det betyder inte att det är kört. Varje tiondels grad vi undviker minskar riskerna för människor, natur och ekonomi. Det går fortfarande att ta oss tillbaka under 1,5 grader till slutet av seklet, men då måste utsläppen minska både snabbare och mer än i dag.[16]

För att lyckas behöver alla bidra: regeringar, företag och vi som privatpersoner. Och det handlar inte bara om att minska utsläppen. Samhället och naturen måste också anpassas till de förändringar som redan är ett faktum.

Börja med att mäta. Det man inte mäter kan man inte minska. Med GoClimate får ditt företag en hållbarhetsrapport enligt VS-standarden, byggd på data ni redan har i bokföringen. Läs mer om VS-rapporten

Klimaträttvisa – vem drabbas mest?

Klimaträttvisa handlar om att klimatförändringarna slår olika hårt mot olika människor, och att de som drabbas värst ofta är de som har bidragit minst. Skillnaderna är enorma. Den rikaste tiondelen av världens befolkning står för ungefär hälften av alla utsläpp från konsumtion.[17]

Den som har lite pengar har också mindre möjligheter att anpassa sig. Det handlar om att inte ha råd att bygga om ett hus efter en översvämning, att inte ha någon buffert när skörden slår fel eller att inte klara högre matpriser. Världsbanken bedömer att klimatförändringarna kan pressa ner upp till 132 miljoner fler människor i extrem fattigdom till 2030, främst genom dyrare mat, naturkatastrofer och sämre hälsa.[19]

Kvinnor och flickor är särskilt utsatta. De har oftare lägre inkomster och mindre tillgångar än män, och de tar större ansvar för obetalt omsorgsarbete, som att hämta vatten och ved. Enligt FN-organet UN Women kan klimatförändringarna i värsta fall pressa ner upp till 158 miljoner fler kvinnor och flickor i fattigdom till 2050.[20]

Sverige är ett litet land, men våra utsläpp är större än många tror. Räknar man med allt vi konsumerar hamnar varje svensk på i snitt 7,6 ton växthusgaser per år, och nästan två tredjedelar av de utsläppen sker utomlands.[18] Därför spelar det roll vad vi gör här. Sverige kan visa vägen med smarta, hållbara lösningar och inspirera andra länder att följa efter.

Vanliga frågor om klimatförändringar

Vad är skillnaden mellan klimatförändringar och global uppvärmning?

Global uppvärmning betyder att jordens medeltemperatur ökar. Klimatförändringar är ett bredare begrepp som också omfattar följderna, till exempel ändrad nederbörd, mer extremväder och stigande havsnivåer.

Är det människan som orsakar klimatförändringarna?

Ja. Enligt FN:s klimatpanel IPCC beror i princip hela uppvärmningen sedan förindustriell tid på människans utsläpp av växthusgaser. Naturliga faktorer som solen och vulkaner förklarar den inte.[1]

Hur mycket varmare har jorden blivit?

Omkring 1,3–1,4 grader jämfört med perioden 1850–1900. År 2024 var det varmaste året hittills, med cirka 1,55 grader.[2]

Kan vi fortfarande nå 1,5-gradersmålet?

Inte utan att passera det först. UNEP bedömer att vi med stor sannolikhet går över 1,5 grader inom tio år. Men med snabba och stora utsläppsminskningar går det fortfarande att ta oss tillbaka under 1,5 grader till år 2100.[16]

Vad kan ett företag göra mot klimatförändringarna?

Börja med att mäta era utsläpp, så att ni vet var de största posterna finns. Sätt sedan mål, minska där det gör mest nytta och följ upp regelbundet.

Vill ditt företag ta nästa steg? Med GoClimate får ni koll på klimatavtrycket, konkreta förslag på hur ni kan minska det och en rapport som håller för kunder, banker och upphandlingar. Allt samlat på ett ställe, utan att ni behöver vara hållbarhetsexperter. Testa GoClimate

Vill du gå från kunskap till handling?

Se hur GoClimate förvandlar din bokföring till en rapport du kan agera på.