Fungerar verkligen klimatkompensation?

Ja, klimatkompensation fungerar. Men för att göra största möjliga klimatnytta krävs att man väljer ut klimatprojekt med noggrannhet.

Hur kan du veta att projekten vi investerar i – och pengarna du betalar – faktiskt bidrar till verklig klimatnytta? Jo, för att säkerställa det finns flera olika organ som granskar klimatprojekt. De största standarderna är CDM (som FN ligger bakom), Gold Standard (som bland annat WWF ligger bakom), Plan Vivo, VCS och Fair Trade. Även utsläppsrätter är en klimatkompensationsåtgärd, men det är förenat med rätt stor osäkerhet när det gäller klimatnytta (kan ändras framöver).

GoClimate har vi gått från att kompensera i FN-certifierade projekt (CDM) till att investera i projekt som både är FN-ceritifierade och dessutom har kvalitetsstämpeln Gold Standard. Dessa projekt är dyrare än de som är enbart CDM-certifierade, men håller en högre kvalitetsnivå och är hårdare granskade av oberoende parter än projekten som bara är FN-certifierade. Du kan läsa mer om Gold Standard här: https://www.goldstandard.org/

Det är också viktigt att investera i projekt som redan är genomförda (mha lånat kapital) och verifierade. Detta för att man först då kan se att verklig klimatnytta faktiskt har åstadkommits, till skillnad från i projekt där klimatnyttan bara är något som man hoppas åstadkomma framöver.

Genom att investera i CDM- och Gold Standard-certifierade projekt – och dessutom investera i projekt som redan är utförda och verifierade – kan man vara säker på att man bidragit till verklig klimatnytta med sina pengar.

Vad är det då som menas med att ett projekt tillför verklig klimatnytta? Jo, i klimatbranschen definierar man verklig klimatnytta med att ett antal kriterier ska uppfyllas av klimatprojekten:

  1. Additionalitet – projektet skulle inte blivit av utan pengarna från klimatkompensation – en förutsättning för man åstadkommer en verklig förändring jämfört med hur det hade blivit utan investeringen. 
  2. Verifierbarhet – klimatkompensationen har kvantifierats och verifierats av en oberoende tredje part.
  3. Spårbarhet – klimatkompensationen ska kunna spåras så att den inte har sålts, eller i framtiden kan säljas, till andra kunder också.
  4. Beständighet – klimatkompensationen ska vara beständig och inte kunna försvinna senare.
  5. Bidrag till hållbar utveckling – Utöver själva klimatnyttan ska projekten även bidra till hållbar utveckling på andra sätt, exempelvis genom att bidra med arbetstillfällen eller bidra till renare luft i regionen.

Bra att tänka på är att klimatkompensation inte är tillräckligt för att klara FNs klimatmål att hålla medeltemperaturökningen till lägre än 2 grader jämfört med den förindustriella nivån, även om det är en väldigt bra start. Klimatkompensation ska istället ses som ett sätt att snabbt komma igång med att bromsa klimatförändringarna, för att sedan minska sin egen klimatpåverkan genom livsstilsförändringar. Det är därför alltid viktigt att både klimatkompensera och att samtidigt jobba på – och gärna ha en strategi för – att reducera sina egna klimatavtryck. Och det är därför vi ser själva klimatkompenseringen som ett första steg på GoClimate, ett enkelt – men inte obetydligt – steg för att visa att du menar allvar med klimatfrågan, medan nästa steg är att faktiskt minska avtrycken du gör så mycket som du bara kan. Bland annat med tips i nyhetsbrev från oss och med hjälp av olika funktioner i kommande produktuppdateringar.

Nyfiken på att veta mer? Börja att ta ansvar för ditt klimatavtryck tillsammans med oss här!

Rädda klimatet tillsammans med oss!

Prenumerera och balansera ditt klimatavtryck.

CategoriesQ&A

3 Replies to “Fungerar verkligen klimatkompensation?”

  1. Hej! Jag förstår inte ekvationen:
    ”Viktigt att investera i projekt som redan är genomförda” och additionalitet – ”projektet skulle inte blivit av utan pengar från klimatkompensation”.
    Jag vill kunna berätta trovärdigt för andra.

    1. Hej! Bra fråga! För att projekt ska bli av så behövs en ekonomisk kalkyl för projektet som går ihop. De som bygger solcellsparken eller vindkraftverken gör det helt enkelt bara om den ekonomiska kalkylen ser tillräckligt bra ut. De projekt som vi stöttar skulle inte blivit av (additionalitet) – om de inte i sina ekonomiska kalkyler kunnat räkna med att sälja klimatkompensation när projektet är genomfört. Så man räknar med pengarna innan projektet, men får de först efter projektet är genomfört och man kunnat visa att själva klimatnyttan faktiskt blev av.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *