5 klimattips för sysslolösa sommardagar

Här är fem relativt enkla tips på vad du kan göra för att minska ditt klimatavtryck.

1. Byt el till grön el. Eller ännu bättre – el märkt med Bra Miljöval . Att välja grön el kan minska ditt personliga avtryck med 17 %, om du bor i ett hus med direktverkande el. Här hittar du elbolag som erbjuder Bra Miljöval.

2. Testa mer klimatsmart mat. Att byta ut biffen mot växtbaserad mat kan minska din diets avtryck med 50 %. För mer information läs gärna våra inlägg Meat eater’s non-dogmatic guide to becoming more vegetarian och How to reduce your carbon footprint from food Inspiration till vegansk och vegetarisk matlagning hittar du på Portionen under tian, Zeinas Kitchen, Jävligt Gott, Vegansk matlåda, Sweet Greens Vegan och Planted-Based RD.

3. Ställ bilen och cykla. En genomsnittlig svensk bil har ett klimatavtryck på 2,3 ton/år medan cykling inte lämnar något avtryck alls.

4. Byt till fossilfritt pensionssparande och säkra att dina pensionspengar inte investeras i olja, kol eller fossilgas.

5. Gå en gratis digital snabbkursthe Climate Leader – som handlar om hur du personligen kan göra störst skillnad när det gäller klimatfrågan.

Hur mycket behöver jag minska mitt klimatavtryck för att bidra till Parisavtalet och det viktiga 1,5 graders målet?

Enligt studien 1.5 degree lifestyles (2018) behöver vi globalt vara nere på en utsläppsnivå på 2,5 ton år 2030, 1,4 ton år 2040 och 0,7 ton år 2050 per person och år för att klara det avgörande 1,5 gradersmålet. I dagsläget har snittsvensken ett klimatavtryck på närmare 9 ton växthusgaser, exklusive offentlig konsumtion. Läs mer om det här.

Det går inte att minska sitt avtryck till 0. Däremot kan du klimatkompensera för din livsstil och  bland annat bidra till att snabba på omställningen till förnybar energi  och energieffektiviseringar världen över. Att stötta bra och effektiva klimatprojekt är ofta en av de mest effektiva sakerna du som privatperson kan göra för klimatet.

Så här har vi räknat
Storleksminskning på avtryck vid val av grön el: om du bor i hus med direktverkande el (alltså att huset värms med el) så sparar du 1,5 ton per år – per person. Så på 9 ton/pers blir det 17 procent. Utsläppsminskningen kan vara mindre om du har fjärrvärme och bor i lägenhet, eller om dina övriga utsläpp är högre eller lägre än 9 ton.
Vegansk diet jämfört med kött varierar mycket – en person son äter mycket rött kött har stort avtryck och då kan det till och göra ännu större skillnad att växla mot veganskt.

Civil olydnad för klimatet?

Civil olydnad är något som inte är särskilt vanligt i Sverige, och associeras med att vara bråkig och kompromisslös. Många menar att vi har ett välfungerande samhälle där det är den enskildes skyldighet att följa lagen och upprätthålla ordning. Kan det vara sant, samtidigt som det finns skäl att göra motstånd? Kan klimatet i så fall vara en sådan fråga? Vi på GoClimate tror att klimatkrisen är så stor att vi måste utforska alla sätt att agera, och vill med det här inlägget informera om en metod som redan används, både för att skapa förståelse för den och samtidigt inspirera varandra att hitta nya sätt att engagera sig som passar en själv.

Civil olydnad definieras som medborgarens aktiva vägran att följa en lag eller order från regeringsmakten, för att förändra samhället. Det är en icke-våldsam metod att belysa att något i samhället är moraliskt fel, och därför går man inte med på att vara delaktig i det. Att ta till civil olydnad som metod kan ses som en sista utväg, när de formella vägarna att driva förändring inte har fungerat.

Fredlig demonstration mot klimatförändringarna

Vad som kan vara viktigt att ha i åtanke när vi funderar på om civil olydnad är en bra eller dålig metod för samhällsförändring är att det är svårt att föreställa sig en förändring innan den hänt. Hur skulle USA se ut utan slaveri? Hur skulle England fungera om kvinnor fick rösta? Idag är vi generellt överens om att slaveri är fel och rösträtt är en rättighet oavsett könstillhörighet, och med det resonemanget måste vi också anta att våra barnbarn om hundra år lever i ett samhälle som genomgått fler förändringar. Förändringstakten verkar dessutom öka snarare än avta, så det är rimligt att tro att vi inte lever i den högst utvecklade formen av ett mänskligt samhälle ännu.

Vad har civil olydnad faktiskt åstadkommit historiskt? Det kanske mest välkända exemplet är Mahatma Ghandis kamp för Indiens självständighet från den brittiska kolonialmakten, som bland annat involverade en lång marsch där han bröt mot saltskatten. En annan person som idag hyllas för sitt mod är Rosa Parks som vägrade lämna sin plats på bussen för att låta en vit passagerare sitta. Kvinnlig rösträtt är ett annat exempel på vad som drivits igenom, men där kampen visserligen inkluderade våld. Det kan alltså vara enskilda personer såväl som grupper och rörelser, men varken Ghandi eller Parks agerade i ensamhet.

Fler och fler samlas för att demonstrera för samhällsförändring för en hållbar värld

2018 satte sig Greta Thunberg utanför Sveriges Riksdag för att skolstrejka för klimatet. Hon bröt därmed mot den svenska skollagen, med argumentet “varför ska vi studera för en framtid som tas ifrån oss?”. Greta är kanske ett specialfall inom civil olydnad eftersom hon inte bryter mot den lag som hon menar är problemet, utan för att lyfta en annan fråga. Men vi på GoClimate är övertygade om att Gretas moral är rätt, och att vi som samhälle måste förändras för att leva i enighet med den. Det faktum att Greta är ett barn som inte gått i skolan har onekligen varit en nagel i ögat för många världen över. Att hon blivit frontfigur för Fridays For Future, där miljontals barn världen över följer hennes exempel och strejkar från skolan, är både ett bevis på den spridning som civil olydnad kan uppnå och på allvaret som dagens barn och ungdomar känner inför klimatfrågan.

Inom miljörörelsen är Greenpeace och Extinction Rebellion två organisationer som använder sig av civil olydnad för att påkalla uppmärksamhet och driva miljöfrågor. Greenpeaces aktioner riktar sig ofta mot stora företag och på att direkt blockera aktörer från att bedriva miljöfarlig verksamhet, medan Extinction Rebellions aktioner i stället har ämnat att lamslå samhället och påverka den stora massan, genom att blockera broar och vägar. Båda organisationerna anses kontroversiella, även om många menar att deras arbete belyser stora problem som vi måste hantera.

Hur du väljer att engagera dig för klimatet är ditt eget val och vi på GoClimate hoppas att vi kan bidra till en omställning för ett hållbart samhälle så snabbt som möjligt. Att begå civil olydnad är en metod som har haft stort genomslag historiskt i viktiga frågor, och det är redan en del av miljö och klimatrörelsen. Civil olydnad fortsätter att vara ett aktuellt alternativ eftersom det är uppenbart att systemförändringar inte sker i den takt som krävs för att säkra en beboelig planet inom en inte alltför avlägsen framtid.

Oavsett vad du gör med din tid och ditt engagemang, så kan du alltid kombinera det med att kompensera för ditt klimatavtryck genom oss på GoClimate. På så sätt kan du göra så mycket nytta som möjligt för klimatet!

Beräkna klimatutsläpp för olika sätt att resa

Har du undrat hur stora klimatutsläppen är från olika sätt att resa? Hur mycket utsläpp har egentligen ett flyg jämfört med utsläppen från tåg? Testa gärna vår nya resekalkylator, som räknar ut vilka klimatutsläpp olika typer av resande har på en viss distans.

Man kan lätt se att klimatutsläpp från flyg och bensin- och disel-bilar är långt högre än exempelvis tåg och elbil. Men räkna gärna ut utsläppen för just den resan du ska göra så ser du mer exakta storlekar på de olika utsläppen.

Och när du gjort det får du gärna registrera dig för att klimatkompensera utsläppen också!

Vad är ett klimatprojekt egentligen?

Vi har tidigare förklarat vad klimatkompensation är och varför det är viktigt att bidra. Vi vet att pengarna går till klimatprojekt, men vad innebär det egentligen?

Ett klimatprojekts huvudsyfte är att se till att utsläppen av växhusgaser till atmosfären minskar. Det finns olika sätt att göra det på, och marknaden utvecklas kontinuerligt med nya projekt och allt bättre metoder för att mäta utsläppsminskningar.

Ett sätt som är lätt att mäta och enkelt att förstå är därför projekt som producerar förnybar energi. Genom att skapa den sortens energi, som inte orsakar utsläpp, ger vi människor möjlighet att sluta använda fossila bränslen. När vi till exempel bygger vindkraft i Indien och ansluter fler människor till elnätet, så behöver de inte längre använda dieselgeneratorer eller elda med kol, vilket ofta är fallet innan projektet implementeras.

Sidrap Wind Energy Park in Indonesia
Sidrap Wind Energy Project i Indonesien

Några exempel på projekt som GoClimate stöttat som producerar förnybar energi:

Anledningen till att vi vill bidra med detta i länder som Indien och Indonesien är att vindkraft fortfarande är för dyrt för att den skulle byggas utan vår hjälp – detta är det som menas med additionalitet. Vindkraften kan producera samma energi i Sverige, men marginalnyttan blir högre eftersom vi undviker förbänning av kol och diesel och bidrar till att öka levnadsstandarden på plats.

En annan sorts klimatprojekt handlar om att fånga in utsläpp av växthusgaser som sker i olika processer, och omvandla den till energi i stället – så kallade biogasprojekt. Projekten går ofta ut på att installera förbättrad teknik så att växthusgaser från biologisk nedbrytning av organiskt material, till exempel i soptippar eller i avfallsvatten, inte släpps ut i atmosfären utan fångas in och omvandlas till energi. Här undviker vi direkt utsläppen, och gör något bra med energin i stället! Detta är ofta lite dyrare än att tex bygga vindkraft, som är bland de billigaste projekten.

Landfill Gas to Energy project in Chile
Landfill Gas to Energy Project i Chile

Några exempel på biogasprojekt som GoClimate stöttat:

En annan sorts projekt syftar till att förbättra metoder för matlagning. En stor del av världens befolkning lagar mat över öppen eld, vilket leder till avskogning när allt fler människor behöver ved. Genom att erbjuda bättre utrustning behöver personerna som ansvarar för matlagning, oftast kvinnor, inte samla lika mycket ved. Detta sparar både träd och tid för dem, och med den förbättrade utrustningen blir det även mindre luftföroreningar och partiklar, vilket har positiv inverkan på deras hälsa. Dessa projekt har alltså stora potentiella fördelar, men är svårare att genomföra eftersom det handlar om att förändra beteenden, och svårare att mäta resultaten av. Risken är alltså högre, men nyttorna kan vara väldigt betydelsefulla.

Bränslesnåla spisar i bruk i Rwanda

GoClimate har investerat i några projekt av den här sorten:

En annan sorts klimatprojekt har med träd att göra. Det kan handla om återskogning av ytor som avskogats, plantering an träd på ytor som inte haft skog innan, eller skydd av existerande skog. Det är otroligt viktigt med projekt av den här sorten eftersom träden binder koldioxid från luften, och det finns många potentiella nyttor som ökad biologisk mångfald, förbättrat mikroklimat etc. Ändå har vi på GoClimate valt att inte investera i den här sortens klimatprojekt. Den huvudsakliga anledningen är att kolet som binds i trädet visserligen tas upp, men det är ingen permanent förvaring av koldioxid eftersom det, avsiktligt eller oavsiktligt, kan släppas ut i atmosfären igen. Avsaknaden av permanens och riskerna associerade med det gör alltså att vi inte vill klimatkompensera i den här sortens projekt.

Detta är en kort sammanfattning av några olika sorters klimatprojekt, men det finns fler på marknaden, och det utvecklas fler i skrivande stund. Eftersom projekten är så olika varierar naturligtvis priserna på projekten, och det finns alltså inget fast pris för ett ton koldioxid. Dessutom har alla projekt administrativa kostnader – om ingen designar, administrerar och övervakar projektet, så blir det inget projekt och vi kan heller inte garantera kvaliteten. Men det är därför vi finns – för att göra en del av jobbet åt dig som vill klimatkompensera. En del av priset går även till certifieringen, för att säkerställa kvaliteten av projektet. På så sätt undviker vi projekt som inte gör någon nytta, och skyddar oss mot korruption och ineffektivitet.

Känns detta som något du vill vara med och bidra till? Signa upp här för ett klimatneutralt liv!

Har du fler frågor? Lämna gärna en kommentar!

De bästa poddarna om klimatet – GoClimate tipsar!

Vi på GoClimate lyssnar väldigt mycket på poddar! Det är ett grymt sätt att lära sig nya saker på, när det ibland kan vara tungt eller opraktiskt att läsa och vissa av oss blir rastlösa av att titta på film. Dessutom är det skönt att ha sällskap av någon som pratar till en när man är ute och promenerar, lagar mat eller är ensam hemma. Så nu tänkte vi dela med oss av våra bästa tips på poddar om klimatet!

Allt du behöver för att fördjupa dig i en podcast!

Många som redan googlat på detta har säkert hittat Klimatpodden (avsnitt på både svenska och engelska), där Ragnhild Larsson bjuder på djupgående intervjuer med människor som på olika sätt anstränger sig för klimatet. Det är trevlig stämning och du får lyssna på allt från forskare och politiker till entreprenörer och aktivister. En av alla inspirerande personer som pratat om sitt engagemang där är GoClimates egen Cissi Lindén, så självklart tycker vi att avsnittet där hon berättar om hur man kan klimatkompensera sin livsstil är ett bra ställe att börja på! Även vår samarbetspartner Evelina Utterdahl har intervjuats och berättat om hur hon gick från resebloggare på heltid till klimataktivist.

En annan podd som flera av oss lyssnat igenom från början till slut är Klimatpsykologipodden (avsnitt på svenska). Klimatpsykologerna hjälper oss att förstå oss själva och andra i hur vi känner och reagerar om klimatfrågan, och ger oss både tröst och råd om hur vi ska hantera detta för att inte deppa ihop utan fortsätta vara konstruktiva. De har även skrivit en bok om detta, men att lyssna på Frida Hylander och Liv Svirskys samtal är väldigt lättlyssnade och framför allt fulla av empati. Nu har de dessutom släppt nya avsnitt om Klimatet och Corona!

Ett tips från Kalle är podden My Climate Journey (på engelska) av Jason Jacobs, en mjukvaruutveckare som sålde sitt framgångsrika företag (Runkeeper) och letade efter djupare mening. I hans strävan att förstå klimatfrågan pratade han med många experter, och för att få med sig andra på vägen utvecklades detta till en podd där vi gemensamt kan lära oss om ämnet och få inspiration till vad vi kan göra för att bidra till lösningen.

Tove tipsar om The Wardrobe Crisis (på engelska)- en podd för den modeintresserade som vill veta mer om hur mode och kultur hänger ihop med hållbarhet, etik, aktivism och miljön. Så inspirerande med människor som är villiga att driva förändring inom sin bransch! Och det finns många avsnitt för den som inte är en trendnörd också 🙂

Om du i stället är extremt intresserad av energifrågan (eller har en specifik undran) kan det vara värt att lyssna på The Interchange (på engelska) om den globala energiomställningen!

Inom ganska nischade poddar finns även Resources Radio (på engelska) om miljöekonomi, med avsnitt om den globala handeln med utsläppsrätter och hur oljemarknaden påverkas av COVID-19.

Lite bredare inom miljöområdet ligger BBCs podcast Costing the Earth (på engelska). Här behandlas aktuella ämnen av ledande experter som jobbar för en renare och grönare planet. Vill du veta mer om hur COVID-19 påverkar klimatet, plast, eller vad som skulle hända om hela Storbritannien blev veganer så är detta podden för dig!

Brett på miljöområdet på svenska finns i stället podden Du, Jag och Jorden. Miljövetarna Jonna Elofsson Bjesse och Melanie Olsson utforskar hållbarhet i alla aspekter av livet. De är de där kompisarna som du alltid vänder dig till med din specifika miljöfråga!

Alexandra och Emma har en förkärlek för SRs Sommar & Vinter i P1. Utvalda svenskar får en timme att prata om vad de vill, och en av våra idoler i klimatfrågan, den världskända forskaren Johan Rockström, har gjort ett eminent avsnitt om just detta. Finns att lyssna på både svenska och engelska! Lite mer otippat är kanske att Magnus Carlson, sångaren i Weeping Willows, också ägnade sitt sommarprat åt klimatfrågan där han söker svar från experter om vad det finns för lösningar. Avsnitt på svenska.

Det finns ju ett oändligt antal poddar som på ett eller annat sätt berör klimatfrågan. Cissi och Kalle har därför medverkat i flertalet poddar – nu senast var Cissi med i podden Health for Wealth, som handlar om hållbar hälsa på jobbet, och pratade om hur man kan bli klimatneutral på jobbet. Kalle har tidigare varit med i podden Vart är vi på väg? som intervjuar entreprenörer, investerare och andra som bidrar till att skapa positiv impact i samhället och pratat om hur man kan klimatkompensera sina utsläpp, och i podden Bortom Ekorrhjulet där han pratade om sin resa från VD till klimatkämpe.

Visst är det omöjligt att ha tråkigt när det finns så mycket att lyssna på! Vad är dina bästa poddtips om klimatet? Lämna en kommentar till ditt community!

Klimatsmart bostadsrättsförening – så kan du påverka din förening!

Gör din bostadsrättsförening mer klimatsmart och påverka mångas klimatavtryck samtidigt.

Här hittar du tips på hur din bostadsrättsförening kan få ett lägre klimatavtryck och en lägre energianvändning. Flera av åtgärderna är både bra för miljö och för plånboken. Längst ner hittar du även mallar på motioner du kan anpassa och skicka till din styrelse.

  • Se till att ha rätt nyckeltal i årsredovisningen så att föreningens miljö- och klimatarbete enkelt kan följas upp. Förslag på motion längre ner.
  • Installera solpaneler. Beroende på takens läge så är detta en investering som kan betala av sig på 10-15 år. Kolla in Solkartan för att se om just ert tak är lämpligt för solpaneler. Ansök om investeringsstöd här. Motion nedan.
  • Sätt upp laddstolpar för att föreningens medlemmar inte ska tvingas köra fossildrivna bilar. Via Klimatklivet kan ni få bidrag för installationen. Motion nedan.
  • Installera bergvärme. Det kan vara både en miljömässig- och ekonomisk vinst, lite beroende på  förutsättningarna för just ert hus.  Motion nedan.
  • Inför återvinning av värmen i ventilationsluften, så kallad frånluftsåtervinning.
  • Byt till led-belysning. Enligt belysningsbranschen drar en 10-15 år gammal belysningsanläggning upp till fem gånger mer energi jämfört med en ny.
  • Starta bil- och cykelpooler. Köp in en elcykel med cykelkärra för att underlätta för de boende att inte behöva använda bil.
  • Se till att det finns bra utrymmen för att förvara/parkera cyklar.
  • Inför individuell varmvattenmätning. Det börjar komma flera spännande lösningar för det. Startupbolaget Labtrino har utvecklat en flödesmätare som installeras utan rörmokare.
  • Byt till grönt elavtal, alla leverantörer erbjuder detta, eller ännu hellre miljömärkt el (Bra Miljöval). Se vilka bolag som erbjuder el märkt Bra Miljöval här.
  • Gör en energideklaration med en genomgång av byggnadens energianvändning och hur denna kan förbättras.
  • Uppmuntra delningsekonomi inom föreningen via appar som hygglo, grannsaker och Nextdoor.
  • Fixa ett källsorteringsrum med en prylhylla där alla kan lämna välfungerande saker istället för att slänga dem.

Mer tips och inspiration
Visionen om en hållbar bostadsrättsförening
I bostadsrättsföreningen Viva delar de boende på nästan allt
Naturskyddsföreningens checklista för bostadsrättsföreningars arbete för klimat och biologisk mångfald

Mallar motioner till styrelsen

Motion om solceller
Enligt solkartan över vårt område har våra byggnader god potential för solel och solvärme. Att använda solen som energikälla innebär både en vinst för klimatet och vår förenings ekonomi på lite längre sikt. Jag föreslår att styrelsen undersöker möjligheten att installera solceller/solfångare på våra tak.

Motion om bergvärme
Bergvärme är ofta billigare än fjärrvärme (beroende på fjärrvärme-priset respektive priset på el). Det är dessutom en förnybar energikälla till skillnad mot fjärrvärme som till största delen i vårt område kommer från förbränning av våra och andra länders sopor. Jag föreslår att styrelsen undersöker möjligheten att värma upp våra fastigheter med bergvärme.

Motion om att hyra ut p-plats till en bilpool
En privatägd personbil står still ungefär 95 procent av tiden (RISE 2018) och en bil i bilpool kan ersätta fem andra bilar (Sunfleet 2019). Flera existerande bilpooler letar efter parkeringsplatser att placera bilar på. Många av dem erbjuder elbilar. Att hyra ut p-plats i föreningen till en bilpool med elbilar kan leda till minskad trängsel på våra parkeringar, bättre resursutnyttjande, minskade koldioxidutsläpp och vara en bra service till de boende i föreningen. Jag föreslår att styrelsen ges i uppdrag att utreda och fatta beslut om att hyra en eller flera av föreningens p-platser till en bilpool, helst med laddstolpe för elbil

Motion om att utse miljö- och energiansvarig
Jag föreslår att styrelsen utser en person som får miljö- och energiansvar i styrelsen. På så sätt lyfts hållbarhetsfrågorna och det ger bättre förutsättningar att aktivt jobba med sänkt energianvändning för ett långsiktigt bättre energianvändande och lägre kostnader.

Motion om kompletterande nyckeltal
Nyckeltalen i vår årsredovisning visar förändring i kostnad men inte förändrad förbrukning jämfört med tidigare år. Jag föreslår att nyckeltalen i årsredovisningen kompletteras med nyckeltal för exempelvis:
– El kWh/kvm för gemensamma utrymmen
– Uppvärming MWh/kvm
– Vatten m3/kvm

Genom att komplettera med dessa nyckeltal blir det lättare att förstå om eventuella ökade kostnader beror på ökade priser (som skulle kunna åtgärdas genom omförhandlade avtal) eller om de ökade kostnader beror på medlemmars ökade förbrukning (som eventuellt kan åtgärdas genom information, energieffektiviseringar och beteendeförändringar). Ett mål kan vara att jobba för att komma ner till 100 kWh/kvm för vår gemensamma elförbrukning, ett mål som många av husen i Hammarbysjöstad jobbar efter.

Motion om hållbarhetsgrupp
Jag föreslår att styrelsen undersöker om det finns intresse att upprätta en hållbarhetsgrupp med syfte att:
– skapa en ännu mer attraktiv bostadsrättsförening.
– se till att vår bostadsrättsförening är en del av lösningen på klimatförändringarna och inte bidrar till ökade sådana.
– skapa förutsättningar för att avgifterna kan hållas så låga som möjligt på sikt genom att skapa en resilient (motståndskraftig) förening.


Klimatsmarta möten – så här fixar du grymma möten på distans

Varför digitala möten? 

Transportsektorn är den snabbast växande orsaken till klimatutsläpp, och står för närvarande för 14% av de totala koldioxidutsläppen i världen. Det är uppenbart att vi måste minska transportutsläppen drastiskt om vi ska nå Parisavtalens mål.

Den goda nyheten är att det finns många enkla saker vi kan göra redan nu – både individer och företag. 

En av de enklaste sakerna vi kan göra – som inte bara bidrar till att stoppa klimatförändringarna utan även spara pengar och tid – är att resa mindre. Att mötas är för vissa företag affärskritiskt. Då handlar det om att byta fysiska möten mot digitala. 

Om klimatet inte känns som en tillräckligt viktig anledning att testa digitala möten så är ändå digitala möten mer relevanta än någonsin med tanke på Corona-virusets utbredning. 

Så här gör du

Så, för de som svär över icke-fungerande teknik och oroar sig över att medarbetare sysslar med annat än att jobba när de arbetar hemifrån – så här fixar du framgångsrika digitala möten och säkrar att alla kommer framåt i sitt arbete:

1. Välj en bra videotjänst. På GoClimate använder vi främst whereby.com, men även meet.google.com. Bägge är gratis, Wherebys gratistjänst är dock begränsad till möten för upp till 4 deltagare/datorer. Det finns många andra liknande tjänster. Vi använder oftast Whereby då Hangouts drar mycket batteri på laptopen och kräver inloggning. Whereby är mer flexibelt upplever vi för olika storlekar på fönstret, och för vad vi kan dela i själva videochatten. Whereby är även bättre på att visa om någon har dålig uppkoppling.

2. Säkra en bra internetanslutning. Detta är ett måste. Det finns få saker som är så frustrerande som avbrott under mötet. Något som underlättade för oss var att byta wifi-kanal under möten och inte använda samma wifi-kanaler som resten av kontoret.

3. Använd en högkvalitativ kamera, mikrofon och högtalare. För möten med flera deltagare är detta A och O. Vi på GoClimate har blivit sponsrade av Konftel med ett helt nytt C20Ego-kit. Den ökade kvaliteten på video och ljud har verkligen förbättrat upplevelsen under våra möten.

4. Se till att alla kan delta på lika villkor. Det innebär att även om du bara har en person som är med på distans kan du inte använda en whiteboard som denna person inte kan se eller bidra till. Lös detta genom att använda verktyg som Miro, en virtuell whiteboard! 

5. Skaffa en möteskompis. En bra lösning när enbart en person ringer in på distans är att den har en kompis i det fysiska mötet. Kompisen säkerställer att den som är på distans hela tiden är inkluderad och ansvarar även för att använda sin dator till videoanslutningen.

6. Kör dagliga stand ups där alla i teamet berättar hur de ligger till och om de behöver hjälp med något för att komma framåt. Vi använder trello.com som underlag för våra stand ups. I Trello har vi en lista som heter “Doing”. Den går vi igenom varje morgon och tanken är att det ska ta max 15 minuter.

Om du vill läsa fler tips för att få distansmöten att fungera, så har Konftel en bra guide här.

Och om du fortfarande behöver resa, se till att du åtminstone kompensera dina utsläpp!

Så här ser det ut när GoClimate använder miro, en digital whiteboard, under våra Retrospective-möten.
Distansmöte med GoClimate-gänget när alla jobbar hemifrån.
Under GoClimates dagliga standups går vi igenom alla kort under “Doing”. Helst på mindre än 15 minuter. Då får vi en uppfattning om hur vi ligger till och om någon behöver hjälp för att komma framåt med sin uppgift.

Vårt team växer och gör mer klimatnytta än någonsin!

Vi har nyligen nära dubblat teamet hos oss på GoClimate, med tre nya medskapare som gör att vi kan gå ännu snabbare och effektivare fram mot vårt mål att skapa en bättre morgondag och friskare planet. 

Alexandra Palmquist är GoClimates klimatexpert som närmast kommer från UNDP i Bolivia där hon jobbat med klimat och miljöprojekt för FN. Tidigare anställningar innefattar Europakommissionen i Belgien samt NGO:n We Effect, där Alexandra var placerad i Moçambique. Alexandra kommer att arbeta med både individers och företags klimatavtryck samt granskning av klimatprojekten. Utanför jobbet laddar Alexandra energi genom att träna löpning eller genom att dansa!

Tove Westling är grundare till Londonbaserade PR-byrån VARG som arbetat med etableringen av märken som Dagmar, DAY Birger et Mikkelsen, Filippa K, CDLP och Samsøe Samsøe på den engelska marknaden. Tove har även ansvarat för byråns hållbarhetsfokus och haft hand om Vestiaire Collective’s PR i Skandinavien. Hos oss jobbar hon framför allt med att öka klimatengagemanget både lokalt i Skandinavien samt globalt. Tove’s hjärta brinner utöver klimatfrågan för djurrätt, med ett engagemang i framför allt herrelösa hundar världen över.

Emma Bäckström är utbildad civilingenjör inom medieteknik på KTH och har senast arbetat som utvecklare hos Mentimeter. På GoClimate kommer hon utöver utveckling, även jobba med användarupplevelse och produktutveckling av vår webbtjänst. Emma vill, utöver att rädda världen, klappa hundar och springa i skogen!

Förutom att vi tycker att det är väldigt roligt med ett levande, växande team så är vi oerhört glada över vilken klimatnytta det här medför – då vi ser att antal medskapare står i direkt relation till hur stor skillnad vi gör för klimatet. Antalet undvikna ton koldioxid har ökat från 660 ton per medskapare år 2017, till 18 000 ton år 2018 till att uppnå så mycket som 36 670 undvikna ton per medskapare under 2019. Vi ser fram emot att växa teamet ytterligare under 2020 och därmed göra ännu större skillnad!

Spara klimatsmart – klimatsmarta fonder

Spara i fonder och gör nytta för klimatet

Har du funderat på att börja spara klimatsmart? Vilka fonder ska man välja om man vill att pengarna ska växa och samtidigt göra klimatnytta? Ska man ens försöka göra klimatnytta med sina sparpengar? Här försöker vi nysta lite i ämnet.

Strategier för att göra klimatnytta med sparpengar

Det finns fem strategier man kan använda om man vill göra klimatnytta med sina sparpengar:

  1. Välj fonder som väljer bort dåliga bolag
  2. Välj fonder som väljer bra bolag
  3. Välj fonder som utbildar och upplyser bolagen om hållbarhetsrisker
  4. Välj fonder som utövar påtryckning på bolagen de äger, exempelvis på bolagstämmorna
  5. Maximera vinst och ge en del av avkastningen till klimatnytta

Vill du läsa mer om dessa strategier och forskningen bakom det som Professorn Joakim Sandberg sammanställt på uppdrag av Naturskyddsföreningen rekommenderar jag varmt småsparguidens inlägg om detta.

Ska man bara göra en sak, så är det som ger störst effekt förmodligen att välja de billigaste globala fonderna och sedan ta en del av avkastningen och skänka till klimatnytta, dvs strategi 5 ovan. Alternativt att välja fonder som aktivt väljer riktigt bra bolag och investerar i dem, dvs strategi 2 ovan. Båda dessa har stor potentiell klimatnytta.

Att bara välja bort dåliga bolag gör ingen eller liten nytta. Kapital är extremt lättrörligt, så det du väljer bort kommer inte ha svårigheter att få tag på nytt kapital på grund av ditt val – så länge inte en mycket stor del av världens kapital gör detta också. Att påverka bolag är svårt och har enligt den sammanställda forskningen liten potential att lyckas.

En potentiell fördel med att investera i bra bolag är att man kan ha hypotesen att hållbara bolag kommer klara framtiden bättre än icke hållbara bolag, och därför kommer öka mer i värde än andra bolag. Och att marknaden inte fattat det än – och därför är inte den aspekten med i marknadens prissättning av aktierna. Jag tror själv på denna hypotes, att de allra flesta som förvaltar kapital inte förstått hur allvarligt läget är och hur stor omställning som kommer krävas för att vi ska klara det här. Det är dock bara min egna hypotes och jag har ingen som helst finans-data som backar upp det.

Okej, då vill jag maximera vinst och skänka pengar, vilka fonder ska jag välja då?

Det säkraste sättet att få pengar att växa på sikt (+5 år) – om man inte vet mer om framtiden än vad marknaden vet – är att välja globala indexfonder med låg avgift. Det tyder den mesta forskningen på. Det här sagt så kan man ju ha tur om man råkar välja någon annan aktiv icke index-nära fond eller hittar rätt aktier. Och så ska man ju alltid komma ihåg att om detta fungerat historiskt garanterar såklart inget om framtiden.

Men, den bästa globala indexfonden med låg avgift just nu tycker jag är Avanza Global med endast 0.11% i avgift. Ska man lägga sina pengar någonstans och skänka en del av avkastningen är Avanza Global ett bra val.

Vart ska jag skänka pengarna som blir över?

Det här är ju helt upp till dig. Vi som jobbar på GoClimate tycker att vi hittat en bra avvägning mellan risk, kostnad och nytta. Så om du vill stötta oss får du gärna göra det genom att registrera dig här.

Men det finns många andra bra klimatinitiativ som kan göra klimatnytta med pengar. Lämna gärna tips i kommentarerna här!

Men vilka klimatsmarta fonder finns det annars då?

Om man ändå vill välja fonder som väljer bort dåliga bolag eller väljer bra bolag så kan det vara värt att kolla in följande fonder:

Proethos fond – 0,84% i avgift

Inte jättedyr. De företag Fonden investerar i verkar för hållbar energiproduktion, hållbar energikonsumtion, hållbara transporter eller hållbara levnadsvanor. Fonden diskvalificerar även företag från en rad mindre etiska branscher (vapen, spel etc).

Länsförsäkringar Fossilsmart – 0,73% i avgift

Inte jättedyr. Fonden strävar efter att investera i bolag som släpper ut mindre koldioxid jämfört med andra bolag inom samma sektor.

Skandia världsnaturfonden – 1,61% i avgift

Ganska dyr, men lite rolig fond. Två procent av Skandia Världsnaturfondens värde tillfaller årligen Världsnaturfonden WWF, så här kan man se det som att givandet är inbakat i avgiften. Smart.

CB Save Earth Fund – 1,75% i avgift

Ganska dyr. Inriktning mot bolag verksamma inom förnybar energi, miljöteknik och vattenhantering. Svanenmärkt.

Lysa.se – 0,397% i avgift

Bubblare. Inte bara en fond egentligen, utan mer som en bank. Erbjuder ett smart robot-sparande som följer Svenska kyrkans riktlinjer för etiskt sparande och dessutom är relativt billigt.

Andra alternativ?

Finns det andra sätt att göra klimatnytta med sparpengar? Har jag fel? Hör av er i kommentarerna!

Klimatsmart kontor! De samlade klimatråden för flytt eller uppstart

Nytt kontor är en spännande utveckling! Genom att ställa rätt krav från början är det möjligt att minska klimatavtryck både på kort och lång sikt, så här har vi sammanställt tips för vad som är bra att ta ställning till i ett tidigt skede för att skapa bra förutsättningar.

Val av byggnad

Det finns olika standarder för hållbart byggande, internationella men även sådana som kan variera från land till land. Det finns självklart vissa som lever upp till standarderna utan att betala för att certifiera, eftersom det kan vara en dyr process.

I Göteborg inkluderar nya standarden för miljöanpassat byggande en energiförbrukning på max 60 kWh per år, så genom att använda standarder för bra byggande går det att få många lösningar.

Naturligtvis vill ni också ha närhet till kollektivtrafik så att anställda och besökare kan ta sig dit på ett miljövänligt sätt, även cykelförråd osv. Beror väldigt mycket på stad.

El

Att tänka på:

Grön el –  i Sverige, bra miljöval eller ursprungsmärkt el
Uppvärmning – vad är det för energikälla?
Därtill faktorer du kan påverka: isolering, energianvändning, led-lampor, osv

Att fråga hyresvärden om detta redan när ni tittar på alternativ och klargör att det är viktigt för er och ni kan förhandla er till bra förutsättningar från början. Elanvändning, värme och kyla brukar anges per kvm i kontraktet, så det är lätt att jämföra om ni har flera alternativ på lokaler.

Gällande belysning och standby kan ni överväga om det går att ha rörelsesensorer så att lamporna är släckta när ingen är där, alternativt möjlighet att släcka/stänga av centralt under vissa timmar på dygnet i hela eller delar av lokalen.

Möjligheten att sätta upp egna solceller på taket kan ni också titta på. Är ni på en plats där elen är dyr eller särskilt smutsig (är ni i tex. Tyskland är det stor risk att det är kol-el) kan detta vara särskilt intressant. De svenska sidorna https://hemsol.se/ , https://www.solcellskollen.se/ och statliga https://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/ ger bra vägledning.

Inköp och val av IT och elektronik

För ett företag som har höga krav på effektiv teknik gäller det att hitta bra strategier för att minska utsläpp. Mycket går att vinna på att planera bra inköp, så att ett nytt köp inte leder till att äldre apparater inte går att använda med de nya. Se vårt blogginlägg om ’Planned Obsolecence’ för att se vad ni kan göra för att undvika fällorna.

TopTen (Naturskyddsföreningen) har gjort en översiktlig guide till Sveriges mest energieffektiva produkter, kan vara bra att ha som referens http://www.toptensverige.se/produkter/foretag för att kunna jämföra med funktionalitet i stort.

För hållbarhetscertifiering av it-produkter, se https://tcocertified.se/

Servrar

Vi har skrivit ett blogginlägg om servrars koldioxidavtryck tidigare, som ger bra vägledning. Snabba svaret är att Det mest energieffektiva är cloud-servrar som använder grön energi. Vad har ni för valmöjligheter?

Inköp av elektronik

Om det är mycket nytt som ska köpas, kontrollera att ni har rimliga avtal med leverantör för service. Hur lång är garantin? Hur lång är livslängden?

Det står ofta i produktbeskrivningen hur lång en produkts livslängd är, vilket är en indikation för er när det handlar om att sätta standarder för uppgraderingar. Dells och Apples laptops har en beräknad livslängd på fyra år, och skärmar uppskattas till 6 år, men det är nog i underkant.

En viktig fråga är, hur länge lever produkten upp till era tekniska krav? Livslängden avgörs ofta av vår trendkänsla[1]. Apples telefoner används ett år längre än Samsung trots att de är tekniskt likvärdiga (54,5 månader jämfört med 67 månader). En policy för att byta ut produkter bör baseras på en förståelse för detta.

I den mån ni har möjlighet att köpa begagnade produkter är Inrego ett alternativ: https://www.inrego.se/ Ni kan även sälja använda produkter till Inrego, så att andra kan fortsätta nyttja dem. Inrego har förlängt livet på 300 000 produkter det senaste året, och siffran skulle kunna bli mycket högre. Det är naturligtvis inte bara klimatet som påverkas av det här förhållningssättet till elektroniken, avfallet har många andra konsekvenser[2].

Referensvärden för utsläpp:
Iphone 11 128GB – 77 kg CO2e
MacBook Pro 15-inch – 334 kg CO2e
Stationär dator från Dell – 500-600 kg CO2e
Skärm från Dell – 500-800 kg CO2e
Mus från Logitech – strax under 3 kg CO2e

Generellt ligger Fairphone högst när det gäller miljöstandarder, följt av Apple, därefter HP och Dell[3]. Logitech har ett ambitiöst hållbarhetsarbete.

Möbler

Utsläppen för boende minskar i Sverige tack vare energieffektivisering. Däremot håller import av möbler nivån uppe. En genomsnittlig kontorsstols avtryck är 76 kg CO2e (Antov & Pancheva 2017), ungefär lika mycket som en smartphone. Möbler ligger i snitt på 20-80 kg CO2e per produkt, med soffor och kontorsstolar som har störst avtryck. Av materialen som används så har stål och skumplast störst påverkan. Köksinredning har också stor påverkan då det är många skåp som ofta har kort livslängd (Naturskyddsföreningen 2018). Ur ett bredare hållbarhetsperspektiv finns mycket att vinna på att investera i hållbara möbler, eftersom bra kvalitet förlänger livslängden och inredningen inte behöver bytas ut.

Vid val av inredningsbyrå finns det alternativ specialiserade på återbruk, se tex https://recreatedesigncompany.com/en/ – men även stora aktörer som White kan erbjuda detta: https://news.cision.com/white-arkitekter/r/the-office–music-and-re-used-material-inspire-interior-design,c9914177, och även för större företag: https://lammhultsdesigngroup.com/en/stories/the-sustainable-office-recycles-its-furniture/, så ställ krav på leverantörer! Genom att fråga visar ni på att det finns företag som bryr sig om detta. Även om resultatet “bara” skulle innebära att en sorts möbel är begagnad, så är ni med och driver hållbar förändring!

Här är förslag på företag som säljer återvunna kontorsmöbler:
https://allforsale.se/en/ – Svenskt företag som säljer i hela Europa, finns större kvantiteter
https://www.soeco.se/ – Lite mer småskaligt, svenskt
https://recycledbusinessfurniture.co.uk/ – Storbritannien
https://www.sustainableofficefurniture.com.au/ – Australien

Om ni väljer att köpa nytt, så välj produkter från företag som gör ställningstaganden för miljön, och välj de produkter som har lågt klimatavtryck. Ett svenskt förslag är Kinnarps som har hållbarhetsbetyg på sina möbler.

Ett annat alternativ är LEVEL, som ska vara för möbler vad LEED är för byggnader.

Om ni har uttjänta möbler som ni vill byta ut kan många företag, tex Kinnarps, hämta möblerna för att se till att de blir återvunna på ett korrekt sätt. Se även om ni kan donera eller sälja möbler som inte kan användas av er längre.

Ombyggnad

Vid ombyggnation är det viktigt att tänka på att olika material har varierande klimatpåverkan, där betong ofta kommer upp som ett alternativ med högt CO2-avtryck. Trä är generellt ett bra material ur hållbarhetsperspektiv, men här finns det otroligt många aspekter att ta i beaktning. Att förbättra tex isolering kan vara en bra investering ur klimatperspektiv, men det beror på många små val som den ni anlitar för ombyggnad bör kunna mer om.

Övrigt

Växter suger upp koldioxid och är snygga. Huruvida de faktiskt förbättrar inomhusluften råder det skilda meningar om, men bidrar ändå med trivsel som är välgörande.

Bonuspoäng för den som vill göra något bra inte bara för klimatet utan även för den biologiska mångfalden i stadsmiljö – bikupor på taket https://www.beeurban.se/

Naturskyddsföreningens allmänna miljötips för en grönare arbetsplats https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/gron-guide/grona-tips-arbetsplatsen

Lycka till!


[1] https://www.sciencedaily.com/releases/2018/10/181016142434.htm

[2] http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/jakten-pa-din-gamla-mobiltelefon/

[3] https://www.greenpeace.org/usa/reports/greener-electronics-2017/