The Laghum Economy: Vad skulle hända om naturen hade ett pris?
Idag betalar vi för arbetet bakom en produkt, men nästan ingenting för naturresurserna den kräver. Laghumekonomin vill vända på det med en konsumtionsskatt som sätter pris på naturresurserna. Vi pratade med Lotta Wollentz, Chief Orchestrator på The Laghum Economy, om vad det skulle innebära för företag och varför hållbarhetsrapporteringen blir viktigare på vägen dit.
Laghumekonomin beskriver prissättningen av naturresurser som ett av historiens största marknadsmisslyckanden. Det låter som ett påstående för nationalekonomer, men Lotta Wollentz är själv ingenjör i grunden.
"Sedan jag klev in i Laghumvärlden har jag lärt mig att ekonomi i grunden handlar om att hushålla med begränsade resurser", säger Lotta Wollentz. ”Om ekonomi handlar om att använda resurser så effektivt som möjligt, men naturen inte finns med i ekvationen, då misslyckas marknaden.”
Laghums lösning är att flytta beskattningen. En konsumtionsskatt sätter ett pris på naturresurserna vid köptillfället, och skatten på arbete sänks i motsvarande grad.
”Marknaden får fortsatt vara motorn, men nu belönas de bolag som är smarta med naturens resurser med bättre priser och fler kunder.”
Med Laghum ger mätningen också en konkurrensfördel
För att resursanvändning ska kunna prissättas måste den först mätas. Där spelar hållbarhetsrapporteringen en jätteviktig roll, enligt Lotta. Regelverk som CSRD och digitala produktpass ger viss grund att stå på, men i en Laghumekonomi blir rapporteringen mer än ett krav att bocka av.
”Det bolag som minskar sitt uttag av jungfruliga resurser kan erbjuda ett bättre pris och stärker sin konkurrenskraft. När det incitamentet finns skapas helt nya motiv att mäta och rapportera, så underlaget blir bättre i takt med att vi stegvis går mot en Laghumekonomi.”
Företag kan börja nu
Företag behöver inte vänta på politiska beslut för att röra sig i den riktningen.
”Vi ser redan flera exempel på bolag som går före och leder utvecklingen, och det behöver vi fortsätta med”, säger Lotta.
Hennes råd är att se över hur verksamheten kan minska sitt uttag av naturens resurser och att testa ett skuggpris i den egna styrningen, så att naturen blir synlig i besluten redan idag. Samtidigt behövs uppdaterade spelregler, så att hållbarhet och lönsamhet på riktigt kan gå hand i hand.
Ett systemskifte som kräver samarbete
Hur ser då det första steget ut, i Sverige eller i EU? The Laghum Economy tror att vägen framåt går genom samarbete mellan näringsliv, civilsamhälle, forskning och politik. Handelshögskolan i Stockholm startar nu forskning om hur en hållbar konsumtionsskatt kan genomföras. Parallellt ser de en statlig offentlig utredning med breda direktiv som ett viktigt steg för att tillsammans med politiken pröva hur en hållbar konsumtionsskatt kan införas stegvis.
”Sverige har varit modigt i stora systemskiften förut, och gör vi det tillsammans i Norden blir det ännu starkare.”
Läs mer om The Laghum Economy här.
Börja mäta och styra redan nu
GoClimate tar fram er hållbarhetsrapport automatiskt, utifrån data ni redan har i fakturor och kvitton. Kom igång med GoClimate →
Vill du gå från kunskap till handling?
Se hur GoClimate förvandlar din bokföring till en rapport du kan agera på.