Hållbarhetskraven skärps i leverantörsledet

– Vi förväntar oss att våra leverantörer antar vetenskapligt baserade klimatmål, i linje med våra egna, säger Fredrik Hellman, miljöchef på AstraZeneca i Sverige.

Företaget har länge legat i framkant i klimatarbetet. Redan 2021 blev de ett av de sju första bolagen i världen att följa Science Based Targets initiative’s Corporate Net-Zero Standard. Sedan dess har de minskat sina globala utsläpp i scope 1 och 2 med 77 procent, och med över 98 procent vid sina anläggningar i Sverige.

Men den stora utmaningen ligger bortom den egna verksamheten.

– Våra indirekta utsläpp – det som kallas scope 3 – står för 98 procent av våra totala utsläpp. Därför är det avgörande att även våra leverantörer och partners arbetar aktivt med att minska sina utsläpp, förklarar Fredrik Hellman.

Data som grund för hållbarhet

För att kunna minska utsläpp behöver man först veta var de uppstår. Det är här mätdata och transparens blir avgörande.

– För att kvantifiera våra utsläpp behöver vi mätdata av bra kvalitet. Vi strävar efter att i så hög grad som möjligt få tillgång till korrekt kvantifierad information från våra leverantörer, säger Fredrik Hellman.

Med andra ord: det räcker inte längre med goda intentioner eller allmänna policys. Företag behöver kunna visa upp konkreta siffror – på sina egna utsläpp, men också på hur deras leverantörskedja påverkar klimatet.

Det gäller även små och medelstora företag, som tillsammans ofta står för en stor del av värdekedjans totala klimatpåverkan. När kunder som AstraZeneca efterfrågar data, handlar det inte om byråkrati – utan om att kunna driva verklig förändring.

– Vi är på god väg att nå våra mål för våra egna utsläpp, där vi har full kontroll över besluten. Men för att nå nettonoll krävs att alla delar av värdekedjan rör sig i samma riktning, säger han.

Hållbarhetskrav som inte går att förhandla bort

För AstraZeneca är hållbarhet inte en mjuk fråga – det är en del av affären.

– Vi har hållbarhetskrav som vi inte förhandlar bort, säger Fredrik Hellman.

När företaget väljer leverantörer är klimat- och hållbarhetsarbetet en självklar del av bedömningen. Det kan i praktiken avgöra om ett samarbete fortsätter eller inte.

För att stötta leverantörer på vägen erbjuder AstraZeneca utbildningar. Bolaget samarbetar även med andra läkemedelsbolag i initiativ som Health Systems Taskforce, där målet är att sätta gemensamma krav – bland annat vetenskapligt baserade klimatmål – och öka tillgången till förnybar energi globalt.

– Det här är ett ansvar vi delar. Vi kan inte nå våra klimatmål utan att hela vår värdekedja rör sig mot samma mål, säger Fredrik.

Från krav till konkurrensfördel

För mindre företag kan kraven från stora kunder kännas överväldigande. Men i praktiken kan tillgång till hållbarhetsdata bli en tydlig konkurrensfördel. När fler stora företag omfattas av lagkrav och klimatmål, ökar behovet av leverantörer som kan visa upp trovärdiga siffror.

– Det blir allt viktigare att vi som bolag tydligt kan visa att vi uppfyller våra egna mål och ambitioner, kundernas krav och gällande lagstiftning. Det innebär att vi behöver ha god kontroll även över vår leverantörskedja, säger Fredrik.

Att ha sina siffror på plats handlar alltså om en investering i framtiden – och i sin egen konkurrenskraft.

För företag som AstraZeneca är hållbarhetsdata avgörande för att fatta beslut. För leverantörerna kan det vara nyckeln till att bli kvar i kedjan – eller att stå först i kön när nya samarbeten ska inledas.

Läs mer

🔗 AstraZeneca hållbarhetsrapport Sverige (2025)
🔗 AstraZeneca global hållbarhetsrapport (2024)

Med GoClimates automatiska verktyg kan företag snabbt få en överblick över sina utsläpp, identifiera de största källorna och börja rapportera på ett sätt som möter kundernas och lagstiftningens krav. Det är första steget mot att inte bara klara kraven – utan att ligga steget före.

Till GoClimates automatiska hållbarhetsplattform.