Undersökning om klimatkompensation hos privatpersoner

Under sommaren 2020 genomförde vi en undersökning med tio frågor bland alla som klimatkompenserar via oss. Hela 620 personer deltog, det vill säga 13% av våra medlemmar vid tillfället.

Enligt undersökningen har 67% minskat sitt avtryck sedan de gick med i GoClimate och uppger att de bland annat har installerat solceller, äter mindre kött, flyger mindre och äter mer veganskt.  31 % säger att det är oförändrat och 2 % (10 personer) uppger att de har ökat sitt klimatavtryck.

På frågan om hur en ser på sitt personliga klimatavtryck uppger närmare 80 % att de jobbar aktivt med att sänka sitt avtryck. 7 % uppger att de vill, men vet inte hur. 7 % uppger att de inte jobbar aktivt med att sänka sitt avtryck. Politiska åtgärder och ekonomiska incitament nämns som en kritisk del för att få till nödvändiga livsstilsförändringar. 

80 % av de som klimatkompenserar uppger att de jobbar aktivt med att sänka sitt klimatavtryck


De flesta är mest nöjda med vår kalkylator och typen av projekt som vi stöttar. Det som vi kan bli bättre på är tips och hjälp för att minska sitt avtryck. Fler än 65 % känner inte till att vi har en blogg, där vi utbildar om klimatavtryck och tipsar om sätt att minska det.


Anledningarna till att klimatkompensera via GoClimate är att det är enkelt, att man vill göra allt man kan för miljön, för att det finns vissa delar av ens klimatavtryck som är svårt att påverka, liten organisation med tydlig insyn var pengarna går, tydligt, smidigt, trovärdigt. och ett enkelt sätt att göra lite extra skillnad för klimatet, addera extra till det jag redan gör.

Majoriteten har hittat till oss via rekommendationer och sociala medier. Så fortsätt gärna diskutera klimatet med vänner, tipsa om oss och sprid bloggartiklar samt dela vår infografik på Instagram.

Vill du se resultaten från 2019 undersökning? De hittar du här.

Hur drivs GoClimate rent organisationsmässigt?

Vi har startat det här initiativet med enda mål att försöka stoppa klimatförändringarna. Vi har lagt ner 1000-tals timmar helt utan ersättning på att bygga och driva projektet framåt. Idag är vi ett svenskt företag och inte en ideell förening eller stiftelse. Vi kallar oss ett socialt företag – som bara vill bidra till att försöka stoppa klimatförändringarna. Tyvärr finns inte definitionen ”socialt företag” hos svenska bolagsverket, utan det man har att välja på (lite förenklat) är aktiebolag, stiftelse och ideell förening. Varje organisationsform har för- och nackdelar. Vi har valt ett aktiebolag för att vi tror att det kan bidra till att vi kan göra så mycket klimatnytta som möjligt. Fördelarna med att vara ett företag är att: 1. Vi kan se till att bolaget fortsätter jobba för maximal klimatnytta. Vi blir exempelvis överösta av kommentarer på facebook av mycket ambitiösa klimatförnekare som vi inte tror skulle tveka att försöka sabotera vår verksamhet om vi exempelvis var en ideell förening. 2. Vi kan vara väldigt effektiva med vår tid och med pengar. Vi behöver inte lägga tid och pengar på en process kring stämmor, medlemshantering och att bemöta motioner och förslag från medlemmar – som vi vet kan ha mycket tid över och förtjänar att bemötas med mycket tid tillbaka. När vi startade GoClimate.org var vi tre personer som alla hade heltidsjobb och familj och barn vid sidan av, och då är varje timme viktig. Ett företag ger oss möjligheten att vara extremt effektiva i den bemärkelsen. 3. Vi har möjlighet att ta in pengar i bolaget om det skulle göra så att vi kan göra ännu större klimatnytta. Spotify hade inte byggts utan kapital. Facebook hade aldrig blivit av utan kapital. Instagram hade aldrig blivit av utan kapital. Skulle vi exempelvis vilja ta in 10 miljoner för att informera världen om vår tjänst och att klimatkrisen är akut – så kan vi göra det. Vill vi säga upp oss från våra jobb och jobba heltid med projektet så kan vi göra det.  Vi tror helt enkelt att pengar är ett verktyg som kan bidra till att göra mycket klimatnytta – direkt eller indirekt. Nackdelen med att ta in pengar är att vi skulle behöva betala ut någon slags vinst till de som bidragit med sina pengar – för att behålla en långsiktig ägarbild. Men vi tror att det är ett pris som kan vara värt det 10 ggr om – om vi hittar effektiva sätt att använda pengarna. Om vi skulle ta in pengar så skulle vi vilja behålla kontrollen i bolaget och skulle förmodligen göra det genom att dela upp aktierna i röstberättigade och icke-röstberättigade aktier – allt för att se till att vi kan fortsätta göra så mycket klimatnytta som möjligt. Vi är idag 100% transparenta med vår ekonomi i bolaget, så skulle vi någon gång ta in pengar eller dela ut vinst så kommer vi informera om det och du kommer enkelt kunna se det i vår bokföring. Nackdelarna med att inte vara en ideell förening eller stiftelse är att vi inte kan ha ett 90-konto till exempel – vi skulle väldigt gärna vilja ha det, men Svensk insamlingskontroll som står bakom 90-konton stödjer inte vår typ av organisation ännu. Vi kikar istället på andra certifieringar så som b-corp ( https://bcorporation.net/ ) men har inte ansökt ännu. Tycker du vi tänker fel? Skriv gärna en kommentar!

Hur kan jag vara säker på att er klimatkompensationen görs i tillförlitliga projekt?

För att vara säker på att pengarna gör nytta finns olika standarder för klimatkompensation som CDM, Gold Standard, Plan Vivo, VCS och Fair Trade som utvärderar olika parametrar i projekt beroende på vad de bidrar med.

Det hela är ganska snårigt då vissa projekt, framförallt trädplanterings-projekt och CDM-projekt, vid upprepade granskningar visat sig inte hålla vad de lovar, och i vissa fall till och med haft negativa konsekvenser för lokalbefolkningen och miljön där projektet har genomförts.

Det är tydligt att man inte kan välja vilket klimatprojekt som helst att kompensera i på grund av detta. Vi investerar därför bara i de mest trovärdiga och hårt granskade projekten, projekt som både är CDM-certiferade (som FN-ligger bakom) och dessutom har certifieringen Gold Standard (som bland annat WWF står bakom). Då har man FNs alla medlemsstater och ca 90 miljöorganisationer i ryggen. Därtill tredjepartsverifieras alla dessa projekt av bland annat TÜV och DNV och alla deras protokoll är offentliga och följer projekten under hela projekttiden.

Förutom att välja hårt tredje-partsgranskade projket som är CDM- och Gold Standard-certifierade så sprider vi även investeringarna i olika klimatprojekt för att ytterligare öka säkerheten med att vi åstadkommer riktig klimatnytta.

Är det inte viktigare att minska sina utsläpp än att klimatkompensera?

Det korta svaret är ja. Det är mer tillförlitligt och därmed bättre att inte släppa ut något alls än att klimatkompensera för det du släpper ut. På GoClimate.org används investeringar i klimatprojekt – klimatkompensation – som ett första steg för att komma igång med att göra något bra för klimatet, men vi menar inte att det är tillräckligt på sikt eller att det är viktigare. Det är dock ett väldigt bra första steg i många människors klimatengagemang.

Samtidigt, för att nyansera bilden lite, så är det såklart bättre att släppa ut 1 ton CO2 och betala bort 2 ton CO2 – och därmed ha nettoeffekten att 1 ton CO2 försvinner från atmosfären – än att inte släppa ut eller ta bort något alls.

Det allra bästa är såklart att inte ställa det mot varandra, utan att både minska sina egna utsläpp och att hjälpa andra att minska utsläpp genom investeringar i klimatprojekt.

Hur kan det vara så billigt att klimatkompensera?

Det behövs inte så mycket pengar för att kunna åstadkomma stor klimatnytta i utvecklingsländer. Relativt lite pengar kan få kalkyler för stora klimatprojekt att gå ihop och genomföras.

Ett exempel, säg att en vietnamesisk by kan bygga ett vattenkraftverk som kostar 10,1 MSEK. Det är tyvärr något dyrare än att bara fortsätta köpa el från kolkraft vilket skulle kosta 10 MSEK. Och eftersom byn är väldigt fattig konstaterar man att vattenkraftverket inte kommer byggas. Men då kan man genom att putta in 0,1 MSEK från bland annat oss få kalkylen att gå ihop – och vattenkraften kan ersätta kolkraften! Så relativt lite pengar – 0.1 MSEK i det här exemplet – kan tippa över investeringen och göra så att ett 10-miljoners miljöprojektet blir av! Exemplet är något förenklat såklart, men illustrerar ändå principen.

Själva ekonomiska mekanismen kommer från FN och Kyoto-protokollet, då man instiftade CDM-projekt och CER-krediter som det kallas. För att ytterligare stärka kvalitén på de sociala aspekterna i CDM-projekt startades rätt snart även Gold Standard Foundation av bland annat WWF – som utnyttjar samma ekonomiska mekanism som CDM-projekten.

GoClimate.org försöker vi hitta de mest priseffektiva CDM- och Gold Standard-certifierade projekten åt dig, så att dina pengar ska kunna göra så mycket nytta som möjligt för klimatet utan att kompromissa med kvalitén.

Och i de projekten så blir det helt enkelt väldigt billigt att göra stor verifierbar klimatnytta.

Räcker det med att betala pengar för att bli klimatneutral?

Ja, det räcker med att betala pengar för att få kalla sig klimatneutral. Det kan låta provocerande och eventuellt orättvist enkelt att bara betala lite pengar och få kalla sig klimatneutral, men man kan faktiskt åstadkomma stor nytta för klimatet med relativt lite pengar. Så pass stor nytta så att de allra flesta enkelt kan minska utsläpp – genom klimatprojekt i andra länder – mer än de utsläpp man själv orsakar. Och då kan man kalla sig klimatneutral.

Men samtidigt räcker det inte att hjälpa andra att minska sina utsläpp för att vi ska kunna stoppa klimatförändringarna. Vi måste även minska våra egna utsläpp. Därför ser vi på GoClimate.org själva investeringen i klimatprojekt som ett första steg i rätt riktning. Efter att ha tagit det steget måste vi även dra ner på våra egna utsläpp.

Generellt har dock människor svårt att dra ner på sina utsläpp eftersom det ofta kräver en förändring i den livsstil man lever – som till exempel om man skulle sälja bilen eller sluta flyga. Därför har vi valt att först göra det enkelt för människor att börja bidra till att bromsa klimatförändringarna genom investeringar i klimatprojekt. När detta första steg är taget vill vi inspirera till att minska de egna utsläppen.

Tillvägagångssättet att få människor att först ta ett litet steg för att sedan göra större förändringar kallas Foot in the door technique. Man kan läsa mer om hur det fungerar här: https://en.wikipedia.org/wiki/Foot-in-the-door_technique

Foot in the door technique är en stor anledning till att vi tror på att få så många som möjligt att ta ett första steg i sitt klimatengagemang, och varför vi tror att det behöver vara både enkelt och positivt laddat. Det är helt enkelt väldigt mycket större sannolikhet att människor gör fler och större saker för klimatet när de väl börjat ta ett steg i rätt riktning.

Varför ska jag klimatkompensera via GoClimate.org?

Det finns främst två anledningar till att använda vår tjänst. För det första kan vi hjälpa dig att göra så mycket klimatnytta som möjligt för dina pengar. Marknaden för klimatkompensation kan nämligen (tyvärr) vara rätt tidskrävande och knepig att hitta rätt i. Det finns dels olika standarder för klimatprojekt som man behöver ha koll på, dels helt olika typer av klimatprojekt och på toppen av det så kan priset för klimatkompensation – som kan vara väldigt svåra att få reda på – variera kraftigt mellan olika projekt.

Att hitta rätt bland de olika projekten och veta att ens pengar gör så mycket nytta för klimatet som möjligt är svårt, och där kan vi hjälpa till så att vi gör riktigt smarta investeringar tillsammans.

För det andra finns ingen annan tjänst, vad vi känner till, som dels beräknar vad du ska klimatkompensera för just din livsstil och dels gör det enkelt för dig att leva klimatneutralt genom att kompensera för din livsstil varje månad. Samtidigt får du även tips om hur du kan minska ditt egna klimatavtryck.

Dessutom så är det rätt roligt att göra bra saker tillsammans och se hur stor nytta vi kan göra om vi agerar tillsammans. Och med lite tur kan din delaktighet även få med fler, så att vi blir fler och fler som försöker göra något för att bromsa klimatförändringarna.

Vill du ta ansvar för ditt klimatavtryck? Gå in här och registrera dig!

Vad är klimatkompensation?

Klimatkompensation är ett sätt att ta ansvar för de koldioxidutsläpp som du själv orsakar. Att exempelvis köra bil, flyga och att äta kött medför höga koldioxidutsläpp, som i sin tur leder till klimatförändringar och en global uppvärmning.

När du klimatkompenserar så betalar du pengar för mängden koldioxid du har släppt ut. Pengarna investeras i projekt som reducerar lika stor mängd koldioxid du har orsakat – så att summan blir noll (eller – ännu bättre – negativ). Reducera utsläpp gör man antingen genom att hjälpa någon annan att minska sina utsläpp eller att ta bort utsläpp från atmosfären.

Klimatkompensation sker oftast genom olika klimatprojekt i utvecklingsländer såsom energieffektivisering, satsning på förnybar energi, trädplantering och bevarande av skog.

För att du ska kunna vara säker på att du faktiskt åstadkommer klimatnytta när du klimatkompenserar är det bra om klimatprojekten är certifierade. Tryggast kan du vara om projekten både är certifierade av FN och har Gold Standard-certifiering (som bland annat WWF ligger bakom).

Vi på GoClimate.org hjälper dig klimatkompensera för de utsläpp din livsstil orsakar genom projekt som både är certifierade av FN och har Gold Standard-certifiering.

Fungerar verkligen klimatkompensation?

Ja, klimatkompensation fungerar. Men för att göra största möjliga klimatnytta krävs att man väljer ut klimatprojekt med noggrannhet.

Hur kan du veta att projekten vi investerar i – och pengarna du betalar – faktiskt bidrar till verklig klimatnytta? Jo, för att säkerställa det finns flera olika organ som granskar klimatprojekt. De största standarderna är CDM (som FN ligger bakom), Gold Standard (som bland annat WWF ligger bakom), Plan Vivo, VCS och Fair Trade. Även utsläppsrätter är en klimatkompensationsåtgärd, men det är förenat med rätt stor osäkerhet när det gäller klimatnytta (kan ändras framöver).

GoClimate har vi gått från att kompensera i FN-certifierade projekt (CDM) till att investera i projekt som både är FN-ceritifierade och dessutom har kvalitetsstämpeln Gold Standard. Dessa projekt är dyrare än de som är enbart CDM-certifierade, men håller en högre kvalitetsnivå och är hårdare granskade av oberoende parter än projekten som bara är FN-certifierade. Du kan läsa mer om Gold Standard här: https://www.goldstandard.org/

Det är också viktigt att investera i projekt som redan är genomförda (mha lånat kapital) och verifierade. Detta för att man först då kan se att verklig klimatnytta faktiskt har åstadkommits, till skillnad från i projekt där klimatnyttan bara är något som man hoppas åstadkomma framöver.

Genom att investera i CDM- och Gold Standard-certifierade projekt – och dessutom investera i projekt som redan är utförda och verifierade – kan man vara säker på att man bidragit till verklig klimatnytta med sina pengar.

Vad är det då som menas med att ett projekt tillför verklig klimatnytta? Jo, i klimatbranschen definierar man verklig klimatnytta med att ett antal kriterier ska uppfyllas av klimatprojekten:

  1. Additionalitet – projektet skulle inte blivit av utan pengarna från klimatkompensation – en förutsättning för man åstadkommer en verklig förändring jämfört med hur det hade blivit utan investeringen. 
  2. Verifierbarhet – klimatkompensationen har kvantifierats och verifierats av en oberoende tredje part.
  3. Spårbarhet – klimatkompensationen ska kunna spåras så att den inte har sålts, eller i framtiden kan säljas, till andra kunder också.
  4. Beständighet – klimatkompensationen ska vara beständig och inte kunna försvinna senare.
  5. Bidrag till hållbar utveckling – Utöver själva klimatnyttan ska projekten även bidra till hållbar utveckling på andra sätt, exempelvis genom att bidra med arbetstillfällen eller bidra till renare luft i regionen.

Bra att tänka på är att klimatkompensation inte är tillräckligt för att klara FNs klimatmål att hålla medeltemperaturökningen till lägre än 2 grader jämfört med den förindustriella nivån, även om det är en väldigt bra start. Klimatkompensation ska istället ses som ett sätt att snabbt komma igång med att bromsa klimatförändringarna, för att sedan minska sin egen klimatpåverkan genom livsstilsförändringar. Det är därför alltid viktigt att både klimatkompensera och att samtidigt jobba på – och gärna ha en strategi för – att reducera sina egna klimatavtryck. Och det är därför vi ser själva klimatkompenseringen som ett första steg på GoClimate, ett enkelt – men inte obetydligt – steg för att visa att du menar allvar med klimatfrågan, medan nästa steg är att faktiskt minska avtrycken du gör så mycket som du bara kan. Bland annat med tips i nyhetsbrev från oss och med hjälp av olika funktioner i kommande produktuppdateringar.

Nyfiken på att veta mer? Börja att ta ansvar för ditt klimatavtryck tillsammans med oss här!

Kan man verkligen kalla sig klimatneutral?

Ja, vi tycker absolut att man kan kalla sig klimatneutral.

Det finns det standarder som reglerar vad som krävs för att man ska kunna kalla sig klimatneutral för företag (PAS 2060 och ISO 14021), men när det gäller privatpersoner så finns det inga sådana standarder. Det innebär att det kan finnas lite olika uppfattningar om vad som krävs för att en person ska kunna kalla sig klimatneutral.

I teorin är klimatneutralitet när skillnaden är noll mellan de utsläpp du själv orsakar och de utsläpp som du tar bort från atmosfären alternativt de utsläpp du förhindrar att de släpps ut i atmosfären. Utmaningen med klimatneutralitet är dels att kunna beräkna det exakta klimatavtrycket för respektive individ, dels att hitta mätbara och bra sätt att ta bort utsläpp från atmosfären alternativt mätbara och bra sätt att förhindra att mer utsläpp släpps ut i atmosfären (se Fungerar verkligen klimatkompensation?).

När det gäller att mäta ens eget klimatavtryck så finns det väldigt avancerade sätt att göra det på. Vi har valt en enkel uppskattning för att göra det så okomplicerat som möjligt att börja göra något åt klimatförändringarna utan att behöva lägga ner massa tid i koldioxidkalkylatorer där man måste ange exakta flygresor, antal körda mil, förbrukade kWh etc.

Det finns många avancerade kalkylatorer fritt tillgängliga på internet som ger mer precisa uppskattningar som https://www.klimatkalkylatorn.se och http://www.klimatkontot.se. Det alla kalkylatorer har gemensamt är att de bygger på uppskattningar och generaliseringar, vilket i sig gör att värdet du får för dina utsläpp alltid är ungefärliga. Det finns t ex ingen kalkylator som tar hänsyn till om du har byggt ett nytt hus förra året och på så sätt orsakat stora utsläpp i form av byggmaterial. Kalkylatorerna tar inte heller hänsyn till vad skillnaden är om du köpte din elbil begagnad eller ny samt om du exempelvis tankar den med grön el hemma, men med annan el på jobbet. Anledningen är att en sådan kalkylator skulle bli extremt komplex och tidskrävande att använda – och ändå inte perfekt.

Finns det då mätbara och bra sätt att ta bort utsläpp från atmosfären alternativt mätbara och bra sätt att förhindra att mer utsläpp släpps ut i atmosfären? Ja, det gör det! Vi har valt att investera i CDM och Gold Standard-certifierade klimatprojekt, du kan läsa mer om hur det fungerar här i svaret på frågan fungerar verkligen klimatkompensation?.

Så är det ändå helt omöjligt att betrakta sig själv som klimatneutral när man inte kan beräkna sitt exakta koldioxidavtryck? Nej, vi tycker inte det. Ingen skulle tjäna på att det skulle vara omöjligt att få kalla sig klimatneutral.

Så för att svara på frågan igen, ja, vi tycker absolut att man kan kalla sig klimatneutral!

Vill du ta ansvar för ditt egna klimatavtryck? Gå in här och registrera dig!