Klimatrapportering och CSRD

Vill du istället veta exakt vilka tröskelvärden som gäller och om just ditt företag omfattas? Läs mer på vår sida om vilka företag som är skyldiga att rapportera.

Vad är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive)?

CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive och är EU:s direktiv för företagens hållbarhetsrapportering (1). Ledordet är transparens: företag ska redovisa sitt hållbarhetsarbete på ett strukturerat sätt, med tydliga regler.

Förenklat beskriver direktivet vilka företag som är skyldiga att rapportera, vad de ska rapportera, och när det ska ske. CSRD är alltså inte bara en rekommendation – för de bolag som omfattas är det ett juridiskt bindande EU-direktiv (1).

Bakgrund: CSRD ersätter NFRD

CSRD ersätter det tidigare NFRD, Non-Financial Reporting Directive (1). NFRD gällde ett mindre antal stora bolag och innehöll färre krav på exakt vad som skulle rapporteras.CSRD är en mycket bredare efterföljare, med fler bolag och gemensamma, detaljerade standarder för rapporteringen.

Bakgrunden är EU:s ambition att göra hållbarhetsinformation lika tillförlitlig och jämförbar som finansiell information. Innan CSRD kunde företag i hög grad själva välja vad de redovisade, vilket gjorde det svårt för investerare, kunder och andra intressenter att jämföra bolag med varandra.

Syftet med CSRD och hållbarhetsrapportering

Syftet med CSRD är att göra företag mer transparenta kring sitt hållbarhetsarbete. Rapporteringen ska hjälpa till att styra kapital mot mer hållbara investeringar, och ge investerare och kunder bättre underlag för sina beslut (2).

CSRD finns också till för att förhindra greenwashing genom standardiserad rapportering. När alla bolag redovisar enligt samma standard blir det svårare att överdriva sitt hållbarhetsarbete utan att det syns.

Utöver det handlar det om risker och möjligheter: rapporteringen hjälper företag att identifiera både finansiella risker kopplade till klimatförändringar, och affärsmöjligheter som uppstår när man ligger i framkant på hållbarhetsfrågor.

Tidslinjen för CSRD

Från förslag till EU-direktiv

CSRD antogs som EU-direktiv 2022 (1). Det gav medlemsländerna tid att införa direktivet i sin egen lagstiftning, innan de första kraven började gälla.

Införandet sker stegvis

Stora företag av allmänt intresse, med fler än 500 anställda, måste rapportera enligt CSRD för räkenskapsår 2024 (1) (6). Övriga stora bolag omfattas i ett senare skede, och införandet sker alltså stegvis beroende på företagets storlek och struktur.

Omnibus – förenklingar från 2025 och 2026

Under 2025 och 2026 kom EU med ett förenklingspaket kallat Omnibus, som bland annat minskar antalet bolag i scope och förenklar kraven i ESRS (3) (4). Vill du se exakt vilka tröskelvärden som gäller efter Omnibus? Läs mer på vår sida om vilka som omfattas av CSRD.

Vilka företag omfattas av CSRD?

Idag omfattas i första hand stora, börsnoterade bolag, banker och försäkringsbolag (1) (6). Men eftersom kraven och tröskelvärdena förändrats genom Omnibus går vi inte igenom detaljerna här – för en fullständig genomgång av tröskelvärden och undantag, läs mer på vår sida om  vilka som omfattas av CSRD.

CSRD och ESRS (European Sustainability Reporting Standards)

Vad är ESRS?

CSRD är kopplat till ESRS, European Sustainability Reporting Standards (2). ESRS är den gemensamma rapporteringsstandarden för hållbarhetsredovisning, och anger både vad som ska rapporteras och exakt hur det ska presenteras.

Miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning

Tillsammans täcker CSRD och ESRS tre hållbarhetsområden: miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (2). Dessa bryts i sin tur ner i en rad underkategorier, till exempel utsläpp, arbetsvillkor och antikorruption.

Dubbel väsentlighetsanalys 

För att avgöra vilka underkategorier som är relevanta, gör varje företag en dubbel väsentlighetsanalys. Det innebär att bolaget bedömer både hur den egna verksamheten påverkar omvärlden, och hur olika hållbarhetsfrågor kan påverka företaget ekonomiskt (2).

Klimatpåverkan, som är en underkategori inom miljö, är i de allra flesta fall väsentlig att redovisa – oavsett bransch.

Klimatrapportering – en viktig del av CSRD

Klimatberäkning som första steg

Det första steget mot klimatrapportering är att göra en klimatberäkning och sen följa upp den kontinuerligt. Utan en beräkning finns det inget att rapportera, och inget att förbättra över tid. Det är också beräkningen som visar var i verksamheten de största utsläppen finns, t.ex i egna processer, i energianvändningen, eller längre ut i värdekedjan hos leverantörer och transporter - vilket gör det möjligt att prioritera rätt åtgärder istället för att gissa.

Från beräkning till klimatrapport

Resultatet av beräkningen redovisas därefter i företagets klimatrapportering. Kort sagt får företaget koll på sina växthusgasutsläpp, visar var de kommer ifrån, och beskriver hur de planerar att minska dem. Det är ett konkret steg mot att möta både marknadens och regelverkets krav.

Se hur GoClimate automatiserar hela steget – från klimatberäkning baserad på dina fakturor och kvitton, till en färdig klimatrapport enligt ESRS (9).

Så påverkas även små och medelstora företag

Även om CSRD idag i första hand omfattar större bolag, påverkas små och medelstora företag indirekt genom krav från större aktörer i värdekedjan. I en finsk undersökning från OP Företagsbanken bland 139 storbolag uppgav 42 procent att de behövt byta underleverantörer på grund av nya hållbarhetskrav – en tydlig signal om vart utvecklingen är på väg (8).

För de mindre bolagen finns VS (tidigare VSME), en frivillig EU-standard som gör det enklare att svara på kunders och bankers krav utan att behöva tillämpa full ESRS (7).

Det gör det mer relevant än någonsin att ha koll på sin egen hållbarhetsrapportering – och att fortsätta vara en attraktiv partner för större kunder som själva omfattas av CSRD.

Ligg steget före dina kunders krav – prova GoClimates verktyg och ha din klimatdata redo innan den efterfrågas.

Fördelar med hållbarhetsrapportering enligt CSRD

Rapportering enligt CSRD ger flera fördelar. Det kan både attrahera investerare och kunder och samtidigt höja medvetenheten om frågorna internt i företaget.

Vanliga utmaningar med hållbarhetsrapportering

Trots de tydliga fördelarna har många företag svårt att rapportera på ett bra sätt. Det beror ofta på att det är svårt att mäta resultat, särskilt utsläpp längre ut i värdekedjan där data sällan finns samlad på ett ställe. Många drar sig också för att visa brister i sitt hållbarhetsarbete öppet – även om det är precis det CSRD vill uppmuntra.

Även om ditt företag inte omfattas direkt av CSRD är det tydligt att större bolag kommer att begära underlag från sina leverantörer för att själva kunna rapportera. Därför är det viktigt att börja ha klimatdata på plats redan nu.

GoClimates automatiska verktyg hjälper dig ta fram all data som behövs, oavsett om du omfattas av CSRD eller inte. Beräkningarna görs utifrån underlag som samlas in via fakturor och kvitton, och kategoriseras efter klimatpåverkan. 

Vanliga frågor om CSRD

Vad betyder CSRD?

CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive och är EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering (1).

Vad är skillnaden mellan CSRD och NFRD?

NFRD var CSRD:s föregångare och omfattade färre bolag med mindre detaljerade krav (1). CSRD breddar kretsen av företag och inför gemensamma standarder genom ESRS (2).

Måste alla företag rapportera enligt CSRD?

Nej. Kraven gäller i första hand större bolag, men vilka som exakt omfattas styrs av tröskelvärden som förändrats genom Omnibus (3) (4). Läs mer på vår sida om  vilka som omfattas av CSRD.

Vad är kopplingen mellan CSRD och klimatrapportering?

Klimatpåverkan är en av de mest centrala delarna inom miljöområdet i CSRD (2). De flesta bolag som omfattas behöver därför klimatberäkna och klimatrapportera som en del av sin hållbarhetsrapportering.

Påverkas mindre företag av CSRD även om de inte omfattas direkt?

Ja. Många mindre bolag möter krav på hållbarhetsdata från större kunder och banker, även utan ett eget lagkrav (7) (8).

Sammanfattning

CSRD är EU:s regelverk för hållbarhetsrapportering och gör miljöpåverkan och hållbarhetsarbete transparent och jämförbart mellan bolag. Rapporteringen följer ESRS och bygger på en dubbel väsentlighetsanalys, och för de flesta handlar en stor del om klimatpåverkan. Och även du som inte omfattas direkt, märker sannolikt av samma förväntningar från omvärlden ändå.

Kontakta GoClimate för en demo och se hur vårt automatiska verktyg tar fram din klimatdata och hållbarhetsrapportering enligt ESRS.