Klimatpolicy

En klimatpolicy hjälper medarbetarna inom ett företag eller en organisation att inkludera klimatfrågan vid både stora och mindre vardagliga beslut som rese- eller matbokningar. Här är exempel på vad som kan finnas med i en klimatpolicy.

Mat
Vi serverar vegetariskt eller veganskt som standard. Kött finns som tillval. Vi minskar vårt matsvinn genom att informera medarbetare om att det finns mat över.

Resor 
Vi prioriterar digitala möten och tågresor. Vi flyger inte inrikes. Lokalt reser vi fossilfritt.

Leverantörer
Vi väljer de leverantörer som värnar mest om klimatet och miljön. 

IT-utrustning
Vi använder IT-utrustning som datorer och mobiler så länge som de är dugliga. De byts vid behov. Vi ger nya medarbetare möjlighet att välja begagnad utrustning.

Inköp
Vi köper helst begagnat – kontorsmöbler, inredning, köksmaterial osv.

Bud
Vi arbetar med fossilfria budfirmor. 

Pensioner
Vi informerar och underlättar för våra anställda att göra tjänstepensionsval som hjälper istället för stjälper klimatarbetet.

Giveaways
Vi använder oss inte av giveaways.  

Vi sprider ordet
Vi pratar med våra kunder och leverantörer om våra klimatsmarta val och sprider därigenom ringar på vattnet.

Här hittar du fler artiklar på ämnet:
Ställ om till en hållbar arbetspendling
Klimatsmart byte av kontor

Ställ om till en hållbar arbetspendling

Under 2020 har många av oss haft en paus från kontoret, vilket satt vårt dagliga resande i perspektiv. Hur ska vi fortsätta träffas och jobba tillsammans framöver? GoClimate tipsar om hållbara sätt att ta sig till jobbet, både för företaget och de anställda!

1. Fötterna

Såklart är det mest miljövänliga sättet att ta sig fram att promenera! Vi får motion och frisk luft (förhoppningsvis), och många känner sig piggare efter att ha rört lite på sig. Vi får tid att mentalt förbereda oss, och mentalt varva ner efter jobbet. Jämför hur lång tid det tar att gå med att åka! Skillnaden kan vara mindre än du tror. Om du har för långt för att gå hela vägen är det också trevligt att kombinera en pendeltågsresa med en promenad, i stället för att åka bil hela vägen.

2. Cykeln

På hjul kommer vi längre distanser med högre hastighet än till fots. Bra för hälsan, lättare att transportera lite tyngre saker i sadelväskor. Det känns lättare när du hittat bra cykelvägar och ett tempo som passar dig. På cykel kan vi få endorfiner och kan lära känna vårt närområde bättre. Kanske lägger du märke till en ny restaurang, eller en vacker utsiktsplats? Ett riktigt bra alternativ är elcykel, då får du hjälp i backar och motvind!

För företaget – se till att de anställda har ett säkert ställe att förvara cykeln, och diskutera med de anställda om det finns ett värde i att erbjuda möjlighet att duscha och byta om.

3. Kollektivt

Att åka gemensamt med andra är ett sätt att ta sig längre sträckor utan att fresta mer än nödvändigt på miljön. Spårtrafik som pendeltåg, tunnelbana och spårvagn har lägre koldioxidavtryck per km än buss. Åker du längre sträcka så kan det vara värt att diskutera med din arbetsgivare om du kan tillgodoräkna dig detta som arbetstid, genom att jobba på vägen. Det kan också spara på klimatet att åka bilen en kortare sträcka, tex till en pendeltågsstation, och åka kollektivt resten av vägen.

4. Bilen – elektrisk såklart

Bilen kan vara nödvändig för att ta sig till och från, eller för att utföra, vissa arbeten. Då är det extra viktigt att inte köra på fossila bränslen! Framtidens bil är den som går på el – 2020 var det år Norge sålde fler elbilar än bensin, diesel och hybrid (54% elbil), och Sverige är på väg i samma riktning. Tillväxten i Sverige var 82% under 2020! Det är en investering både att köpa bilen och att installera en laddstation, men det lönar sig fort då kostnaden per kilometer krymper. Om du har en förmånsbil eller företagsbil som drivs av fossilbränsle, diskutera möjligheten att köra elbil i stället. Ett annat alternativ är att samåka – jobbar du och grannen i närheten av varandra kanske ni kan turas om att köra. Det kanske är opraktiskt att göra varje dag, men kan vara en trevlig omväxling med lite sällskap.

För företaget – kan ni bidra till omställningen genom att erbjuda laddstolpar på parkeringen?

Behöver du åka till kontoret varje dag? Vi har olika behov och olika förutsättningar, och för vissa kan det vara en trevlig omväxling att jobba hemifrån. Du sparar tid och energi på att slippa resa. Andra har större behov av att träffa kollegor på kontoret och fokuserar bättre hemifrån.

Företaget – en liten detalj som skickar rätt signal utåt är att beskriva på er hemsida hur det går att ta sig till er till fots, cykel och kollektivt, och hur lång tid det tar från närmsta knutpunkt. Beroende på företagskultur kan det vara motiverande att ha utmaningar för de anställda – vilka klarar att cykla en hel månad? Kan vi erbjuda incitament som tex pendlingskort för att öka det kollektiva resandet? Att ha en dialog med de anställda och fråga vad som behövs för att de ska kunna resa på klimatvänligare sätt är en bra startpunkt för att hitta åtgärder som verkligen fungerar.

Hur pendlar du och vad skulle du behöva från din arbetsgivare för att kunna resa mer klimatsmart? Lämna en kommentar!

Undersökning om klimatkompensation hos privatpersoner

Under sommaren 2020 genomförde vi en undersökning med tio frågor bland alla som klimatkompenserar via oss. Hela 620 personer deltog, det vill säga 13% av våra medlemmar vid tillfället.

Enligt undersökningen har 67% minskat sitt avtryck sedan de gick med i GoClimate och uppger att de bland annat har installerat solceller, äter mindre kött, flyger mindre och äter mer veganskt.  31 % säger att det är oförändrat och 2 % (10 personer) uppger att de har ökat sitt klimatavtryck.

På frågan om hur en ser på sitt personliga klimatavtryck uppger närmare 80 % att de jobbar aktivt med att sänka sitt avtryck. 7 % uppger att de vill, men vet inte hur. 7 % uppger att de inte jobbar aktivt med att sänka sitt avtryck. Politiska åtgärder och ekonomiska incitament nämns som en kritisk del för att få till nödvändiga livsstilsförändringar. 

80 % av de som klimatkompenserar uppger att de jobbar aktivt med att sänka sitt klimatavtryck


De flesta är mest nöjda med vår kalkylator och typen av projekt som vi stöttar. Det som vi kan bli bättre på är tips och hjälp för att minska sitt avtryck. Fler än 65 % känner inte till att vi har en blogg, där vi utbildar om klimatavtryck och tipsar om sätt att minska det.


Anledningarna till att klimatkompensera via GoClimate är att det är enkelt, att man vill göra allt man kan för miljön, för att det finns vissa delar av ens klimatavtryck som är svårt att påverka, liten organisation med tydlig insyn var pengarna går, tydligt, smidigt, trovärdigt. och ett enkelt sätt att göra lite extra skillnad för klimatet, addera extra till det jag redan gör.

Majoriteten har hittat till oss via rekommendationer och sociala medier. Så fortsätt gärna diskutera klimatet med vänner, tipsa om oss och sprid bloggartiklar samt dela vår infografik på Instagram.

Vill du se resultaten från 2019 undersökning? De hittar du här.

De 5 bästa sakerna du kan göra för att leva mer klimatsmart

Alla forskare är överens, klimatkrisen är akut och vi måste dramatiskt minska mängden växthusgaser vi släpper ut i atmosfären idag om vi ska undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna.

Nu måste våra politiker införa smarta lagar och policies – helst på global nivå – och alla företag måste börja ta mer ansvar för de utsläpp de orsakar. Men även vi som individer har ett ansvar. Det svårt att säga exakt vad just du kan göra för att hjälpa till på bästa sätt, kanske är det genom att påverka din arbetsplats eller skola, eller att prata med vänner eller politiker.

Oavsett hur du kan påverka andra så kan du relativt enkelt minska ditt eget klimatavtryck. Och forskning visar att det ofta är mer effektivt att påverka andra genom att ändra sina egna vanor och inspirera till förändring än att berätta för andra vad de borde göra. Därför har vi sammanställt en lista på våra 5 bästa tips på hur du kan leva mer klimatsmart.

Här kommer våra 5 bästa tips på hur du kan leva mer klimatsmart

1. Semestra lokalt

Ta tåget istället för flyget när du åker på semester och upptäck alla fantastiska platser som finns i närområdet. Åk tåg till fantastisk skidåkning i Norge istället för att flyga till alperna och vandra på vackra skåneleden istället för att äta svensk mat på Las Palmas. Extra lätt så här i Corona-tider 🙂

2. Cykla till jobbet eller jobba hemifrån oftare

Varje gång man lämnar sin fossilbil hemma så minskar man sitt personliga klimatavtryck betydande. Win win är ju om man dessutom kan få motion på köpet! Känns det långt och jobbigt? Testa en el-cykel och åk kommunalt om det regnar!

3. Se över ditt boende

Här finns oftast massor av saker att göra. Byt till grönt el-avtal om du inte redan gjort det, skaffa en värmepump eller bergvärme om du inte har det eller varför inte skaffa solceller på taket? Går det att byta till bättre isolerade dörrar eller fönster?

Eller bor du i en lägenhet? Prata med din bostadsrättsförening eller hyresförening!

4. Testa att äta mer grönt

Det har aldrig tidigare funnits så stor kreativitet och variation i grön matlagning som nu. Känns det jobbigt att laga grön mat själv? Testa en grön matkasse eller börja beställa veg på luncherna! Det finns massor av inspirerande berättelser där ute!

5. Beräkna och klimatkompensera ditt klimatavtryck

Johan Rockström gick nyligen ut med vikten av att ha koll på sitt klimatavtryck. Det tar bara någon minut att få koll på hur ditt klimatavtryck ser ut, och om du sedan vill klimatkompensera för det så kostar det oftast förvånansvärt lite. Det här är något du kan göra idag och något som har stor impact för relativt liten instats.

Det som är viktigt att tänka på när man klimatkompenserar är att man gör det i certifierade klimatprojekt som håller hög kvalité. Vi rekommenderar att man tittar på liknande Gold Standard-certifierade projekt som vi stöttar, men det finns även andra klimatprojekt som är bra.

Är flyget verkligen så illa för klimatet?

“Men, gör det så mycket om jag flyger?” Frågan som alla vi som både älskar att resa och bryr oss om klimatet ställer oss själva, och frågan vi även får från olika håll. Det korta svaret är ja, för att det är en så stor del av de utsläpp du som privatperson kan påverka. Men låt oss undersöka lite mer!

To fly or not to fly…

Den tekniska förklaringen

Enligt Internationella klimatpanelen (IPCC) står flyget globalt sett för omkring 2-3 procent av de totala utsläppen av koldioxid. Det låter kanske inte så mycket, men på detta måste vi även lägga till den så kallade höghöjdseffekten. Det betyder att flygets klimatpåverkan är mer än bara koldioxidutsläpp, för även utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd (från runt 8000 m) och kondensstrimmorna från planet påverkar klimatet. Hur detta beräknas är väldigt komplext, eftersom det beror på många olika faktorer och effekten varierar. En grov uppskattning landar på 70-90% högre klimatpåverkan än bara koldioxidutsläppen – alltså nästan dubbelt så mycket!

Då är vi uppe i runt 5%. Men de är heller inte jämnt distribuerade över jordens befolkning – 80% av jordens befolkning har aldrig flugit (uppskattning)! Så vi som faktiskt gjort det bidrar oproportionerligt mycket. Dessutom har den regelbundna utrikestrafiken från Sverige ökat med mer än hisnande 90% sedan 2005! Så vi ser att vi tillhör en relativt liten grupp som bidrar väldigt mycket till den här delen av utsläppen.

Okej, men hur mycket släpper en flygresa ut då? 

För att beräkna detta behöver vi ta många faktorer i beaktning: Vilken sorts bränsle som används, vilken flygplansmodell, hur många som reser med planet, hur högt det flyger, vilket väder det är och hur mycket det blåser… De enklaste beräkningarna mäter bara hur mycket bränsle som tankas och hur mycket som förbränns, men även här kan det variera eftersom vissa enbart beräknar utsläppen från förbränningen (tank-to-wheel) medan andra även tar i beaktning hur mycket framställandet av bränslet påverkar klimatet (well-to-wheel), alltså ett livscykelperspektiv. 

Olika beräkningsmetoder ger olika resultat

Genom att bara beräkna koldioxidutsläppen från förbränningen av bränslet (tank-to wheel, inga andra växthusgaser än koldioxid och ingen höghöjdseffekt) kan en enkelresa från Stockholm till Paris landa på 150 kg CO2, enligt ICAO (Civilflygets FN-organ). Ett franskt ministerium har tagit fram ett liknande beräkningsverktyg som inte beaktar höghöjdseffekten men som visar bränslets totala klimatpåverkan (well-to-wheel) från alla växthusgaser, och då hamnar samma resa på 162 kg CO2-ekvivalenter. Enligt Chalmers beräkningsverktyg flightemissionsmap.org orsakar samma resa 247 kg CO2, vilket inkluderar höghöjdseffekten men inte produktionen av bränslet (bara tank-to-wheel). 

Med GoClimates egen kalkylator landar resan på 385 kg CO2-ekvivalenter, och då är vi helt säkra på att vi beräknat den totala påverkan av en persons flygresa. Vi anser att det är bättre att beräkna i överkant, enligt devisen “better safe than very sorry when the climate change starts to hurt”.

Självklart tycker vi på GoClimate att den bästa flygresan är den som inte äger rum. Men om du verkligen måste flyga rekommenderar vi att du i alla fall klimatkompenserar för din flygresa. På så sätt bidrar du till klimatprojekt som leder till minskade utsläpp av växthusgaser någon annanstans i världen, och stöttar omställningen mot ett hållbart samhälle. 

Hur mycket motsvarar då en flygresa från Stockholm till Paris? Om du gjorde samma resa med tåg skulle du kunna åka sträckan 6 gånger, för hela resan släpper ut ca 60 kg CO2e. Eller, om du åker tåg i Sverige där alla större banor är eldrivna så skulle du kunna åka tur och retur Malmö – Luleå 637 gånger. Det är vansinnigt stor skillnad

Dags att byta till grön el!

Är det äntligen dags att byta till grön el? Såhär mycket skillnad kommer det att göra!

Att byta ditt vanliga elabbonemang mot ett grönt abbonemang är kanske den mest påtagliga engångsåtgärd du kan genomföra för att minska ditt personliga klimatavtryck. Det här inlägget förklarar varför och hur man gör det med tips specifikt för Sverige, men principerna är likadana nästan överallt.

Innan vi börjar – grön el anges ofta som att ha noll klimatpåverkan, men i detta inlägg och generellt i våra beräkningar antar vi 15 g CO2e per kWh, för att ta hänsyn till underhålls- och nätdrift – bara för att vara på den säkra sidan.

Vi alla använder el där hemma, se till att den produceras klimatsmart!

I Sverige förbrukar en lägenhet i genomsnitt 2000 kWh hushållsel per år, och ett hus använder 6000 kWh hushållsel. För uppvärmning och varmvatten förbrukar en lägenhet i genomsnitt 10000 kWh och ett hus i genomsnitt 15000 kWh.

För ”vanlig” energi (den så kallade residualmixen) är koldioxidutsläppen per kWh 338,52 g. Detta innebär att en lägenhets användning av hushållsel ger utsläpp på 677 kg CO2, och ett hus på 2031 kg CO2. Om hemmet också värms upp med el, orsakar lägenheten utsläpp på 4062 kg och huset 7109 kg.

Med det antagna värdet 15 g CO2 per kWh, innebär det att med ett grönt elabbonemang orsakar en lägenhet utsläpp av 30 kg CO2 och ett hus 90 kg CO2 för konsumtion av hushållsel. Om hemmet också värms upp med el, orsakar lägenheten utsläpp på 180 kg och huset 315 kg. Det här är en enorm skillnad! Och prisskillnaden mellan vanlig el och grön el är mindre än 10%. Vad väntar du på?

Sidrap Wind Energy Park in Indonesia
Vi stöttar klimatprojekt för förnybar energi i Indonesien, så självklart ska vi köpa grön el även här hemma!

Hur ska du gå vidare? Kontrollera först vilken leverantör du för närvarande har. Detta anges på din elräkning (papper eller digital), eller så kan du kontrollera var pengarna går på ditt kontoutdrag. Om du vill stanna hos samma leverantör, kan du se om de har ett grönt abonnemang som alternativ. Annars kan du göra en enkel Google-sökning och se om du hittar en leverantör som är mer tilltalande – antingen baserat på pris eller andra faktorer, som hållbarhet. Det finns tjänster som https://www.elskling.se/ där du kan jämföra priser och filtrera resultaten för grön el. Om du vill kan du även passa på att byta till el som är märkt Bra Miljöval.

Det här är kanske det enklaste steget att göra en stor skillnad på ditt klimatavtryck. Dela i kommentarerna om du har bytt elavtal och berätta vilka tips du har för andra!

Psst! När du gjort detta kan du registrera dig på GoClimate för att kompensera hela din livsstils klimatpåverkan också!

5 klimattips för sysslolösa sommardagar

Här är fem relativt enkla tips på vad du kan göra för att minska ditt klimatavtryck.

1. Byt el till grön el. Eller ännu bättre – el märkt med Bra Miljöval . Att välja grön el kan minska ditt personliga avtryck med 17 %, om du bor i ett hus med direktverkande el. Här hittar du elbolag som erbjuder Bra Miljöval.

2. Testa mer klimatsmart mat. Att byta ut biffen mot växtbaserad mat kan minska din diets avtryck med 50 %. För mer information läs gärna våra inlägg Meat eater’s non-dogmatic guide to becoming more vegetarian och How to reduce your carbon footprint from food Inspiration till vegansk och vegetarisk matlagning hittar du på Portionen under tian, Zeinas Kitchen, Jävligt Gott, Vegansk matlåda, Sweet Greens Vegan och Planted-Based RD.

3. Ställ bilen och cykla. En genomsnittlig svensk bil har ett klimatavtryck på 2,3 ton/år medan cykling inte lämnar något avtryck alls.

4. Byt till fossilfritt pensionssparande och säkra att dina pensionspengar inte investeras i olja, kol eller fossilgas.

5. Gå en gratis digital snabbkursthe Climate Leader – som handlar om hur du personligen kan göra störst skillnad när det gäller klimatfrågan.

Hur mycket behöver jag minska mitt klimatavtryck för att bidra till Parisavtalet och det viktiga 1,5 graders målet?

Enligt studien 1.5 degree lifestyles (2018) behöver vi globalt vara nere på en utsläppsnivå på 2,5 ton år 2030, 1,4 ton år 2040 och 0,7 ton år 2050 per person och år för att klara det avgörande 1,5 gradersmålet. I dagsläget har snittsvensken ett klimatavtryck på närmare 9 ton växthusgaser, exklusive offentlig konsumtion. Läs mer om det här.

Det går inte att minska sitt avtryck till 0. Däremot kan du klimatkompensera för din livsstil och  bland annat bidra till att snabba på omställningen till förnybar energi  och energieffektiviseringar världen över. Att stötta bra och effektiva klimatprojekt är ofta en av de mest effektiva sakerna du som privatperson kan göra för klimatet.

Så här har vi räknat
Storleksminskning på avtryck vid val av grön el: om du bor i hus med direktverkande el (alltså att huset värms med el) så sparar du 1,5 ton per år – per person. Så på 9 ton/pers blir det 17 procent. Utsläppsminskningen kan vara mindre om du har fjärrvärme och bor i lägenhet, eller om dina övriga utsläpp är högre eller lägre än 9 ton.
Vegansk diet jämfört med kött varierar mycket – en person son äter mycket rött kött har stort avtryck och då kan det till och göra ännu större skillnad att växla mot veganskt.

Civil olydnad för klimatet?

Civil olydnad är något som inte är särskilt vanligt i Sverige, och associeras med att vara bråkig och kompromisslös. Många menar att vi har ett välfungerande samhälle där det är den enskildes skyldighet att följa lagen och upprätthålla ordning. Kan det vara sant, samtidigt som det finns skäl att göra motstånd? Kan klimatet i så fall vara en sådan fråga? Vi på GoClimate tror att klimatkrisen är så stor att vi måste utforska alla sätt att agera, och vill med det här inlägget informera om en metod som redan används, både för att skapa förståelse för den och samtidigt inspirera varandra att hitta nya sätt att engagera sig som passar en själv.

Civil olydnad definieras som medborgarens aktiva vägran att följa en lag eller order från regeringsmakten, för att förändra samhället. Det är en icke-våldsam metod att belysa att något i samhället är moraliskt fel, och därför går man inte med på att vara delaktig i det. Att ta till civil olydnad som metod kan ses som en sista utväg, när de formella vägarna att driva förändring inte har fungerat.

Fredlig demonstration mot klimatförändringarna

Vad som kan vara viktigt att ha i åtanke när vi funderar på om civil olydnad är en bra eller dålig metod för samhällsförändring är att det är svårt att föreställa sig en förändring innan den hänt. Hur skulle USA se ut utan slaveri? Hur skulle England fungera om kvinnor fick rösta? Idag är vi generellt överens om att slaveri är fel och rösträtt är en rättighet oavsett könstillhörighet, och med det resonemanget måste vi också anta att våra barnbarn om hundra år lever i ett samhälle som genomgått fler förändringar. Förändringstakten verkar dessutom öka snarare än avta, så det är rimligt att tro att vi inte lever i den högst utvecklade formen av ett mänskligt samhälle ännu.

Vad har civil olydnad faktiskt åstadkommit historiskt? Det kanske mest välkända exemplet är Mahatma Ghandis kamp för Indiens självständighet från den brittiska kolonialmakten, som bland annat involverade en lång marsch där han bröt mot saltskatten. En annan person som idag hyllas för sitt mod är Rosa Parks som vägrade lämna sin plats på bussen för att låta en vit passagerare sitta. Kvinnlig rösträtt är ett annat exempel på vad som drivits igenom, men där kampen visserligen inkluderade våld. Det kan alltså vara enskilda personer såväl som grupper och rörelser, men varken Ghandi eller Parks agerade i ensamhet.

Fler och fler samlas för att demonstrera för samhällsförändring för en hållbar värld

2018 satte sig Greta Thunberg utanför Sveriges Riksdag för att skolstrejka för klimatet. Hon bröt därmed mot den svenska skollagen, med argumentet “varför ska vi studera för en framtid som tas ifrån oss?”. Greta är kanske ett specialfall inom civil olydnad eftersom hon inte bryter mot den lag som hon menar är problemet, utan för att lyfta en annan fråga. Men vi på GoClimate är övertygade om att Gretas moral är rätt, och att vi som samhälle måste förändras för att leva i enighet med den. Det faktum att Greta är ett barn som inte gått i skolan har onekligen varit en nagel i ögat för många världen över. Att hon blivit frontfigur för Fridays For Future, där miljontals barn världen över följer hennes exempel och strejkar från skolan, är både ett bevis på den spridning som civil olydnad kan uppnå och på allvaret som dagens barn och ungdomar känner inför klimatfrågan.

Inom miljörörelsen är Greenpeace och Extinction Rebellion två organisationer som använder sig av civil olydnad för att påkalla uppmärksamhet och driva miljöfrågor. Greenpeaces aktioner riktar sig ofta mot stora företag och på att direkt blockera aktörer från att bedriva miljöfarlig verksamhet, medan Extinction Rebellions aktioner i stället har ämnat att lamslå samhället och påverka den stora massan, genom att blockera broar och vägar. Båda organisationerna anses kontroversiella, även om många menar att deras arbete belyser stora problem som vi måste hantera.

Hur du väljer att engagera dig för klimatet är ditt eget val och vi på GoClimate hoppas att vi kan bidra till en omställning för ett hållbart samhälle så snabbt som möjligt. Att begå civil olydnad är en metod som har haft stort genomslag historiskt i viktiga frågor, och det är redan en del av miljö och klimatrörelsen. Civil olydnad fortsätter att vara ett aktuellt alternativ eftersom det är uppenbart att systemförändringar inte sker i den takt som krävs för att säkra en beboelig planet inom en inte alltför avlägsen framtid.

Oavsett vad du gör med din tid och ditt engagemang, så kan du alltid kombinera det med att kompensera för ditt klimatavtryck genom oss på GoClimate. På så sätt kan du göra så mycket nytta som möjligt för klimatet!

Beräkna klimatutsläpp för olika sätt att resa

Har du undrat hur stora klimatutsläppen är från olika sätt att resa? Hur mycket utsläpp har egentligen ett flyg jämfört med utsläppen från tåg? Testa gärna vår nya resekalkylator, som räknar ut vilka klimatutsläpp olika typer av resande har på en viss distans.

Man kan lätt se att klimatutsläpp från flyg och bensin- och disel-bilar är långt högre än exempelvis tåg och elbil. Men räkna gärna ut utsläppen för just den resan du ska göra så ser du mer exakta storlekar på de olika utsläppen.

Och när du gjort det får du gärna registrera dig för att klimatkompensera utsläppen också!

Vad är ett klimatprojekt egentligen?

Vi har tidigare förklarat vad klimatkompensation är och varför det är viktigt att bidra. Vi vet att pengarna går till klimatprojekt, men vad innebär det egentligen?

Ett klimatprojekts huvudsyfte är att se till att utsläppen av växhusgaser till atmosfären minskar. Det finns olika sätt att göra det på, och marknaden utvecklas kontinuerligt med nya projekt och allt bättre metoder för att mäta utsläppsminskningar.

Ett sätt som är lätt att mäta och enkelt att förstå är därför projekt som producerar förnybar energi. Genom att skapa den sortens energi, som inte orsakar utsläpp, ger vi människor möjlighet att sluta använda fossila bränslen. När vi till exempel bygger vindkraft i Indien och ansluter fler människor till elnätet, så behöver de inte längre använda dieselgeneratorer eller elda med kol, vilket ofta är fallet innan projektet implementeras.

Sidrap Wind Energy Park in Indonesia
Sidrap Wind Energy Project i Indonesien

Några exempel på projekt som GoClimate stöttat som producerar förnybar energi:

Anledningen till att vi vill bidra med detta i länder som Indien och Indonesien är att vindkraft fortfarande är för dyrt för att den skulle byggas utan vår hjälp – detta är det som menas med additionalitet. Vindkraften kan producera samma energi i Sverige, men marginalnyttan blir högre eftersom vi undviker förbänning av kol och diesel och bidrar till att öka levnadsstandarden på plats.

En annan sorts klimatprojekt handlar om att fånga in utsläpp av växthusgaser som sker i olika processer, och omvandla den till energi i stället – så kallade biogasprojekt. Projekten går ofta ut på att installera förbättrad teknik så att växthusgaser från biologisk nedbrytning av organiskt material, till exempel i soptippar eller i avfallsvatten, inte släpps ut i atmosfären utan fångas in och omvandlas till energi. Här undviker vi direkt utsläppen, och gör något bra med energin i stället! Detta är ofta lite dyrare än att tex bygga vindkraft, som är bland de billigaste projekten.

Landfill Gas to Energy project in Chile
Landfill Gas to Energy Project i Chile

Några exempel på biogasprojekt som GoClimate stöttat:

En annan sorts projekt syftar till att förbättra metoder för matlagning. En stor del av världens befolkning lagar mat över öppen eld, vilket leder till avskogning när allt fler människor behöver ved. Genom att erbjuda bättre utrustning behöver personerna som ansvarar för matlagning, oftast kvinnor, inte samla lika mycket ved. Detta sparar både träd och tid för dem, och med den förbättrade utrustningen blir det även mindre luftföroreningar och partiklar, vilket har positiv inverkan på deras hälsa. Dessa projekt har alltså stora potentiella fördelar, men är svårare att genomföra eftersom det handlar om att förändra beteenden, och svårare att mäta resultaten av. Risken är alltså högre, men nyttorna kan vara väldigt betydelsefulla.

Bränslesnåla spisar i bruk i Rwanda

GoClimate har investerat i några projekt av den här sorten:

En annan sorts klimatprojekt har med träd att göra. Det kan handla om återskogning av ytor som avskogats, plantering an träd på ytor som inte haft skog innan, eller skydd av existerande skog. Det är otroligt viktigt med projekt av den här sorten eftersom träden binder koldioxid från luften, och det finns många potentiella nyttor som ökad biologisk mångfald, förbättrat mikroklimat etc. Ändå har vi på GoClimate valt att inte investera i den här sortens klimatprojekt. Den huvudsakliga anledningen är att kolet som binds i trädet visserligen tas upp, men det är ingen permanent förvaring av koldioxid eftersom det, avsiktligt eller oavsiktligt, kan släppas ut i atmosfären igen. Avsaknaden av permanens och riskerna associerade med det gör alltså att vi inte vill klimatkompensera i den här sortens projekt.

Detta är en kort sammanfattning av några olika sorters klimatprojekt, men det finns fler på marknaden, och det utvecklas fler i skrivande stund. Eftersom projekten är så olika varierar naturligtvis priserna på projekten, och det finns alltså inget fast pris för ett ton koldioxid. Dessutom har alla projekt administrativa kostnader – om ingen designar, administrerar och övervakar projektet, så blir det inget projekt och vi kan heller inte garantera kvaliteten. Men det är därför vi finns – för att göra en del av jobbet åt dig som vill klimatkompensera. En del av priset går även till certifieringen, för att säkerställa kvaliteten av projektet. På så sätt undviker vi projekt som inte gör någon nytta, och skyddar oss mot korruption och ineffektivitet.

Känns detta som något du vill vara med och bidra till? Signa upp här för ett klimatneutralt liv!

Har du fler frågor? Lämna gärna en kommentar!