De 5 bästa sakerna du kan göra för att leva mer klimatsmart

Alla forskare är överens, klimatkrisen är akut och vi måste dramatiskt minska mängden växthusgaser vi släpper ut i atmosfären idag om vi ska undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna.

Nu måste våra politiker införa smarta lagar och policies – helst på global nivå – och alla företag måste börja ta mer ansvar för de utsläpp de orsakar. Men även vi som individer har ett ansvar. Det svårt att säga exakt vad just du kan göra för att hjälpa till på bästa sätt, kanske är det genom att påverka din arbetsplats eller skola, eller att prata med vänner eller politiker.

Oavsett hur du kan påverka andra så kan du relativt enkelt minska ditt eget klimatavtryck. Och forskning visar att det ofta är mer effektivt att påverka andra genom att ändra sina egna vanor och inspirera till förändring än att berätta för andra vad de borde göra. Därför har vi sammanställt en lista på våra 5 bästa tips på hur du kan leva mer klimatsmart.

Här kommer våra 5 bästa tips på hur du kan leva mer klimatsmart

1. Semestra lokalt

Ta tåget istället för flyget när du åker på semester och upptäck alla fantastiska platser som finns i närområdet. Åk tåg till fantastisk skidåkning i Norge istället för att flyga till alperna och vandra på vackra skåneleden istället för att äta svensk mat på Las Palmas. Extra lätt så här i Corona-tider 🙂

2. Cykla till jobbet eller jobba hemifrån oftare

Varje gång man lämnar sin fossilbil hemma så minskar man sitt personliga klimatavtryck betydande. Win win är ju om man dessutom kan få motion på köpet! Känns det långt och jobbigt? Testa en el-cykel och åk kommunalt om det regnar!

3. Se över ditt boende

Här finns oftast massor av saker att göra. Byt till grönt el-avtal om du inte redan gjort det, skaffa en värmepump eller bergvärme om du inte har det eller varför inte skaffa solceller på taket? Går det att byta till bättre isolerade dörrar eller fönster?

Eller bor du i en lägenhet? Prata med din bostadsrättsförening eller hyresförening!

4. Testa att äta mer grönt

Det har aldrig tidigare funnits så stor kreativitet och variation i grön matlagning som nu. Känns det jobbigt att laga grön mat själv? Testa en grön matkasse eller börja beställa veg på luncherna! Det finns massor av inspirerande berättelser där ute!

5. Beräkna och klimatkompensera ditt klimatavtryck

Johan Rockström gick nyligen ut med vikten av att ha koll på sitt klimatavtryck. Det tar bara någon minut att få koll på hur ditt klimatavtryck ser ut, och om du sedan vill klimatkompensera för det så kostar det oftast förvånansvärt lite. Det här är något du kan göra idag och något som har stor impact för relativt liten instats.

Det som är viktigt att tänka på när man klimatkompenserar är att man gör det i certifierade klimatprojekt som håller hög kvalité. Vi rekommenderar att man tittar på liknande Gold Standard-certifierade projekt som vi stöttar, men det finns även andra klimatprojekt som är bra.

Är flyget verkligen så illa för klimatet?

“Men, gör det så mycket om jag flyger?” Frågan som alla vi som både älskar att resa och bryr oss om klimatet ställer oss själva, och frågan vi även får från olika håll. Det korta svaret är ja, för att det är en så stor del av de utsläpp du som privatperson kan påverka. Men låt oss undersöka lite mer!

To fly or not to fly…

Den tekniska förklaringen

Enligt Internationella klimatpanelen (IPCC) står flyget globalt sett för omkring 2-3 procent av de totala utsläppen av koldioxid. Det låter kanske inte så mycket, men på detta måste vi även lägga till den så kallade höghöjdseffekten. Det betyder att flygets klimatpåverkan är mer än bara koldioxidutsläpp, för även utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd (från runt 8000 m) och kondensstrimmorna från planet påverkar klimatet. Hur detta beräknas är väldigt komplext, eftersom det beror på många olika faktorer och effekten varierar. En grov uppskattning landar på 70-90% högre klimatpåverkan än bara koldioxidutsläppen – alltså nästan dubbelt så mycket!

Då är vi uppe i runt 5%. Men de är heller inte jämnt distribuerade över jordens befolkning – 80% av jordens befolkning har aldrig flugit (uppskattning)! Så vi som faktiskt gjort det bidrar oproportionerligt mycket. Dessutom har den regelbundna utrikestrafiken från Sverige ökat med mer än hisnande 90% sedan 2005! Så vi ser att vi tillhör en relativt liten grupp som bidrar väldigt mycket till den här delen av utsläppen.

Okej, men hur mycket släpper en flygresa ut då? 

För att beräkna detta behöver vi ta många faktorer i beaktning: Vilken sorts bränsle som används, vilken flygplansmodell, hur många som reser med planet, hur högt det flyger, vilket väder det är och hur mycket det blåser… De enklaste beräkningarna mäter bara hur mycket bränsle som tankas och hur mycket som förbränns, men även här kan det variera eftersom vissa enbart beräknar utsläppen från förbränningen (tank-to-wheel) medan andra även tar i beaktning hur mycket framställandet av bränslet påverkar klimatet (well-to-wheel), alltså ett livscykelperspektiv. 

Olika beräkningsmetoder ger olika resultat

Genom att bara beräkna koldioxidutsläppen från förbränningen av bränslet (tank-to wheel, inga andra växthusgaser än koldioxid och ingen höghöjdseffekt) kan en enkelresa från Stockholm till Paris landa på 150 kg CO2, enligt ICAO (Civilflygets FN-organ). Ett franskt ministerium har tagit fram ett liknande beräkningsverktyg som inte beaktar höghöjdseffekten men som visar bränslets totala klimatpåverkan (well-to-wheel) från alla växthusgaser, och då hamnar samma resa på 162 kg CO2-ekvivalenter. Enligt Chalmers beräkningsverktyg flightemissionsmap.org orsakar samma resa 247 kg CO2, vilket inkluderar höghöjdseffekten men inte produktionen av bränslet (bara tank-to-wheel). 

Med GoClimates egen kalkylator landar resan på 385 kg CO2-ekvivalenter, och då är vi helt säkra på att vi beräknat den totala påverkan av en persons flygresa. Vi anser att det är bättre att beräkna i överkant, enligt devisen “better safe than very sorry when the climate change starts to hurt”.

Självklart tycker vi på GoClimate att den bästa flygresan är den som inte äger rum. Men om du verkligen måste flyga rekommenderar vi att du i alla fall klimatkompenserar för din flygresa. På så sätt bidrar du till klimatprojekt som leder till minskade utsläpp av växthusgaser någon annanstans i världen, och stöttar omställningen mot ett hållbart samhälle. 

Hur mycket motsvarar då en flygresa från Stockholm till Paris? Om du gjorde samma resa med tåg skulle du kunna åka sträckan 6 gånger, för hela resan släpper ut ca 60 kg CO2e. Eller, om du åker tåg i Sverige där alla större banor är eldrivna så skulle du kunna åka tur och retur Malmö – Luleå 637 gånger. Det är vansinnigt stor skillnad

Dags att byta till grön el!

Är det äntligen dags att byta till grön el? Såhär mycket skillnad kommer det att göra!

Att byta ditt vanliga elabbonemang mot ett grönt abbonemang är kanske den mest påtagliga engångsåtgärd du kan genomföra för att minska ditt personliga klimatavtryck. Det här inlägget förklarar varför och hur man gör det med tips specifikt för Sverige, men principerna är likadana nästan överallt.

Innan vi börjar – grön el anges ofta som att ha noll klimatpåverkan, men i detta inlägg och generellt i våra beräkningar antar vi 15 g CO2e per kWh, för att ta hänsyn till underhålls- och nätdrift – bara för att vara på den säkra sidan.

Vi alla använder el där hemma, se till att den produceras klimatsmart!

I Sverige förbrukar en lägenhet i genomsnitt 2000 kWh hushållsel per år, och ett hus använder 6000 kWh hushållsel. För uppvärmning och varmvatten förbrukar en lägenhet i genomsnitt 10000 kWh och ett hus i genomsnitt 15000 kWh.

För ”vanlig” energi (den så kallade residualmixen) är koldioxidutsläppen per kWh 338,52 g. Detta innebär att en lägenhets användning av hushållsel ger utsläpp på 677 kg CO2, och ett hus på 2031 kg CO2. Om hemmet också värms upp med el, orsakar lägenheten utsläpp på 4062 kg och huset 7109 kg.

Med det antagna värdet 15 g CO2 per kWh, innebär det att med ett grönt elabbonemang orsakar en lägenhet utsläpp av 30 kg CO2 och ett hus 90 kg CO2 för konsumtion av hushållsel. Om hemmet också värms upp med el, orsakar lägenheten utsläpp på 180 kg och huset 315 kg. Det här är en enorm skillnad! Och prisskillnaden mellan vanlig el och grön el är mindre än 10%. Vad väntar du på?

Sidrap Wind Energy Park in Indonesia
Vi stöttar klimatprojekt för förnybar energi i Indonesien, så självklart ska vi köpa grön el även här hemma!

Hur ska du gå vidare? Kontrollera först vilken leverantör du för närvarande har. Detta anges på din elräkning (papper eller digital), eller så kan du kontrollera var pengarna går på ditt kontoutdrag. Om du vill stanna hos samma leverantör, kan du se om de har ett grönt abbonemang som alternativ. Annars kan du göra en enkel Google-sökning och se om du hittar en leverantör som är mer tilltalande – antingen baserat på pris eller andra faktorer, som hållbarhet. Det finns tjänster som https://www.elskling.se/ där du kan jämföra priser och filtrera resultaten för grön el.

Det här är kanske det enklaste steget att göra en stor skillnad på ditt klimatavtryck. Dela i kommentarerna om du har bytt elavtal och berätta vilka tips du har för andra!

Psst! När du gjort detta kan du registrera dig på GoClimate för att kompensera hela din livsstils klimatpåverkan också!

5 klimattips för sysslolösa sommardagar

Här är fem relativt enkla tips på vad du kan göra för att minska ditt klimatavtryck.

1. Byt el till grön el. Eller ännu bättre – el märkt med Bra Miljöval . Att välja grön el kan minska ditt personliga avtryck med 17 %, om du bor i ett hus med direktverkande el. Här hittar du elbolag som erbjuder Bra Miljöval.

2. Testa mer klimatsmart mat. Att byta ut biffen mot växtbaserad mat kan minska din diets avtryck med 50 %. För mer information läs gärna våra inlägg Meat eater’s non-dogmatic guide to becoming more vegetarian och How to reduce your carbon footprint from food Inspiration till vegansk och vegetarisk matlagning hittar du på Portionen under tian, Zeinas Kitchen, Jävligt Gott, Vegansk matlåda, Sweet Greens Vegan och Planted-Based RD.

3. Ställ bilen och cykla. En genomsnittlig svensk bil har ett klimatavtryck på 2,3 ton/år medan cykling inte lämnar något avtryck alls.

4. Byt till fossilfritt pensionssparande och säkra att dina pensionspengar inte investeras i olja, kol eller fossilgas.

5. Gå en gratis digital snabbkursthe Climate Leader – som handlar om hur du personligen kan göra störst skillnad när det gäller klimatfrågan.

Hur mycket behöver jag minska mitt klimatavtryck för att bidra till Parisavtalet och det viktiga 1,5 graders målet?

Enligt studien 1.5 degree lifestyles (2018) behöver vi globalt vara nere på en utsläppsnivå på 2,5 ton år 2030, 1,4 ton år 2040 och 0,7 ton år 2050 per person och år för att klara det avgörande 1,5 gradersmålet. I dagsläget har snittsvensken ett klimatavtryck på närmare 9 ton växthusgaser, exklusive offentlig konsumtion. Läs mer om det här.

Det går inte att minska sitt avtryck till 0. Däremot kan du klimatkompensera för din livsstil och  bland annat bidra till att snabba på omställningen till förnybar energi  och energieffektiviseringar världen över. Att stötta bra och effektiva klimatprojekt är ofta en av de mest effektiva sakerna du som privatperson kan göra för klimatet.

Så här har vi räknat
Storleksminskning på avtryck vid val av grön el: om du bor i hus med direktverkande el (alltså att huset värms med el) så sparar du 1,5 ton per år – per person. Så på 9 ton/pers blir det 17 procent. Utsläppsminskningen kan vara mindre om du har fjärrvärme och bor i lägenhet, eller om dina övriga utsläpp är högre eller lägre än 9 ton.
Vegansk diet jämfört med kött varierar mycket – en person son äter mycket rött kött har stort avtryck och då kan det till och göra ännu större skillnad att växla mot veganskt.

Civil olydnad för klimatet?

Civil olydnad är något som inte är särskilt vanligt i Sverige, och associeras med att vara bråkig och kompromisslös. Många menar att vi har ett välfungerande samhälle där det är den enskildes skyldighet att följa lagen och upprätthålla ordning. Kan det vara sant, samtidigt som det finns skäl att göra motstånd? Kan klimatet i så fall vara en sådan fråga? Vi på GoClimate tror att klimatkrisen är så stor att vi måste utforska alla sätt att agera, och vill med det här inlägget informera om en metod som redan används, både för att skapa förståelse för den och samtidigt inspirera varandra att hitta nya sätt att engagera sig som passar en själv.

Civil olydnad definieras som medborgarens aktiva vägran att följa en lag eller order från regeringsmakten, för att förändra samhället. Det är en icke-våldsam metod att belysa att något i samhället är moraliskt fel, och därför går man inte med på att vara delaktig i det. Att ta till civil olydnad som metod kan ses som en sista utväg, när de formella vägarna att driva förändring inte har fungerat.

Fredlig demonstration mot klimatförändringarna

Vad som kan vara viktigt att ha i åtanke när vi funderar på om civil olydnad är en bra eller dålig metod för samhällsförändring är att det är svårt att föreställa sig en förändring innan den hänt. Hur skulle USA se ut utan slaveri? Hur skulle England fungera om kvinnor fick rösta? Idag är vi generellt överens om att slaveri är fel och rösträtt är en rättighet oavsett könstillhörighet, och med det resonemanget måste vi också anta att våra barnbarn om hundra år lever i ett samhälle som genomgått fler förändringar. Förändringstakten verkar dessutom öka snarare än avta, så det är rimligt att tro att vi inte lever i den högst utvecklade formen av ett mänskligt samhälle ännu.

Vad har civil olydnad faktiskt åstadkommit historiskt? Det kanske mest välkända exemplet är Mahatma Ghandis kamp för Indiens självständighet från den brittiska kolonialmakten, som bland annat involverade en lång marsch där han bröt mot saltskatten. En annan person som idag hyllas för sitt mod är Rosa Parks som vägrade lämna sin plats på bussen för att låta en vit passagerare sitta. Kvinnlig rösträtt är ett annat exempel på vad som drivits igenom, men där kampen visserligen inkluderade våld. Det kan alltså vara enskilda personer såväl som grupper och rörelser, men varken Ghandi eller Parks agerade i ensamhet.

Fler och fler samlas för att demonstrera för samhällsförändring för en hållbar värld

2018 satte sig Greta Thunberg utanför Sveriges Riksdag för att skolstrejka för klimatet. Hon bröt därmed mot den svenska skollagen, med argumentet “varför ska vi studera för en framtid som tas ifrån oss?”. Greta är kanske ett specialfall inom civil olydnad eftersom hon inte bryter mot den lag som hon menar är problemet, utan för att lyfta en annan fråga. Men vi på GoClimate är övertygade om att Gretas moral är rätt, och att vi som samhälle måste förändras för att leva i enighet med den. Det faktum att Greta är ett barn som inte gått i skolan har onekligen varit en nagel i ögat för många världen över. Att hon blivit frontfigur för Fridays For Future, där miljontals barn världen över följer hennes exempel och strejkar från skolan, är både ett bevis på den spridning som civil olydnad kan uppnå och på allvaret som dagens barn och ungdomar känner inför klimatfrågan.

Inom miljörörelsen är Greenpeace och Extinction Rebellion två organisationer som använder sig av civil olydnad för att påkalla uppmärksamhet och driva miljöfrågor. Greenpeaces aktioner riktar sig ofta mot stora företag och på att direkt blockera aktörer från att bedriva miljöfarlig verksamhet, medan Extinction Rebellions aktioner i stället har ämnat att lamslå samhället och påverka den stora massan, genom att blockera broar och vägar. Båda organisationerna anses kontroversiella, även om många menar att deras arbete belyser stora problem som vi måste hantera.

Hur du väljer att engagera dig för klimatet är ditt eget val och vi på GoClimate hoppas att vi kan bidra till en omställning för ett hållbart samhälle så snabbt som möjligt. Att begå civil olydnad är en metod som har haft stort genomslag historiskt i viktiga frågor, och det är redan en del av miljö och klimatrörelsen. Civil olydnad fortsätter att vara ett aktuellt alternativ eftersom det är uppenbart att systemförändringar inte sker i den takt som krävs för att säkra en beboelig planet inom en inte alltför avlägsen framtid.

Oavsett vad du gör med din tid och ditt engagemang, så kan du alltid kombinera det med att kompensera för ditt klimatavtryck genom oss på GoClimate. På så sätt kan du göra så mycket nytta som möjligt för klimatet!

Beräkna klimatutsläpp för olika sätt att resa

Har du undrat hur stora klimatutsläppen är från olika sätt att resa? Hur mycket utsläpp har egentligen ett flyg jämfört med utsläppen från tåg? Testa gärna vår nya resekalkylator, som räknar ut vilka klimatutsläpp olika typer av resande har på en viss distans.

Man kan lätt se att klimatutsläpp från flyg och bensin- och disel-bilar är långt högre än exempelvis tåg och elbil. Men räkna gärna ut utsläppen för just den resan du ska göra så ser du mer exakta storlekar på de olika utsläppen.

Och när du gjort det får du gärna registrera dig för att klimatkompensera utsläppen också!

Vad är ett klimatprojekt egentligen?

Vi har tidigare förklarat vad klimatkompensation är och varför det är viktigt att bidra. Vi vet att pengarna går till klimatprojekt, men vad innebär det egentligen?

Ett klimatprojekts huvudsyfte är att se till att utsläppen av växhusgaser till atmosfären minskar. Det finns olika sätt att göra det på, och marknaden utvecklas kontinuerligt med nya projekt och allt bättre metoder för att mäta utsläppsminskningar.

Ett sätt som är lätt att mäta och enkelt att förstå är därför projekt som producerar förnybar energi. Genom att skapa den sortens energi, som inte orsakar utsläpp, ger vi människor möjlighet att sluta använda fossila bränslen. När vi till exempel bygger vindkraft i Indien och ansluter fler människor till elnätet, så behöver de inte längre använda dieselgeneratorer eller elda med kol, vilket ofta är fallet innan projektet implementeras.

Sidrap Wind Energy Park in Indonesia
Sidrap Wind Energy Project i Indonesien

Några exempel på projekt som GoClimate stöttat som producerar förnybar energi:

Anledningen till att vi vill bidra med detta i länder som Indien och Indonesien är att vindkraft fortfarande är för dyrt för att den skulle byggas utan vår hjälp – detta är det som menas med additionalitet. Vindkraften kan producera samma energi i Sverige, men marginalnyttan blir högre eftersom vi undviker förbänning av kol och diesel och bidrar till att öka levnadsstandarden på plats.

En annan sorts klimatprojekt handlar om att fånga in utsläpp av växthusgaser som sker i olika processer, och omvandla den till energi i stället – så kallade biogasprojekt. Projekten går ofta ut på att installera förbättrad teknik så att växthusgaser från biologisk nedbrytning av organiskt material, till exempel i soptippar eller i avfallsvatten, inte släpps ut i atmosfären utan fångas in och omvandlas till energi. Här undviker vi direkt utsläppen, och gör något bra med energin i stället! Detta är ofta lite dyrare än att tex bygga vindkraft, som är bland de billigaste projekten.

Landfill Gas to Energy project in Chile
Landfill Gas to Energy Project i Chile

Några exempel på biogasprojekt som GoClimate stöttat:

En annan sorts projekt syftar till att förbättra metoder för matlagning. En stor del av världens befolkning lagar mat över öppen eld, vilket leder till avskogning när allt fler människor behöver ved. Genom att erbjuda bättre utrustning behöver personerna som ansvarar för matlagning, oftast kvinnor, inte samla lika mycket ved. Detta sparar både träd och tid för dem, och med den förbättrade utrustningen blir det även mindre luftföroreningar och partiklar, vilket har positiv inverkan på deras hälsa. Dessa projekt har alltså stora potentiella fördelar, men är svårare att genomföra eftersom det handlar om att förändra beteenden, och svårare att mäta resultaten av. Risken är alltså högre, men nyttorna kan vara väldigt betydelsefulla.

Bränslesnåla spisar i bruk i Rwanda

GoClimate har investerat i några projekt av den här sorten:

En annan sorts klimatprojekt har med träd att göra. Det kan handla om återskogning av ytor som avskogats, plantering an träd på ytor som inte haft skog innan, eller skydd av existerande skog. Det är otroligt viktigt med projekt av den här sorten eftersom träden binder koldioxid från luften, och det finns många potentiella nyttor som ökad biologisk mångfald, förbättrat mikroklimat etc. Ändå har vi på GoClimate valt att inte investera i den här sortens klimatprojekt. Den huvudsakliga anledningen är att kolet som binds i trädet visserligen tas upp, men det är ingen permanent förvaring av koldioxid eftersom det, avsiktligt eller oavsiktligt, kan släppas ut i atmosfären igen. Avsaknaden av permanens och riskerna associerade med det gör alltså att vi inte vill klimatkompensera i den här sortens projekt.

Detta är en kort sammanfattning av några olika sorters klimatprojekt, men det finns fler på marknaden, och det utvecklas fler i skrivande stund. Eftersom projekten är så olika varierar naturligtvis priserna på projekten, och det finns alltså inget fast pris för ett ton koldioxid. Dessutom har alla projekt administrativa kostnader – om ingen designar, administrerar och övervakar projektet, så blir det inget projekt och vi kan heller inte garantera kvaliteten. Men det är därför vi finns – för att göra en del av jobbet åt dig som vill klimatkompensera. En del av priset går även till certifieringen, för att säkerställa kvaliteten av projektet. På så sätt undviker vi projekt som inte gör någon nytta, och skyddar oss mot korruption och ineffektivitet.

Känns detta som något du vill vara med och bidra till? Signa upp här för ett klimatneutralt liv!

Har du fler frågor? Lämna gärna en kommentar!

De bästa poddarna om klimatet – GoClimate tipsar!

Vi på GoClimate lyssnar väldigt mycket på poddar! Det är ett grymt sätt att lära sig nya saker på, när det ibland kan vara tungt eller opraktiskt att läsa och vissa av oss blir rastlösa av att titta på film. Dessutom är det skönt att ha sällskap av någon som pratar till en när man är ute och promenerar, lagar mat eller är ensam hemma. Så nu tänkte vi dela med oss av våra bästa tips på poddar om klimatet!

Allt du behöver för att fördjupa dig i en podcast!

Många som redan googlat på detta har säkert hittat Klimatpodden (avsnitt på både svenska och engelska), där Ragnhild Larsson bjuder på djupgående intervjuer med människor som på olika sätt anstränger sig för klimatet. Det är trevlig stämning och du får lyssna på allt från forskare och politiker till entreprenörer och aktivister. En av alla inspirerande personer som pratat om sitt engagemang där är GoClimates egen Cissi Lindén, så självklart tycker vi att avsnittet där hon berättar om hur man kan klimatkompensera sin livsstil är ett bra ställe att börja på! Även vår samarbetspartner Evelina Utterdahl har intervjuats och berättat om hur hon gick från resebloggare på heltid till klimataktivist.

En annan podd som flera av oss lyssnat igenom från början till slut är Klimatpsykologipodden (avsnitt på svenska). Klimatpsykologerna hjälper oss att förstå oss själva och andra i hur vi känner och reagerar om klimatfrågan, och ger oss både tröst och råd om hur vi ska hantera detta för att inte deppa ihop utan fortsätta vara konstruktiva. De har även skrivit en bok om detta, men att lyssna på Frida Hylander och Liv Svirskys samtal är väldigt lättlyssnade och framför allt fulla av empati. Nu har de dessutom släppt nya avsnitt om Klimatet och Corona!

Ett tips från Kalle är podden My Climate Journey (på engelska) av Jason Jacobs, en mjukvaruutveckare som sålde sitt framgångsrika företag (Runkeeper) och letade efter djupare mening. I hans strävan att förstå klimatfrågan pratade han med många experter, och för att få med sig andra på vägen utvecklades detta till en podd där vi gemensamt kan lära oss om ämnet och få inspiration till vad vi kan göra för att bidra till lösningen.

Tove tipsar om The Wardrobe Crisis (på engelska)- en podd för den modeintresserade som vill veta mer om hur mode och kultur hänger ihop med hållbarhet, etik, aktivism och miljön. Så inspirerande med människor som är villiga att driva förändring inom sin bransch! Och det finns många avsnitt för den som inte är en trendnörd också 🙂

Om du i stället är extremt intresserad av energifrågan (eller har en specifik undran) kan det vara värt att lyssna på The Interchange (på engelska) om den globala energiomställningen!

Inom ganska nischade poddar finns även Resources Radio (på engelska) om miljöekonomi, med avsnitt om den globala handeln med utsläppsrätter och hur oljemarknaden påverkas av COVID-19.

Lite bredare inom miljöområdet ligger BBCs podcast Costing the Earth (på engelska). Här behandlas aktuella ämnen av ledande experter som jobbar för en renare och grönare planet. Vill du veta mer om hur COVID-19 påverkar klimatet, plast, eller vad som skulle hända om hela Storbritannien blev veganer så är detta podden för dig!

Brett på miljöområdet på svenska finns i stället podden Du, Jag och Jorden. Miljövetarna Jonna Elofsson Bjesse och Melanie Olsson utforskar hållbarhet i alla aspekter av livet. De är de där kompisarna som du alltid vänder dig till med din specifika miljöfråga!

Alexandra och Emma har en förkärlek för SRs Sommar & Vinter i P1. Utvalda svenskar får en timme att prata om vad de vill, och en av våra idoler i klimatfrågan, den världskända forskaren Johan Rockström, har gjort ett eminent avsnitt om just detta. Finns att lyssna på både svenska och engelska! Lite mer otippat är kanske att Magnus Carlson, sångaren i Weeping Willows, också ägnade sitt sommarprat åt klimatfrågan där han söker svar från experter om vad det finns för lösningar. Avsnitt på svenska.

Det finns ju ett oändligt antal poddar som på ett eller annat sätt berör klimatfrågan. Cissi och Kalle har därför medverkat i flertalet poddar – nu senast var Cissi med i podden Health for Wealth, som handlar om hållbar hälsa på jobbet, och pratade om hur man kan bli klimatneutral på jobbet. Kalle har tidigare varit med i podden Vart är vi på väg? som intervjuar entreprenörer, investerare och andra som bidrar till att skapa positiv impact i samhället och pratat om hur man kan klimatkompensera sina utsläpp, och i podden Bortom Ekorrhjulet där han pratade om sin resa från VD till klimatkämpe.

Visst är det omöjligt att ha tråkigt när det finns så mycket att lyssna på! Vad är dina bästa poddtips om klimatet? Lämna en kommentar till ditt community!

Klimatsmart bostadsrättsförening – så kan du påverka din förening!

Gör din bostadsrättsförening mer klimatsmart och påverka mångas klimatavtryck samtidigt.

Här hittar du tips på hur din bostadsrättsförening kan få ett lägre klimatavtryck och en lägre energianvändning. Flera av åtgärderna är både bra för miljö och för plånboken. Längst ner hittar du även mallar på motioner du kan anpassa och skicka till din styrelse.

  • Se till att ha rätt nyckeltal i årsredovisningen så att föreningens miljö- och klimatarbete enkelt kan följas upp. Förslag på motion längre ner.
  • Installera solpaneler. Beroende på takens läge så är detta en investering som kan betala av sig på 10-15 år. Kolla in Solkartan för att se om just ert tak är lämpligt för solpaneler. Ansök om investeringsstöd här. Motion nedan.
  • Sätt upp laddstolpar för att föreningens medlemmar inte ska tvingas köra fossildrivna bilar. Via Klimatklivet kan ni få bidrag för installationen. Motion nedan.
  • Installera bergvärme. Det kan vara både en miljömässig- och ekonomisk vinst, lite beroende på  förutsättningarna för just ert hus.  Motion nedan.
  • Inför återvinning av värmen i ventilationsluften, så kallad frånluftsåtervinning.
  • Byt till led-belysning. Enligt belysningsbranschen drar en 10-15 år gammal belysningsanläggning upp till fem gånger mer energi jämfört med en ny.
  • Starta bil- och cykelpooler. Köp in en elcykel med cykelkärra för att underlätta för de boende att inte behöva använda bil.
  • Se till att det finns bra utrymmen för att förvara/parkera cyklar.
  • Inför individuell varmvattenmätning. Det börjar komma flera spännande lösningar för det. Startupbolaget Labtrino har utvecklat en flödesmätare som installeras utan rörmokare.
  • Byt till grönt elavtal, alla leverantörer erbjuder detta, eller ännu hellre miljömärkt el (Bra Miljöval). Se vilka bolag som erbjuder el märkt Bra Miljöval här.
  • Gör en energideklaration med en genomgång av byggnadens energianvändning och hur denna kan förbättras.
  • Uppmuntra delningsekonomi inom föreningen via appar som hygglo, grannsaker och Nextdoor.
  • Fixa ett källsorteringsrum med en prylhylla där alla kan lämna välfungerande saker istället för att slänga dem.

Mer tips och inspiration
Visionen om en hållbar bostadsrättsförening
I bostadsrättsföreningen Viva delar de boende på nästan allt
Naturskyddsföreningens checklista för bostadsrättsföreningars arbete för klimat och biologisk mångfald

Mallar motioner till styrelsen

Motion om solceller
Enligt solkartan över vårt område har våra byggnader god potential för solel och solvärme. Att använda solen som energikälla innebär både en vinst för klimatet och vår förenings ekonomi på lite längre sikt. Jag föreslår att styrelsen undersöker möjligheten att installera solceller/solfångare på våra tak.

Motion om bergvärme
Bergvärme är ofta billigare än fjärrvärme (beroende på fjärrvärme-priset respektive priset på el). Det är dessutom en förnybar energikälla till skillnad mot fjärrvärme som till största delen i vårt område kommer från förbränning av våra och andra länders sopor. Jag föreslår att styrelsen undersöker möjligheten att värma upp våra fastigheter med bergvärme.

Motion om att hyra ut p-plats till en bilpool
En privatägd personbil står still ungefär 95 procent av tiden (RISE 2018) och en bil i bilpool kan ersätta fem andra bilar (Sunfleet 2019). Flera existerande bilpooler letar efter parkeringsplatser att placera bilar på. Många av dem erbjuder elbilar. Att hyra ut p-plats i föreningen till en bilpool med elbilar kan leda till minskad trängsel på våra parkeringar, bättre resursutnyttjande, minskade koldioxidutsläpp och vara en bra service till de boende i föreningen. Jag föreslår att styrelsen ges i uppdrag att utreda och fatta beslut om att hyra en eller flera av föreningens p-platser till en bilpool, helst med laddstolpe för elbil

Motion om att utse miljö- och energiansvarig
Jag föreslår att styrelsen utser en person som får miljö- och energiansvar i styrelsen. På så sätt lyfts hållbarhetsfrågorna och det ger bättre förutsättningar att aktivt jobba med sänkt energianvändning för ett långsiktigt bättre energianvändande och lägre kostnader.

Motion om kompletterande nyckeltal
Nyckeltalen i vår årsredovisning visar förändring i kostnad men inte förändrad förbrukning jämfört med tidigare år. Jag föreslår att nyckeltalen i årsredovisningen kompletteras med nyckeltal för exempelvis:
– El kWh/kvm för gemensamma utrymmen
– Uppvärming MWh/kvm
– Vatten m3/kvm

Genom att komplettera med dessa nyckeltal blir det lättare att förstå om eventuella ökade kostnader beror på ökade priser (som skulle kunna åtgärdas genom omförhandlade avtal) eller om de ökade kostnader beror på medlemmars ökade förbrukning (som eventuellt kan åtgärdas genom information, energieffektiviseringar och beteendeförändringar). Ett mål kan vara att jobba för att komma ner till 100 kWh/kvm för vår gemensamma elförbrukning, ett mål som många av husen i Hammarbysjöstad jobbar efter.

Motion om hållbarhetsgrupp
Jag föreslår att styrelsen undersöker om det finns intresse att upprätta en hållbarhetsgrupp med syfte att:
– skapa en ännu mer attraktiv bostadsrättsförening.
– se till att vår bostadsrättsförening är en del av lösningen på klimatförändringarna och inte bidrar till ökade sådana.
– skapa förutsättningar för att avgifterna kan hållas så låga som möjligt på sikt genom att skapa en resilient (motståndskraftig) förening.


Klimatsmarta möten – så här fixar du grymma möten på distans

Varför digitala möten? 

Transportsektorn är den snabbast växande orsaken till klimatutsläpp, och står för närvarande för 14% av de totala koldioxidutsläppen i världen. Det är uppenbart att vi måste minska transportutsläppen drastiskt om vi ska nå Parisavtalens mål.

Den goda nyheten är att det finns många enkla saker vi kan göra redan nu – både individer och företag. 

En av de enklaste sakerna vi kan göra – som inte bara bidrar till att stoppa klimatförändringarna utan även spara pengar och tid – är att resa mindre. Att mötas är för vissa företag affärskritiskt. Då handlar det om att byta fysiska möten mot digitala. 

Om klimatet inte känns som en tillräckligt viktig anledning att testa digitala möten så är ändå digitala möten mer relevanta än någonsin med tanke på Corona-virusets utbredning. 

Så här gör du

Så, för de som svär över icke-fungerande teknik och oroar sig över att medarbetare sysslar med annat än att jobba när de arbetar hemifrån – så här fixar du framgångsrika digitala möten och säkrar att alla kommer framåt i sitt arbete:

1. Välj en bra videotjänst. På GoClimate använder vi främst whereby.com, men även meet.google.com. Bägge är gratis, Wherebys gratistjänst är dock begränsad till möten för upp till 4 deltagare/datorer. Det finns många andra liknande tjänster. Vi använder oftast Whereby då Hangouts drar mycket batteri på laptopen och kräver inloggning. Whereby är mer flexibelt upplever vi för olika storlekar på fönstret, och för vad vi kan dela i själva videochatten. Whereby är även bättre på att visa om någon har dålig uppkoppling.

2. Säkra en bra internetanslutning. Detta är ett måste. Det finns få saker som är så frustrerande som avbrott under mötet. Något som underlättade för oss var att byta wifi-kanal under möten och inte använda samma wifi-kanaler som resten av kontoret.

3. Använd en högkvalitativ kamera, mikrofon och högtalare. För möten med flera deltagare är detta A och O. Vi på GoClimate har blivit sponsrade av Konftel med ett helt nytt C20Ego-kit. Den ökade kvaliteten på video och ljud har verkligen förbättrat upplevelsen under våra möten.

4. Se till att alla kan delta på lika villkor. Det innebär att även om du bara har en person som är med på distans kan du inte använda en whiteboard som denna person inte kan se eller bidra till. Lös detta genom att använda verktyg som Miro, en virtuell whiteboard! 

5. Skaffa en möteskompis. En bra lösning när enbart en person ringer in på distans är att den har en kompis i det fysiska mötet. Kompisen säkerställer att den som är på distans hela tiden är inkluderad och ansvarar även för att använda sin dator till videoanslutningen.

6. Kör dagliga stand ups där alla i teamet berättar hur de ligger till och om de behöver hjälp med något för att komma framåt. Vi använder trello.com som underlag för våra stand ups. I Trello har vi en lista som heter “Doing”. Den går vi igenom varje morgon och tanken är att det ska ta max 15 minuter.

Om du vill läsa fler tips för att få distansmöten att fungera, så har Konftel en bra guide här.

Och om du fortfarande behöver resa, se till att du åtminstone kompensera dina utsläpp!

Så här ser det ut när GoClimate använder miro, en digital whiteboard, under våra Retrospective-möten.
Distansmöte med GoClimate-gänget när alla jobbar hemifrån.
Under GoClimates dagliga standups går vi igenom alla kort under ”Doing”. Helst på mindre än 15 minuter. Då får vi en uppfattning om hur vi ligger till och om någon behöver hjälp för att komma framåt med sin uppgift.