Hållbarhetsrapportering för byggbranschen
Byggbranschen står inför några av de mest omfattande hållbarhetskraven i EU:s historia. Med CSRD i spetsen behöver allt fler företag inom bygg- och anläggningsbranschen rapportera sin klimatpåverkan strukturerat – både från byggarbetsplatsen och det som är bundet i material som betong och stål.
.png&w=2048&q=75)
Kraven berör inte bara de största bolagen: även små och medelstora företag påverkas, ofta genom krav som kommer från kunder högre upp i kedjan.
Boka en genomgång med GoClimate så hjälper vi er kartlägga direkta och indirekta utsläpp och ta fram underlag för CSRD.
Varför är hållbarhetsrapportering viktigt för byggbranschen?
Byggsektorn står för en betydande del av Sveriges klimatpåverkan, och beställare ställer allt högre krav på transparens – inte minst i offentlig upphandling, där Upphandlingsmyndigheten tar fram hållbarhetskriterier för bygg och anläggning [9]. Tydlig utsläppsdata ger ofta ett försprång i anbud och påverkar företagens möjligheter att vinna nya uppdrag. Dessutom kommer fler märka av kraven i takt med att kunderna själva börjar rapportera.
CSRD – vad innebär de nya kraven?
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering och gör att fler företag behöver rapportera strukturerat och jämförbart [1]. För byggsektorn innebär det att hela klimatpåverkan ska redovisas – även den som är bunden i material samt den som uppstår hos underentreprenörer [3]. Kravet gäller oavsett bransch eller verksamhet, men blir ofta komplext för byggföretag med lång leverantörskedja.
Tidsplan: när gäller CSRD för olika företag?
Efter EU:s Omnibus I-direktiv krävs numera över 1 000 anställda och mer än 450 miljoner euro i nettoomsättning för att omfattas. Direktivet trädde i kraft den 18 mars 2026; medlemsländerna har till den 19 mars 2027 på sig att införliva ändringarna i nationell lag [2]. De gamla kraven på 250 anställda gäller alltså inte längre. Även företag under dessa trösklar möter dock ofta krav om hållbarhetsdata från sina kunder, vilket vi går igenom längre ner.
Den svenska utredningen (Ju 2025:11) lämnade sitt delbetänkande, SOU 2026:27, den 17 april 2026 [10]. Utredningen föreslår att Sverige ska tillämpa EU:s trösklar rakt av: fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning över 4,9 miljarder kronor, den svenska motsvarigheten till 450 miljoner euro [11]. Företag som redan omfattas idag ("våg 1") ska kunna tillämpa de nya, högre trösklarna redan för räkenskapsåret 2026, medan övriga företag omfattas av de nya reglerna från räkenskapsår som inleds 1 januari 2027 eller senare. Svenska dotterbolag till bolag i tredjeland föreslås få en egen tröskel på 2,2 miljarder kronor i omsättning, med rapportering tidigast 2028 [11].
Vad ska rapporteras enligt CSRD?
Rapporten ska ge en rättvisande bild av företagets påverkan på miljö och samhälle, och hur hållbarhetsfrågor påverkar verksamheten ekonomiskt. Det betyder att företag behöver ha god kunskap om både verksamhet och leverantörskedja, och handlar om mer än utsläpp - även social hållbarhet, som arbetsvillkor, mångfald och styrning täcks av kraven.
Direkta och indirekta utsläpp inom byggbranschen
CSRD kräver att företag redovisar både direkta och indirekta utsläpp. Direkta utsläpp kommer till exempel från bränsle i arbetsmaskiner och transporter. De indirekta är ofta större, eftersom cement, betong och stål ofta står för en stor del av klimatpåverkan här. Underlaget som ska tas fram överlappar delvis med den klimatdeklaration byggherrar redan måste upprätta för nya byggnader [7].
ESRS-standarder och rapportens struktur
Rapporten ska ingå i förvaltningsberättelsen och följa strukturen i ESRS, European Sustainability Reporting Standards, som anger vilka rubriker och mått som krävs [5].
Digital och maskinläsbar rapportering
Rapporten ska på sikt lämnas digitalt och taggas maskinläsbart [5], vilket gör att byggföretag redan bör redan nu se över sina system för datainsamling för att vara redo när det är dags.
Boka en genomgång med GoClimate för att ta fram rätt data redan idag.
Byggsektorns utsläppsminskning sedan 2008
Bygg- och fastighetssektorn stod 2022 för cirka 10,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter i inhemska utsläpp, motsvarande 22 procent av Sveriges totala utsläpp - importerade byggmaterial exkluderade [6]. Mellan 2008 och 2022 minskade utsläppen med cirka 12 procent [6], vilket visar att omställningen går framåt - fantastiskt! Men mycket återstår, inte minst i materialen.
Klimatdeklaration och gränsvärden för nybyggnation
Sedan 1 januari 2022 måste byggherrar klimatdeklarera nya byggnader, det vill säga redovisa klimatpåverkan från uppförandet [7]. Kravet omfattar inte alla byggnadstyper, men underlaget kan återanvändas i en bredare hållbarhetsrapportering. För företagen som redan gör detta blir steget till CSRD mindre.
Materialval och cirkulärt byggande
Klimatförbättrad betong, stål samt mer förnybart material som trä är tydliga hävstänger vad gäller minskade utsläpp. Återbruk av byggdelar och cirkulär planering av rivning och nybyggnation är minst lika viktigt.
Underleverantörernas roll i omställningen
Eftersom byggprojekt genomförs av en beställare, en huvudentreprenör och flera led underentreprenörer, så behöver information om hållbarhet samlas in hela vägen genom kedjan.
Sociala krav och ansvar i leverantörskedjan
CSRD omfattar även arbetsvillkor hos egna anställda och underentreprenörer. I en bransch med långa kedjor av underleverantörer påverkas företagens rykte och affärsmöjligheter av hur ansvaret följs hela vägen ut.
Väsentlighetsanalys och ramverk för små och medelstora byggföretag
En CSRD-rapport bygger på en dubbel väsentlighetsanalys: hur verksamheten påverkar omvärlden och hur hållbarhetsfrågor påverkar företaget ekonomiskt. De byggföretag som inte omfattas direkt kan använda VS (Voluntary Sustainability Standrad, tidigare känt som VSME) som ett första steg – för många av företagen en bro till fullskalig CSRD-rapportering längre fram.
Prova GoClimates VS-verktyg och få hjälp att strukturera er första hållbarhetsrapport.
Verktyg och data för korrekt rapportering
Att samla in data manuellt är tidskrävande. Digitala verktyg samlar allt på ett ställe – GoClimate hjälper byggföretag beräkna och rapportera enligt CSRD, VS (VSME) och ESRS.
Boka en kostnadsfri genomgång och få hjälp med att förstå vad just ditt företag behöver!
Sammanfattning och nästa steg mot en hållbar byggbransch
CSRD innebär större krav, men ger också ett sätt för företag att visa hållbarhetsarbetet trovärdigt. De som bygger upp rätt data nu – och redan har erfarenhet från klimatdeklarationer – får ett försprång när kraven gäller fullt ut.
Krångligt med hållbarhetsrapportering? Hör av er till oss på GoClimate så reder vi ut det tillsammans.
Källor
- FAR – CSRD Hållbarhetsrapportering – syfte och bakgrund
- Latham & Watkins – EU Sustainability Omnibus Published in the Official Journal
- Byggföretagen – Hållbarhetsredovisning
- Tidningen Näringslivet – Nya EU-regler: Rapportering av hållbarhet stöper om byggbranschen
- EY Sverige – Hållbarhetsrapportens utformning: CSRD och ESRS
- Boverket – Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn
- Boverket – Om klimatdeklaration
- PwC – CSRD i svensk rätt
- Upphandlingsmyndigheten – Upphandling av bygg och anläggning
- Regeringen – Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering, SOU 2026:27
- PwC – Nya gränsvärden för hållbarhetsrapportering föreslås gälla redan 2026
Rekommenderad läsning
Vill du gå från kunskap till handling?
Se hur GoClimate förvandlar din bokföring till en rapport du kan agera på.