Klimatavtrycket för det vi äter

Enligt OECD står jordbruket för 17 % av de växthusgasutsläpp som orsakar klimatförändringar, och förändrad markanvändning står för ytterligare 7–14 % (när vi hugger ner skog för att ge mer plats åt jordbruket). Andra källor ger ännu högre siffror. Så om minst en femtedel av våra utsläpp kommer från den mat vi äter, har vi skäl att noggrant överväga vad vi lägger på våra tallrikar.

Att få ner klimatavtrycket för vår kost är en svår nöt att knäcka, eftersom det inte finns någon engångsfix som bara behöver göras en gång och sen är allt klart. Vi måste istället ständigt göra bra val, och på det så kan det vara svårt att veta vad som faktiskt är rätt sak att äta och inte. Ska man välja lokala produkter från ett växthus, eller ekologiska som har odlats i solen, men transporterats hit?

I det här inlägget strävar vi efter att ge några bra indikationer, som bör fungera som allmänna riktlinjer.

Minska mängden rött kött

Den största justeringen du kan göra som gör en betydande förändring av din kosts koldioxidavtryck är att minska mängden rött kött. Ju mindre kött, desto bättre för planeten. Om du ska äta något gott, se till att köttet är av hög kvalitet och undvik kött från Brasilien (där regnskogen plundras för att ge plats åt boskap).

En kost med mycket kött (mer än 100 g per dag) har ett koldioxidavtryck på 2,62 ton per år. Genom att minska till en kost med lågt köttintag (mindre än 50 g per dag) där du fortfarande kan njuta av dina tillfälliga godsaker, men begränsa den dagliga konsumtionen, kan du komma ner till 1,70 ton. Denna minskning motsvarar att köra över 6000 km i en genomsnittlig dieselbil! Den genomsnittliga körsträckan för en bil i EU är 12 000 km per år.

Fisk är ett bättre alternativ

Att helt sluta äta kött men ändå äta fisk kallas pescetarisk kost. Detta minskar koldioxidavtrycket ytterligare, till 1,42 ton per år. Med tanke på att fisk och skaldjur har relativt lågt koldioxidavtryck är skillnaden mellan denna kost och en vegetarisk kost faktiskt inte så stor – vegetarianer äter 1,39 ton per år. Det är värt att notera att fisket har andra miljömässiga bieffekter (överfiske och störningar av ekosystem), men specifikt när det gäller klimatet är det inte fisken som är värst.

Klimatmedvetna vegetarianer vill dock fortfarande vara medvetna om sin mejerikonsumtion – skillnaden mellan en vegetarian (inget kött, fisk) och en vegan (inget kött, fisk, mejeriprodukter, ägg) är betydande och kan ta dig från 1,39 till 1,05 ton. Detta beror på att mjölkkorna släpper ut växthusgaser, särskilt metan.

Att slänga mat är det mest slösaktiga alternativet

Sist men inte minst – slösa inte. Om du råkar laga mer mat än du vill äta – ställ det i kylskåpet till senare. Om en banan blir brun, lägg den i en smoothie. Så mycket mat slängs att FAO uppskattar att en hel tredjedel av all producerad mat slängs längs kedjan. Mycket av detta händer innan det når konsumenten, men vi kan definitivt vara försiktiga med att inte bidra till den enorma mängden mat.

Det här är de viktigaste sakerna att tänka på för att göra din kost mer klimatvänlig. Andra faktorer att ta hänsyn till är transporter, men även så är koldioxidavtrycket för 100 g protein från tofu 2 kg, medan 100 g nötköttsprotein är 50 kg. Du kan transportera den tofun var som helst i världen och aldrig nå koldioxidavtrycket för nötkött. För de som är angelägna om att undersöka detaljerna rekommenderar vi artikeln från 2019 av Poore och Nemecek, Reducing food’s environmental impacts through producers and consumers.

Man kan också se att klimatpåverkan från en genomsnittlig kost i USA är mycket högre än den genomsnittliga kosten i Indien. Förutom ingredienser beror dessa skillnader också på portionsstorleken.

Koldioxidavtrycksvärdena för den allmänna kosten kommer från en artikel från 2014 av Scarborough et al., Dietary greenhouse gas emissions of meat-eaters, fish-eaters, vegetarians and vegans in the UK. Dessa ska ses som generella uppskattningar, med beaktande av att det finns variationer inom kosten.