Vad betyder begreppen klimatneutralitet, netto noll och klimatpositivitet egentligen?

För företag kan det vara svårt att navigera bland dessa termer och förstå exakt vad som krävs för att nå varje mål, särskilt när det gäller att balansera utsläpp och åtgärder för att kompensera för negativ klimatpåverkan.

Klimatneutralitet

Klimatneutralitet innebär att utsläppen från en verksamhet, produkt eller individ balanseras genom utsläppsminskningar och/eller klimatfinansiering. Resultatet blir nettonollutsläpp, men hur detta uppnås kan variera.

Problematik och risker:

• Missvisande: Företag kan förlita sig på klimatfinansiering snarare än faktiska utsläppsminskningar. Det innebär att verksamheter kan fortsätta ha höga utsläpp samtidigt som de kallar sig klimatneutrala.
• Ingen harmonisering av kvalitetskrav: Det finns standarder för klimatneutralitet och för klimatprojekt, men ingen gemensam vägledning som kopplar ihop dem. Det gör att kvaliteten på de klimatprojekt som företag väljer att stödja kan variera stort, och det är otydligt vilken nivå som krävs för att verkligen kunna hävda klimatneutralitet
• Temporära lösningar: Trädplantering kan ta decennier att få full effekt och är sårbart för skogsbränder eller avskogning. Därmed kan det vara det en osäker metod för att uppnå klimatneutralitet.
• Greenwashing-risk: Företag kan marknadsföra sina produkter som klimatneutrala utan att ha gjort reella utsläppsminskningar. Detta kan vilseleda konsumenter och även minska trycket på verklig omställning.
  

Netto noll

Netto noll - eller net zero - innebär kraftiga utsläppsminskningar globalt, där kvarvarande utsläpp balanseras genom negativa utsläpp, exempelvis skogsplantering eller teknisk koldioxidinfångning (CCS, Carbon Capture and Storage). 

Parisavtalet slår fast att den globala uppvärmningen ska hållas väl under 2 grader, med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Enligt IPCC krävs nettonollutsläpp senast 2050 för att ha en rimlig chans att nå 1,5-gradersmålet.

Problematik och risker:

• Beroende av framtida tekniker: Många netto noll-strategier bygger på tekniker som ännu inte är fullt utvecklade eller implementerade i stor skala. CCS och andra tekniska lösningar är dyra och oprövade i stor omfattning.
• Risk att skjuta upp åtgärder: Företag kan förlita sig på framtida negativa utsläpp snarare än att agera nu, vilket fördröjer den nödvändiga omställningen.
• Otydliga definitioner: Det finns fortfarande variationer i hur netto noll tolkas och tillämpas, även om det numera finns en globalt etablerad standard från SBTi. Det kan göra det svårt att jämföra olika företags åtaganden och se vilka som verkligen håller hög kvalitet.
• Ojämn ansvarsfördelning: En global strategi kan leda till att vissa länder eller företag förlitar sig på att andra ska kompensera för deras utsläpp, vilket skapar orättvisor i klimatansvaret.
  

Klimatpositivitet

Klimatpositivitet innebär att en verksamhet tar bort mer koldioxid från atmosfären än vad den orsakar, vilket resulterar i så kallade negativa utsläpp.

Problematik och risker:

• Saknar enhetlig definition: Organisationer som vill kalla sig klimatpositiva kan göra det enbart genom att köpa extra klimatinsatser, utan att aktivt reducera sina egna utsläpp.
• Risk för vilseledande marknadsföring: Eftersom klimatpositivitet ofta används i marknadsföring kan konsumenter tro att en produkt är bra för klimatet, trots att den fortfarande kan ha stora bruttoutsläpp.
• Osäkerhet kring negativa utsläpp: För att en verksamhet ska kunna bli klimatpositiv krävs att den aktivt även tar bort koldioxid från atmosfären. Tekniker som koldioxidinfångning är dock mer kostsamma, under utveckling och svåra att verifiera som permanenta lösningar.
• Svår jämförbarhet: Eftersom olika organisationer använder olika metoder för att räkna på sina utsläpp och klimatinsatser kan det vara svårt att avgöra hur effektiva olika klimatpositiva initiativ faktiskt är.
  

Sammanfattning 

Dessa begrepp spelar en viktig roll i klimatmålen, men kräver tydligare definitioner och standarder för att undvika missbruk. Innovation och verifiering är avgörande för att säkerställa att företag faktiskt bidrar till en hållbar framtid snarare än att använda klimatstrategier som marknadsföringsverktyg.

För att uppnå globala klimatmål är det viktigt att utsläppsminskningar prioriteras framför beroende av klimatåtgärdsprojekt. En trovärdig strategi kräver en kombination av vetenskapligt baserade mål, transparent rapportering och investeringar i ny teknik som hjälper till att minska utsläppen på lång sikt.