Klimatorganisationer som påverkar samhället

Detta är del två i vår artikelserie om hur vi tänker kring de klimatprojekt som vi stöttar. Denna del handlar om klimatorganisationer som påverkar samhället.

Det finns många organisationer som försöker stoppa klimatförändringarna genom att påverka samhället på olika sätt, exempelvis genom att ta fram politiska förslag, genom att anordna demonstrationer eller genom lobbying. Vi på GoClimate arbetar själva för systemförändringar precis som andra klimatorganisationer i den här kategorin, men vi själva stöttar också vissa andra organisationer så som Klimatriksdagen (Sverige) och Shado (UK). 

Vi väljer att stödja organisationer där även små bidrag kan göra stor skillnad, vilket säkerställer att våra bidrag ger det som kallas för additionell klimatnytta. Det innebär att vi vill att våra pengar ska bidra till klimatnytta som inte hade uppstått om vi inte hade bidragit med pengarna.

Dessutom ger vi stöd till projekt och individer där vårt bidrag, förutom att ge direkt klimatnytta, också indirekt bidrar till att vi får mer medel för ytterligare klimatarbete. Ett exempel skulle kunna vara sponsring av en klimatkonferens med 10 000 kr, vilket inte bara skapar direkt klimatnytta utan även attraherar företagskunder som bidrar med ytterligare 20 000 kr till klimatprojekt, vilket effektivt mer än dubblar klimatnyttan för de investerade pengarna.

Att stötta samhällspåverkande organisationer är komplext. Vi vill inte stötta någon konkret partipolitik och stöttar inte specifika politiska partier. Men vi anser att det är avgörande att visa, bland annat genom debattartiklar, för politiker att klimatkrisen är brådskande och att politiska lösningar är en väsentlig del av svaret.

När vi stödjer olika klimatorganisationer anser vi att det är viktigt att noggrant utvärdera dem och försöka räkna på nyttan de gör, något som vi tycker att organisationen Giving Green gör på ett bra sätt. Utmaningen med att utvärdera dessa organisationer ligger i hur man beräknar vilken klimatnytta som organisationerna gör i ton koldioxid. Giving Green använder en metod där de räknar baklänges utifrån tidigare uppnådda resultat och gör en rad antaganden kring hur stor del av resultatet för en specifik åtgärd är tack vare organisationen.

Ett förenklat exempel: En organisation driver ett politiskt förslag som leder till att USA minskar sina utsläpp med 1 %. När förslaget genomförs motsvarar 1 % av USAs årliga utsläpp otroliga 63 miljoner ton CO2e. För att beräkna organisationens andel av detta kan man anta att organisationen påskyndade förslaget med 6 månader. Detta innebär att organisationen kan ha bidragit till 31,5 miljoner ton CO2e klimatnytta på ett halvår. Om organisationen uppnådde detta med en budget på 10 miljoner dollar, innebär det att varje dollar bidragit till att eliminera 3,2 ton CO2e, vilket motsvarar en kostnad på 0,3 dollar per ton CO2e. Detta är ett kostnadseffektivt resultat, men beräkningen innehåller också en delosäkerheter.

1.1 Anledningen till att vi inte uteslutande stöttar sådana här projekt

Vi tror att det är möjligt att åstadkomma stor klimatnytta genom dessa typer av organisationer. Faktum är att det kan vara ett av de mest kostnadseffektiva sätten att göra klimatnytta på. Som exempel ger artikelförfattaren själv 50 % av sina donationer till GeEffektivts rekommenderade klimatorganisationer och 50 % till GoClimates mätbara och certifierade klimatprojekt.

1.1.1 Osäkerhet i antagandena

Trots detta finns det osäkerheter i dessa beräkningar. Det är inte alltid säkert att organisationen faktiskt bidragit eller att de skulle kunna göra mer nytta med ytterligare finansiering. Vi är dock starka förespråkare för att försöka utvärdera nyttan, även om det innebär utmaningar. Effektiviteten i välgörenhetsorganisationer kan variera enormt, så vi rekommenderar att man stödjer organisationer som GeEffektivt och Giving Green framhåller.

1.1.2 Per definition politiska

Dessutom innebär stöd till vissa förslag som drivs av dessa organisationer ofta en politisk ställningstagande. Detta kan vara problematiskt för vissa av våra företagskunder. Därför är det viktigt att vara medveten om dessa aspekter när man stöttar politiskt påverkande organisationer.

1.1.3 Mätbarhet

Vi på GoClimate värderar att kunna specificera den exakta klimatnyttan som varje bidrag ger. Vi har sett att både individer och företag uppskattar spårbarhet och är villiga att bidra mer när de vet exakt vad deras pengar åstadkommer. Därför fokuserar vi på klimatprojekt där nyttan är mätbar, tydlig, tredjepartsgranskad och transparent redovisad.

Vi anser också att det finns en styrka i att varje individ och företag kan ta ansvar för sina egna utsläpp. Detta innebär att de som släpper ut mer koldioxid bör bidra mer till klimatarbetet. Om någon har orsakat 10 ton CO2e i utsläpp under ett år, bör de betala proportionellt mer än den som endast har orsakat 1 ton CO2e. Denna princip ställer höga krav på mätbarheten hos de klimatprojekt som vi stöttar och det är alltså inte alls säkert att en specifik summa pengar kommer att förebygga eller neutralisera en exakt mängd CO2e framåt genom dessa organisationer.

Detta perspektiv leder till en jämförelse mellan att donera till organisationer som arbetar med bredare samhällsfrågor, som Röda Korset eller Rädda Barnen, och att investera i specifika, certifierade klimatprojekt. Genom att bidra till de senare köper man inte bara en generell god gärning, utan även specifik och mätbar klimatnytta.

Det är dock viktigt att betona att osäkerhet finns i alla typer av klimatprojekt. När det gäller de projekt vi diskuterar här kan osäkerheten och spårbarheten vara särskilt stor, trots att den potentiella nyttan också kan vara mycket betydande.

Hör gärna av dig på [email protected] om du tycker det är något vi missat, vi är alltid öppna för att lära oss mer!

Håll utkik efter nästa del i denna artikelserie som kommer att handla om klimatprojkekt som bidrar till minskade utsläpp. 

Klimatutbilda medarbetare

Att förstå klimatfrågan är ett första steg för att kunna göra något åt den. Att öka kunskapsnivån om klimatet hos varje medarbetare ger alla en större möjlighet att agera på ett klimatvänligt sätt och bidra till att organisationen minskar sitt avtryck. I bästa fall leder det även till en förändrad affärsmodell där företaget bidrar till att lösa klimatkrisen istället för att vara en orsak till den. 

Gå en kurs

E-kursen Klimatnyfiken tar en timma och består av korta texter, filmer och interaktiva övningar som ger deltagaren kunskap om klimatkrisen och rättvis omställning. Kursen är framtagen av den oberoende tankesmedjan Global Utmaning med finansiering av Union to Union och i samverkan med ett flertal fack – och studieförbund. Den är gratis.

Klimatsamtal är en utbildning i studiecirkelsformat som kan anordnas på jobbet. Det är fem tillfällen som handlar om klimatomställningen, bakgrunden till klimatkrisen, hur den påverkar oss och hur vi alla kan vara en del av lösningen.

The Climate Leader är en videobaserad gratiskurs i sex delar på engelska som hjälper dig att forma en strategi och förstå hur ni bäst kan göra skillnad och skapa förändring.

Planetary Boundaries and Human Opportunities är även den en videobaserad gratiskurs i åtta delar. Johan Rockström är en av kursledarna.

Se en film

A Friendly Guide to Climate Change and what you do to help är en 15 minuters introduktion till klimatförändringarna och vad vi alla kan göra för att bidra till att bromsa dem. Filmen finns på engelska, arabiska, holländska och franska samt textat på en mängd olika språk som svenska.  

Gör ett test

Gapminder har ett enkelt test baserat på Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Att göra testet är ett enkelt sätt att lyfta kunskapsnivån inom de olika områden där Climate Action är ett av dem. Varje område består av 6 frågor. Afry är ett av de företag som låter alla sina anställda göra testet.

Civil olydnad för klimatet

Civil olydnad är något som inte är särskilt vanligt i Sverige, och associeras med att vara bråkig och kompromisslös. Många menar att vi har ett välfungerande samhälle där det är den enskildes skyldighet att följa lagen och upprätthålla ordning. Kan det vara sant, samtidigt som det finns skäl att göra motstånd? Kan klimatet i så fall vara en sådan fråga? Vi på GoClimate tror att klimatkrisen är så stor att vi måste utforska alla sätt att agera, och vill med det här inlägget informera om en metod som redan används, både för att skapa förståelse för den och samtidigt inspirera varandra att hitta nya sätt att engagera sig som passar en själv.

Civil olydnad definieras som medborgarens aktiva vägran att följa en lag eller order från regeringsmakten, för att förändra samhället. Det är en icke-våldsam metod att belysa att något i samhället är moraliskt fel, och därför går man inte med på att vara delaktig i det. Att ta till civil olydnad som metod kan ses som en sista utväg, när de formella vägarna att driva förändring inte har fungerat.

Fredlig demonstration mot klimatförändringarna

Vad som kan vara viktigt att ha i åtanke när vi funderar på om civil olydnad är en bra eller dålig metod för samhällsförändring är att det är svårt att föreställa sig en förändring innan den hänt. Hur skulle USA se ut utan slaveri? Hur skulle England fungera om kvinnor fick rösta? Idag är vi generellt överens om att slaveri är fel och rösträtt är en rättighet oavsett könstillhörighet, och med det resonemanget måste vi också anta att våra barnbarn om hundra år lever i ett samhälle som genomgått fler förändringar. Förändringstakten verkar dessutom öka snarare än avta, så det är rimligt att tro att vi inte lever i den högst utvecklade formen av ett mänskligt samhälle ännu.

Vad har civil olydnad faktiskt åstadkommit historiskt? Det kanske mest välkända exemplet är Mahatma Ghandis kamp för Indiens självständighet från den brittiska kolonialmakten, som bland annat involverade en lång marsch där han bröt mot saltskatten. En annan person som idag hyllas för sitt mod är Rosa Parks som vägrade lämna sin plats på bussen för att låta en vit passagerare sitta. Kvinnlig rösträtt är ett annat exempel på vad som drivits igenom, men där kampen visserligen inkluderade våld. Det kan alltså vara enskilda personer såväl som grupper och rörelser, men varken Ghandi eller Parks agerade i ensamhet.

Fler och fler samlas för att demonstrera för samhällsförändring för en hållbar värld

2018 satte sig Greta Thunberg utanför Sveriges Riksdag för att skolstrejka för klimatet. Hon bröt därmed mot den svenska skollagen, med argumentet “varför ska vi studera för en framtid som tas ifrån oss?”. Greta är kanske ett specialfall inom civil olydnad eftersom hon inte bryter mot den lag som hon menar är problemet, utan för att lyfta en annan fråga. Men vi på GoClimate är övertygade om att Gretas moral är rätt, och att vi som samhälle måste förändras för att leva i enighet med den. Det faktum att Greta är ett barn som inte gått i skolan har onekligen varit en nagel i ögat för många världen över. Att hon blivit frontfigur för Fridays For Future, där miljontals barn världen över följer hennes exempel och strejkar från skolan, är både ett bevis på den spridning som civil olydnad kan uppnå och på allvaret som dagens barn och ungdomar känner inför klimatfrågan.

Inom miljörörelsen är Greenpeace och Extinction Rebellion två organisationer som använder sig av civil olydnad för att påkalla uppmärksamhet och driva miljöfrågor. Greenpeaces aktioner riktar sig ofta mot stora företag och på att direkt blockera aktörer från att bedriva miljöfarlig verksamhet, medan Extinction Rebellions aktioner i stället har ämnat att lamslå samhället och påverka den stora massan, genom att blockera broar och vägar. Båda organisationerna anses kontroversiella, även om många menar att deras arbete belyser stora problem som vi måste hantera.

Hur du väljer att engagera dig för klimatet är ditt eget val och vi på GoClimate hoppas att vi kan bidra till en omställning för ett hållbart samhälle så snabbt som möjligt. Att begå civil olydnad är en metod som har haft stort genomslag historiskt i viktiga frågor, och det är redan en del av miljö och klimatrörelsen. Civil olydnad fortsätter att vara ett aktuellt alternativ eftersom det är uppenbart att systemförändringar inte sker i den takt som krävs för att säkra en beboelig planet inom en inte alltför avlägsen framtid.

Oavsett vad du gör med din tid och ditt engagemang, så kan du alltid kombinera det med att kompensera för ditt klimatavtryck genom oss på GoClimate. På så sätt kan du göra så mycket nytta som möjligt för klimatet!

Bästa tipsen på klimatsmart skidåkning

Klimatsmart skidåkning
De norska bergen erbjuder massa fantastisk skidåkning som kan nås med tåg och buss. Foto: Fredrik Schenholm

Klimatförändringarna leder till snöbrist, osäkrare väder och kortare skidsäsong på många skidorter. Vad kan vi som individer göra för att rädda framtidens skidåkning? Jag tog ett snack med Fredrik Schenholm som driver sajten snösäker.se och initiativet Klimatsmart skidåkning.

Vad är snösäker.se?

–  Snösäker handlar om att ge kunskap för att hitta bra och säker snö. Vi erbjuder bland annat beskrivningar till över 400 toppturer i Skandinavien, en Lavinskola och en Toppturskola.

Varför är det viktigt att välja klimatsmart skidåkning?

– Vi behöver snö för att kunna åka skidor. Själva resandet till och från skidområden är den största utsläppskällan, och vi tipsar om hur du som skidåkare kan göra annorlunda. Alltså hur du gör klimatsmarta skidresor i Skandinavien, hur du tar dig till olika destinationer med kollektivtrafik och hur du hittar toppturer som du enkelt når med buss eller tåg.

Vilka är dina bästa tips för att skidåkningen ska bli så klimatvänlig som möjligt?

– Res kollektivt. Helst med tåg. Då kan du minska dina koldioxidutsläpp på skidresan med väldigt många procent jämfört med om du reser med flyg. Och som boende i Skandinavien är faktiskt flyg ganska onödigt, eftersom det är möjligt att nå skidåkning i världsklass med både buss och tåg.

Går det att hitta skidåkning, som inte bidrar till klimatförändringarna, som är jämförbar med den i Alperna, Kanada och Japan?

– Absolut! Vissa delar av Norge har näst intill dubbelt så mycket nederbörd jämfört med Japan under vinterhalvåret.  Och dessa områden når du med antingen buss eller tåg på  mindre tid än vad en resa till Japan tar. Då slipper du både onödiga koldioxidutsläpp och jetlag.

Vilken är din bästa destination för äventyrslystna?

– Sunnmörsalperna i norska Vestlandet. Stora berg, lång säsong och givetvis kommer allt detta med både fjord- och havsutsikt.

Vilken är din bästa destination för barnfamiljen?

– I Skandinavien, om man som familj både vill få toppturande, offpist och barnliftar så är Stranda och Sogndal väldigt bra alternativ.

Är det dyrare att skida klimatsmart?

– Nej, egentligen inte. Jag kom precis hem från en resa i Norge där vi åkte buss till och från destinationen och hyrde bil på plats. Vi bodde i en nybyggd stuga med wifi, 4 rum och kök. På dagarna gick vi på topptur, men det fanns även lift på plats vid stugan. Området har cirka 60% mer nederbörd under vintern jämfört med Niseko i Japan. Vi åkte från Göteborg på onsdageftermiddagen efter en full jobbdag. På torsdag klockan 11 stod vi på en topp 1200 meter över havet. Denna långhelg kostade oss cirka 4000 sek inklusive mat.

Var hittar jag konkreta tips inför min nästa klimatsmarta skidresa?

– Vi har väldigt mycket information på vår sajt om detta, det är ett bra ställe att börja sin planering på. Vi har t ex skrivit ihop en digital guide över gröna toppturer, som är nåbara med kollektivtrafik. Annars så är detta tänk relativt nytt, i alla fall ur en kommersiell synvinkel. Bergsguiden som driver Skitouring Scandinavia kör 100% klimattänk på sina resor. Så önskas en klimatsmart skidresa med bergsguide är det genom honom man ska boka!

Fler länktips om du vill ta dig utanför Skandinavien på din nästa skidresa:

8 viktiga saker du kan göra för klimatet

Teckning över olika reaktioner på klimatförändringarna
Gör något åt klimatförändringarna

1. Ät mer växtbaserat – bra för din hälsa och bra för planeten!
Genom att dra ner på mängden rött kött blir du mer klimatvänlig. Om det känns komplicerat och svårt att börja laga mat som inte innehåller biff – bli restaurangvegetarian. Välj vegetariskt varje eller varannan gång du äter på restaurang. Enkelt va!

2. Res medvetet
Åk kommunalt, ta cykeln, spring, hoppa eller promenera när du har möjlighet. Om du har planerat in tre weekendresor med flyg nästa år, så kanske du kan välja en av dem istället och lyxa till den lite extra. Och fundera över om den årliga Thailandresan kan bytas ut till en långresa vartannat eller vart tredje år om du inte helt vill avstå. Att halvera dina resor som orsakar höga utsläpp gör skillnad!

3. Stöd företag som tar klimatansvar
Byt bank till en som inte investerar i fossilindustrin och vars hjärta slår lite extra för planeten (t ex Ekobanken eller JAK) eller sätt press på din bank att sluta investera i klimatförstörande verksamheter.
Byt till ett försäkringsbolag som investerar och skadereglerar hållbart som t ex Folksam, som har försäkringar märkta med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval och som aktivt arbetar för att dra ner på sina fossila investeringar. Försäkringsbolag har massor av pengar som de investerar i väntan på att de ska användas till skadereglering. Lika bra att de bidrar till något gott.

4. Välj förnyelsebar el 
Byt till förnyelsebar el. Det finns även el som är märkt med Bra Miljöval. Spännande elföretag som tar lite extra ansvar som vi kan tipsa om är   bl a GodEl, Telje Energi och ETC el.

5. Stöd modiga politiker som tar klimatansvar och som försöker införa mer eller mindre populära styrmedel, som är nödvändigt för en omställning till en fossilfri värld.

6. Medveten konsumtion
Blir du lyckligare över en pryl till? Kanske. Kanske inte.

7. Engagera dig – eller dina pengar – i exempelvis:
KlimatriksdagenNaturskyddsföreningenGreenpeaceFossil Free SverigePUSH SverigeClimate CrispletWeDontHaveTime

8. Klimatkompensera för dina koldioxidutsläpp
Klimatkompensera din livsstil hos oss på goclimate.com eller för enstaka resor hos Tricorona  eller ZeroMission.

Du behöver inte byta liv. Bara börja någonstans. Börja idag. Med en sak. Heja dig!