Är flyget verkligen så illa för klimatet?

“Men, gör det så mycket om jag flyger?” Frågan som alla vi som både älskar att resa och bryr oss om klimatet ställer oss själva, och frågan vi även får från olika håll. Det korta svaret är ja, för att det är en så stor del av de utsläpp du som privatperson kan påverka. Men låt oss undersöka lite mer!

To fly or not to fly…

Den tekniska förklaringen

Enligt Internationella klimatpanelen (IPCC) står flyget globalt sett för omkring 2-3 procent av de totala utsläppen av koldioxid. Det låter kanske inte så mycket, men på detta måste vi även lägga till den så kallade höghöjdseffekten. Det betyder att flygets klimatpåverkan är mer än bara koldioxidutsläpp, för även utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd (från runt 8000 m) och kondensstrimmorna från planet påverkar klimatet. Hur detta beräknas är väldigt komplext, eftersom det beror på många olika faktorer och effekten varierar. En grov uppskattning landar på 70-90% högre klimatpåverkan än bara koldioxidutsläppen – alltså nästan dubbelt så mycket!

Då är vi uppe i runt 5%. Men de är heller inte jämnt distribuerade över jordens befolkning – 80% av jordens befolkning har aldrig flugit (uppskattning)! Så vi som faktiskt gjort det bidrar oproportionerligt mycket. Dessutom har den regelbundna utrikestrafiken från Sverige ökat med mer än hisnande 90% sedan 2005! Så vi ser att vi tillhör en relativt liten grupp som bidrar väldigt mycket till den här delen av utsläppen.

Okej, men hur mycket släpper en flygresa ut då? 

För att beräkna detta behöver vi ta många faktorer i beaktning: Vilken sorts bränsle som används, vilken flygplansmodell, hur många som reser med planet, hur högt det flyger, vilket väder det är och hur mycket det blåser… De enklaste beräkningarna mäter bara hur mycket bränsle som tankas och hur mycket som förbränns, men även här kan det variera eftersom vissa enbart beräknar utsläppen från förbränningen (tank-to-wheel) medan andra även tar i beaktning hur mycket framställandet av bränslet påverkar klimatet (well-to-wheel), alltså ett livscykelperspektiv. 

Olika beräkningsmetoder ger olika resultat

Genom att bara beräkna koldioxidutsläppen från förbränningen av bränslet (tank-to wheel, inga andra växthusgaser än koldioxid och ingen höghöjdseffekt) kan en enkelresa från Stockholm till Paris landa på 150 kg CO2, enligt ICAO (Civilflygets FN-organ). Ett franskt ministerium har tagit fram ett liknande beräkningsverktyg som inte beaktar höghöjdseffekten men som visar bränslets totala klimatpåverkan (well-to-wheel) från alla växthusgaser, och då hamnar samma resa på 162 kg CO2-ekvivalenter. Enligt Chalmers beräkningsverktyg flightemissionsmap.org orsakar samma resa 247 kg CO2, vilket inkluderar höghöjdseffekten men inte produktionen av bränslet (bara tank-to-wheel). 

Med GoClimates egen kalkylator landar resan på 385 kg CO2-ekvivalenter, och då är vi helt säkra på att vi beräknat den totala påverkan av en persons flygresa. Vi anser att det är bättre att beräkna i överkant, enligt devisen “better safe than very sorry when the climate change starts to hurt”.

Självklart tycker vi på GoClimate att den bästa flygresan är den som inte äger rum. Men om du verkligen måste flyga rekommenderar vi att du i alla fall klimatkompenserar för din flygresa. På så sätt bidrar du till klimatprojekt som leder till minskade utsläpp av växthusgaser någon annanstans i världen, och stöttar omställningen mot ett hållbart samhälle. 

Hur mycket motsvarar då en flygresa från Stockholm till Paris? Om du gjorde samma resa med tåg skulle du kunna åka sträckan 6 gånger, för hela resan släpper ut ca 60 kg CO2e. Eller, om du åker tåg i Sverige där alla större banor är eldrivna så skulle du kunna åka tur och retur Malmö – Luleå 637 gånger. Det är vansinnigt stor skillnad

Dags att byta till grön el!

Är det äntligen dags att byta till grön el? Såhär mycket skillnad kommer det att göra!

Att byta ditt vanliga elabonnemang mot ett grönt abonnemang är kanske den mest påtagliga engångsåtgärd du kan genomföra för att minska ditt personliga klimatavtryck. Det här inlägget förklarar varför och hur man gör det med tips specifikt för Sverige, men principerna är likadana nästan överallt.

Innan vi börjar – grön el anges ofta som att ha noll klimatpåverkan, men i detta inlägg och generellt i våra beräkningar antar vi 15 g CO2e per kWh, för att ta hänsyn till underhålls- och nätdrift – bara för att vara på den säkra sidan.

Vi alla använder el där hemma, se till att den produceras klimatsmart!

I Sverige förbrukar en lägenhet i genomsnitt 2000 kWh hushållsel per år, och ett hus använder 6000 kWh hushållsel. För uppvärmning och varmvatten förbrukar en lägenhet i genomsnitt 10000 kWh och ett hus i genomsnitt 15000 kWh.

För ”vanlig” energi (den så kallade residualmixen) är koldioxidutsläppen per kWh 338,52 g. Detta innebär att en lägenhets användning av hushållsel ger utsläpp på 677 kg CO2, och ett hus på 2031 kg CO2. Om hemmet också värms upp med el, orsakar lägenheten utsläpp på 4062 kg och huset 7109 kg.

Med det antagna värdet 15 g CO2 per kWh, innebär det att med ett grönt elabbonemang orsakar en lägenhet utsläpp av 30 kg CO2 och ett hus 90 kg CO2 för konsumtion av hushållsel. Om hemmet också värms upp med el, orsakar lägenheten utsläpp på 180 kg och huset 315 kg. Det här är en enorm skillnad! Och prisskillnaden mellan vanlig el och grön el är mindre än 10%. Vad väntar du på?

Sidrap Wind Energy Park in Indonesia
Vi stöttar klimatprojekt för förnybar energi i Indonesien, så självklart ska vi köpa grön el även här hemma!

Hur ska du gå vidare? Kontrollera först vilken leverantör du för närvarande har. Detta anges på din elräkning (papper eller digital), eller så kan du kontrollera var pengarna går på ditt kontoutdrag. Om du vill stanna hos samma leverantör, kan du se om de har ett grönt abonnemang som alternativ. Annars kan du göra en enkel Google-sökning och se om du hittar en leverantör som är mer tilltalande – antingen baserat på pris eller andra faktorer, som hållbarhet. Det finns tjänster som https://www.elskling.se/ där du kan jämföra priser och filtrera resultaten för grön el. Om du vill kan du även passa på att byta till el som är märkt Bra Miljöval.

Det här är kanske det enklaste steget att göra en stor skillnad på ditt klimatavtryck. Dela i kommentarerna om du har bytt elavtal och berätta vilka tips du har för andra!

Psst! När du gjort detta kan du registrera dig på GoClimate för att balansera hela din livsstils klimatpåverkan också!

5 klimattips för sysslolösa sommardagar

Här är fem relativt enkla tips på vad du kan göra för att minska ditt klimatavtryck.

1. Byt el till grön el. Eller ännu bättre – el märkt med Bra Miljöval . Att välja grön el kan minska ditt personliga avtryck med 17 %, om du bor i ett hus med direktverkande el. Här hittar du elbolag som erbjuder Bra Miljöval.

2. Testa mer klimatsmart mat. Att byta ut biffen mot växtbaserad mat kan minska din diets avtryck med 50 %. För mer information läs gärna våra inlägg Meat eater’s non-dogmatic guide to becoming more vegetarian och How to reduce your carbon footprint from food Inspiration till vegansk och vegetarisk matlagning hittar du på Portionen under tian, Zeinas Kitchen, Jävligt Gott, Vegansk matlåda, Sweet Greens Vegan och Planted-Based RD.

3. Ställ bilen och cykla. En genomsnittlig svensk bil har ett klimatavtryck på 2,3 ton/år medan cykling inte lämnar något avtryck alls.

4. Byt till fossilfritt pensionssparande och säkra att dina pensionspengar inte investeras i olja, kol eller fossilgas.

5. Gå en gratis digital snabbkursthe Climate Leader – som handlar om hur du personligen kan göra störst skillnad när det gäller klimatfrågan.

Hur mycket behöver jag minska mitt klimatavtryck för att bidra till Parisavtalet och det viktiga 1,5 graders målet?

Enligt studien 1.5 degree lifestyles (2018) behöver vi globalt vara nere på en utsläppsnivå på 2,5 ton år 2030, 1,4 ton år 2040 och 0,7 ton år 2050 per person och år för att klara det avgörande 1,5 gradersmålet. I dagsläget har snittsvensken ett klimatavtryck på närmare 9 ton växthusgaser, exklusive offentlig konsumtion. Läs mer om det här.

Det går inte att minska sitt avtryck till 0. Däremot kan du klimatkompensera för din livsstil och  bland annat bidra till att snabba på omställningen till förnybar energi  och energieffektiviseringar världen över. Att stötta bra och effektiva klimatprojekt är ofta en av de mest effektiva sakerna du som privatperson kan göra för klimatet.

Så här har vi räknat
Storleksminskning på avtryck vid val av grön el: om du bor i hus med direktverkande el (alltså att huset värms med el) så sparar du 1,5 ton per år – per person. Så på 9 ton/pers blir det 17 procent. Utsläppsminskningen kan vara mindre om du har fjärrvärme och bor i lägenhet, eller om dina övriga utsläpp är högre eller lägre än 9 ton.
Vegansk diet jämfört med kött varierar mycket – en person son äter mycket rött kött har stort avtryck och då kan det till och göra ännu större skillnad att växla mot veganskt.

Civil olydnad för klimatet

Civil olydnad är något som inte är särskilt vanligt i Sverige, och associeras med att vara bråkig och kompromisslös. Många menar att vi har ett välfungerande samhälle där det är den enskildes skyldighet att följa lagen och upprätthålla ordning. Kan det vara sant, samtidigt som det finns skäl att göra motstånd? Kan klimatet i så fall vara en sådan fråga? Vi på GoClimate tror att klimatkrisen är så stor att vi måste utforska alla sätt att agera, och vill med det här inlägget informera om en metod som redan används, både för att skapa förståelse för den och samtidigt inspirera varandra att hitta nya sätt att engagera sig som passar en själv.

Civil olydnad definieras som medborgarens aktiva vägran att följa en lag eller order från regeringsmakten, för att förändra samhället. Det är en icke-våldsam metod att belysa att något i samhället är moraliskt fel, och därför går man inte med på att vara delaktig i det. Att ta till civil olydnad som metod kan ses som en sista utväg, när de formella vägarna att driva förändring inte har fungerat.

Fredlig demonstration mot klimatförändringarna

Vad som kan vara viktigt att ha i åtanke när vi funderar på om civil olydnad är en bra eller dålig metod för samhällsförändring är att det är svårt att föreställa sig en förändring innan den hänt. Hur skulle USA se ut utan slaveri? Hur skulle England fungera om kvinnor fick rösta? Idag är vi generellt överens om att slaveri är fel och rösträtt är en rättighet oavsett könstillhörighet, och med det resonemanget måste vi också anta att våra barnbarn om hundra år lever i ett samhälle som genomgått fler förändringar. Förändringstakten verkar dessutom öka snarare än avta, så det är rimligt att tro att vi inte lever i den högst utvecklade formen av ett mänskligt samhälle ännu.

Vad har civil olydnad faktiskt åstadkommit historiskt? Det kanske mest välkända exemplet är Mahatma Ghandis kamp för Indiens självständighet från den brittiska kolonialmakten, som bland annat involverade en lång marsch där han bröt mot saltskatten. En annan person som idag hyllas för sitt mod är Rosa Parks som vägrade lämna sin plats på bussen för att låta en vit passagerare sitta. Kvinnlig rösträtt är ett annat exempel på vad som drivits igenom, men där kampen visserligen inkluderade våld. Det kan alltså vara enskilda personer såväl som grupper och rörelser, men varken Ghandi eller Parks agerade i ensamhet.

Fler och fler samlas för att demonstrera för samhällsförändring för en hållbar värld

2018 satte sig Greta Thunberg utanför Sveriges Riksdag för att skolstrejka för klimatet. Hon bröt därmed mot den svenska skollagen, med argumentet “varför ska vi studera för en framtid som tas ifrån oss?”. Greta är kanske ett specialfall inom civil olydnad eftersom hon inte bryter mot den lag som hon menar är problemet, utan för att lyfta en annan fråga. Men vi på GoClimate är övertygade om att Gretas moral är rätt, och att vi som samhälle måste förändras för att leva i enighet med den. Det faktum att Greta är ett barn som inte gått i skolan har onekligen varit en nagel i ögat för många världen över. Att hon blivit frontfigur för Fridays For Future, där miljontals barn världen över följer hennes exempel och strejkar från skolan, är både ett bevis på den spridning som civil olydnad kan uppnå och på allvaret som dagens barn och ungdomar känner inför klimatfrågan.

Inom miljörörelsen är Greenpeace och Extinction Rebellion två organisationer som använder sig av civil olydnad för att påkalla uppmärksamhet och driva miljöfrågor. Greenpeaces aktioner riktar sig ofta mot stora företag och på att direkt blockera aktörer från att bedriva miljöfarlig verksamhet, medan Extinction Rebellions aktioner i stället har ämnat att lamslå samhället och påverka den stora massan, genom att blockera broar och vägar. Båda organisationerna anses kontroversiella, även om många menar att deras arbete belyser stora problem som vi måste hantera.

Hur du väljer att engagera dig för klimatet är ditt eget val och vi på GoClimate hoppas att vi kan bidra till en omställning för ett hållbart samhälle så snabbt som möjligt. Att begå civil olydnad är en metod som har haft stort genomslag historiskt i viktiga frågor, och det är redan en del av miljö och klimatrörelsen. Civil olydnad fortsätter att vara ett aktuellt alternativ eftersom det är uppenbart att systemförändringar inte sker i den takt som krävs för att säkra en beboelig planet inom en inte alltför avlägsen framtid.

Oavsett vad du gör med din tid och ditt engagemang, så kan du alltid kombinera det med att kompensera för ditt klimatavtryck genom oss på GoClimate. På så sätt kan du göra så mycket nytta som möjligt för klimatet!

Klimatsmart bostadsrättsförening – så kan du påverka din förening!

Gör din bostadsrättsförening mer klimatsmart och påverka mångas klimatavtryck samtidigt.

Här hittar du tips på hur din bostadsrättsförening kan få ett lägre klimatavtryck och en lägre energianvändning. Flera av åtgärderna är både bra för miljö och för plånboken. Längst ner hittar du även mallar på motioner du kan anpassa och skicka till din styrelse.

  • Se till att ha rätt nyckeltal i årsredovisningen så att föreningens miljö- och klimatarbete enkelt kan följas upp. Förslag på motion längre ner.
  • Installera solpaneler. Beroende på takens läge så är detta en investering som kan betala av sig på 10-15 år. Kolla in Solkartan för att se om just ert tak är lämpligt för solpaneler. Motion nedan.
  • Sätt upp laddstolpar för att föreningens medlemmar inte ska tvingas köra fossildrivna bilar. Via Klimatklivet kan ni få bidrag för installationen. Motion nedan.
  • Installera bergvärme. Det kan vara både en miljömässig- och ekonomisk vinst, lite beroende på  förutsättningarna för just ert hus.  Motion nedan.
  • Inför återvinning av värmen i ventilationsluften, så kallad frånluftsåtervinning.
  • Byt till led-belysning. Enligt belysningsbranschen drar en 10-15 år gammal belysningsanläggning upp till fem gånger mer energi jämfört med en ny.
  • Starta bil- och cykelpooler. Köp in en elcykel med cykelkärra för att underlätta för de boende att inte behöva använda bil.
  • Se till att det finns bra utrymmen för att förvara/parkera cyklar.
  • Inför individuell varmvattenmätning. Det börjar komma flera spännande lösningar för det. Startupbolaget Labtrino har utvecklat en flödesmätare som installeras utan rörmokare.
  • Byt till grönt elavtal, alla leverantörer erbjuder detta, eller ännu hellre miljömärkt el (Bra Miljöval). Se vilka bolag som erbjuder el märkt Bra Miljöval här.
  • Gör en energideklaration med en genomgång av byggnadens energianvändning och hur denna kan förbättras.
  • Uppmuntra delningsekonomi inom föreningen via appar som hygglo, grannsaker och Nextdoor.
  • Fixa ett källsorteringsrum med en prylhylla där alla kan lämna välfungerande saker istället för att slänga dem.

Mer tips och inspiration
I bostadsrättsföreningen Viva delar de boende på nästan allt
Naturskyddsföreningens checklista för bostadsrättsföreningars arbete för klimat och biologisk mångfald

Mallar motioner till styrelsen

Motion om solceller
Enligt solkartan över vårt område har våra byggnader god potential för solel och solvärme. Att använda solen som energikälla innebär både en vinst för klimatet och vår förenings ekonomi på lite längre sikt. Jag föreslår att styrelsen undersöker möjligheten att installera solceller/solfångare på våra tak.

Motion om bergvärme
Bergvärme är ofta billigare än fjärrvärme (beroende på fjärrvärme-priset respektive priset på el). Det är dessutom en förnybar energikälla till skillnad mot fjärrvärme som till största delen i vårt område kommer från förbränning av våra och andra länders sopor. Jag föreslår att styrelsen undersöker möjligheten att värma upp våra fastigheter med bergvärme.

Motion om att hyra ut p-plats till en bilpool
En privatägd personbil står still ungefär 95 procent av tiden (RISE 2018) och en bil i bilpool kan ersätta fem andra bilar (Sunfleet 2019). Flera existerande bilpooler letar efter parkeringsplatser att placera bilar på. Många av dem erbjuder elbilar. Att hyra ut p-plats i föreningen till en bilpool med elbilar kan leda till minskad trängsel på våra parkeringar, bättre resursutnyttjande, minskade koldioxidutsläpp och vara en bra service till de boende i föreningen. Jag föreslår att styrelsen ges i uppdrag att utreda och fatta beslut om att hyra en eller flera av föreningens p-platser till en bilpool, helst med laddstolpe för elbil

Motion om att utse miljö- och energiansvarig
Jag föreslår att styrelsen utser en person som får miljö- och energiansvar i styrelsen. På så sätt lyfts hållbarhetsfrågorna och det ger bättre förutsättningar att aktivt jobba med sänkt energianvändning för ett långsiktigt bättre energianvändande och lägre kostnader.

Motion om kompletterande nyckeltal
Nyckeltalen i vår årsredovisning visar förändring i kostnad men inte förändrad förbrukning jämfört med tidigare år. Jag föreslår att nyckeltalen i årsredovisningen kompletteras med nyckeltal för exempelvis:
– El kWh/kvm för gemensamma utrymmen
– Uppvärming MWh/kvm
– Vatten m3/kvm

Genom att komplettera med dessa nyckeltal blir det lättare att förstå om eventuella ökade kostnader beror på ökade priser (som skulle kunna åtgärdas genom omförhandlade avtal) eller om de ökade kostnader beror på medlemmars ökade förbrukning (som eventuellt kan åtgärdas genom information, energieffektiviseringar och beteendeförändringar). Ett mål kan vara att jobba för att komma ner till 100 kWh/kvm för vår gemensamma elförbrukning, ett mål som många av husen i Hammarbysjöstad jobbar efter.

Motion om hållbarhetsgrupp
Jag föreslår att styrelsen undersöker om det finns intresse att upprätta en hållbarhetsgrupp med syfte att:
– skapa en ännu mer attraktiv bostadsrättsförening.
– se till att vår bostadsrättsförening är en del av lösningen på klimatförändringarna och inte bidrar till ökade sådana.
– skapa förutsättningar för att avgifterna kan hållas så låga som möjligt på sikt genom att skapa en resilient (motståndskraftig) förening.


Klimatsmart och fossilfritt pensionssparande

1300 MILJARDER kronor finns i vårt premiepensionssystem (ppm-fonder). Sjunde AP-fonden är den fond där svenskars pensionspengar investeras om inget aktivt val görs. Cirka 4 miljoner svenskar har sina pengar i den fonden. Och den är inte fossilfri utan investerar både i olja och kol. Även andra fonder investerar i fossilindustrin och bidrar till dess utveckling trots att vi och fondägarna vet om att vi fort som tusan behöver sluta använda allt som har med fossilt att göra.

Ur ett konsumentperspektiv är det inte så konstigt. Förmodligen känner få till exakt vad ens pensionspengar finansierar. Och det är inte heller självklart att komma på tanken att det finns en koppling mellan ens pensionspengar och vad de stöttar. Men när en tänker på det så är det ändå rätt logiskt. För visst vore det bättre om mina pensionspengar stöttar företag som satsar på förnybar energi än de som utvinner olja, gas eller kol när den globala energin till över 80 % kommer från fossilt, vilket är den primära orsaken till klimatkrisen.

Det är numera enkelt att byta fonder, det tar bara några minuter. Det finns ett grymt initiativ, klimatbytet.se, där du kan läsa mer och där du även kan registrera att du har bytt fonder för att visa att vi är många som gör ett aktivt val. Och sprid sprid sprid! Ju fler vi är som genom handling visar att vi bryr oss om vad våra pengar bidrar till desto större effekt får det förhoppningsvis.

För att enkelt kunna se vilken typ av industrier dina fonder investerar i kan du exempelvis gå in på Avanza. Sök efter en specifik fond på Avanza. Scrolla därefter längst ner på sidan. Där finns ett fält för hållbarhet där du kan se hur hög CO2-risk fonden har, om den bidrar till positivt klimatarbete (inom områdena hållbara transporter, förnyelsebar energi och minska koldioxidutsläpp) samt om fondens bolag är involverade i ifrågasatta branscher som djurförsök, palmolja, bekämpningsmedel, vapen, kolkraft etc.

Information om enskilda fonders hållbarhet på Avanza


Så här gör du för att byta fonder:

1. Logga in på pensionsmyndigheten.se

2. Scrolla längst ner och välj ”Byt fonder”.

3. Klicka i rutan Fonder med låg CO2-risk (passa samtidigt på att välja bort annat du inte gillar som exempelvis pornografi, uran, kärnvapen eller klusterbomber).

4. Titta också på fondernas värdeutveckling och avgifter.

5. Välj därefter den eller de fonder som du vill addera genom att klicka på + i vänsterkolumnen

6. Fördela dina fonder, hur många procent du vill ha av vardera fond, och godkänn därefter.

7. KLART! Snyggt jobbat!

8. Gå in på klimatbytet.se och registrera att du bytt fonder.

När det här inlägget skrivs finns det 45 fonder att välja bland, av 482 möjliga, om ”Fonder med låg CO2-risk” väljs. Om dessutom alla ”Oönskade produkter och tjänster”, som bomber, tobak, spelbolag och porr, väljs bort så finns enbart 6 fonder kvar. Är det rimligt?

Fossilfritt pensionssparande
De sex fonder som inte investerar i klusterbomber, kärnvapen, pornografi och fossila bränslen och som har låg CO2-risk.
Allt det här kan dina pensionspengar vara investerade i utan att du har en susning.

Hur kan vi leva klimatsmarta liv under 2022?

Lev klimatsmart. Illustration av Irene Danielsson.

Vad är det absolut viktigaste du kan göra när det gäller klimatet under 2022? Tja, olika saker har olika effekt. Försök tänk stort. Det bästa är så klart det som blir av så om det känns främmande att gå ut på gatorna och demonstrera eller mejla politiker så är en flytt av pensionspengar bara ett par knapptryck bort och har potential att göra stor nytta för klimatet.

Bli en aktiv medborgare och sätt press på att system, regler och normer ändras. Det kan du göra genom att:

  • Tänk stort! Gå en gratis digital snabbkurs – the Climate Leader – i hur du kan påverka på systemnivå.
  • Skriva motioner till styrelsen i din bostadsrättsförening. Motionera om solpaneler, laddstolpar, delningstjänster, bergvärme, individuell mätning av tappvarmvatten, grön el och att årsredovisningen ska innehålla nyckeltal för förbrukningsmängd (och inte bara i kronor) för el, fjärrvärme och vatten. Utöver att ditt boende (och många andras) får ett lägre klimatavtryck gör det även din förening mer attraktiv och resilient för framtiden.
  • Påverka din arbetsplats, ditt universitet eller skola. Fråga om de har en klimatsmart resepolicy på plats, om de har grönt elavtal, be dem byta ut kött mot växtbaserat och tipsa dem om att beräkna sitt klimatavtryck. Vi har tagit fram ett verktyg för det som finns här.
  • Demonstrera – med oss, FridaysforFuture, Grandparents for Future, Våra barns klimat, någon annan organisation eller en kompis så snart det är ok att samlas igen. Vi brukar bjuda in när vi är med på demonstrationer. Ingen av oss känner oss särskilt hemma på den fronten och det kan vara skönt att ha lite stöd.
  • Stöd End Ecocide. Skriv under namnlistor, lämna ett bidrag för att små ö-nationer ska ha råd att ha representanter på plats vid internationella klimatförhandlingar eller engagera dig i rörelsen lokalt. Om storskalig miljöförstörelse blir olaglig så kommer bland annat fracking, en metod för att utvinna fossila bränslen, att förbjudas eller åtminstone tvingas ta ansvar för den miljöförstöring det orsakar vilket förmodligen gör det så dyrt att det blir olönsamt med fracking.
  • Mejla partiet du röstar på och ställ krav på att de för en politik i linje med Parisavtalet.
  • Klimatkompensera för din livsstil och bidra bland annat till att snabba på omställningen till förnybar energi världen över.

Bli en medveten konsument. Minska ditt egna klimatavtryck och skaffa bättre kunskap om inom vilket område du borde lägga mest krut. Vad gör störst skillnad för klimatet- att ersätta bilen med cykel för sträckor under 3 km eller att återvinna varenda liten förpackning? Nedan listar vi det som har störst klimatpåverkan för en privatperson samt ger lite tips om gratisutbildningar. 

  • Tänk hälften – halvera det som har störst klimatavtryck i ditt liv, ät hälften så mycket kött, flyg hälften så många gånger, köp hälften så mycket prylar och kör hälften så mycket bil. Eller tänkt dubbelt av det som har lågt klimatavtryck. Maxa ditt cyklande, dina tågsemestrar och ditt veganätande (tips testa Veganuari). Välj ut ETT område att fokusera på så är det mer troligt att det blir av.
  • Bli en cirkulent istället för en konsument. Börja använd delningstjänster som Hygglo och Aimo.
  • Ställ krav på din bank eller hota med att byta om de inte skärper sig. På FairFinanceGuide kan du se hur just din bank ligger till. Enligt en rapport från 2021 investerar svenska banker miljarder av vårt fondsparande i företag som bidrar till regnskogsskövling i Amazonas.
  • Säkerställ att dina pensioner inte investeras i fossilindustrin. Att flytta din pension tar 5 minuter. Läs mer hur du går tillväga här.
  • Starta studiecirkel baserat på boken Ett hållbart liv. Här finns studieplan.
  • Se över dina eventuella aktieinnehav. Dagens Industri har infört ett klimatindex för vissa av de börsnoterade bolagen.
  • Få tips på hur du kan prata med andra om klimatet och vilka klimathärskartekniker som finns på Klimatprata.
  • Byt till förnybar el, gärna el märkt Bra Miljöval.
  • Jobba mindre och njut av livet!

Vaddå ”stoppa klimatförändringarna”?

Klimatet har ju redan förändrats, så vad menar vi när vi säger det?

Jordens klimat är i konstant förändring. Men de senaste 150 åren har förändringen accelererats så mycket att det är bortom allt tvivel att detta är orsakat av oss människor, och framför allt av vårt användande av fossila bränslen. Hastigheten som uppvärmningen sker i gör det omöjligt för stora delar av det som lever på jorden att anpassa sig till de nya förhållandena, och därför talar vi om en krissituation.

Vi har använt jordens resurser på ett ohållbart sätt under flera decennier, men det är först nu som vi börjar känna av dess konsekvenser. Uppvärmningen har bara börjat. För varje dag som går blir det allt mer akut att ställa om till ett klimatneutralt samhälle. Det är lätt att känna att det är för sent, men det är snarare så att allt vi gör för att ställa om minskar omfattningen av de negativa konsekvenser som förutses om vi inte gör det.

I vårt perfekta scenario så ställer alla människor och alla länder om till klimatneutralitet idag. Då kan vi undvika mycket svårigheter, och har stor möjlighet att anpassa oss till de klimatförändringar som vi orsakat hittills. För även om vi skulle sluta med alla utsläpp idag, så finns de kvar i atmosfären och kommer fortsätta värma upp ett tag framöver.

Skulle vi inte lyckas ställa om idag, så är det ändå bättre om vi gör det så snart som möjligt – lite imorgon, och lite fram till 2025, 2030 och 2050 – än att vi inte ställer om. Ju snabbare vi agerar, desto lindrigare blir konsekvenserna. Håller vi oss under två grader är det fantastiskt, och skulle vi inte klara av det så är det ändå stor skillnad mellan 3 och 5 graders uppvärmning.

Så när det känns som att det inte spelar någon roll, att det är för sent eller för liten skillnad, ha med dig att det du gör bidrar till att stoppa klimatförändringarna. Ingen kan göra allt och därför måste alla göra något, för att nu när klimatförändringarna redan har börjat är det ännu viktigare och mer brådskande att stoppa dem så snabbt som möjligt.

Mina bästa flygfria semestertips

Med cykel runt Bornholm

Har du bestämt dig för att skippa flyget ett tag och funderar på vad du då ska göra på semestern? Ett alternativ är att ta tåget ner till kontinenten. Ett annat är att hemestra och utforska allt fantastiskt som ligger lite mer nära. Här kommer mina bästa flyg- och bilfria semestertips som kan funka både med och utan barn.

Vandra Simrishamn-Kivik

Stenshuvud, Skåneleden
Stenshuvud, Skåneleden

En etapp på en vandringsled blir till en hel veckas vandring med barn. Vi delade upp sträckan Simrishamn-Kivik på 3 stopp med ungefär 5 km vandring per dag. Vi sov första natten i Simrishamn, andra natten på vandrarhem i Baskemölla, tredje natten på ett golfställe i Lilla Vik i Vik och därefter två nätter nära Stenshuvud och slutligen en natt i Kivik. Därifrån tog vi bussen till Rörum för ett besök på Mandelmanns. Naturen är magisk och varierad och leden sträcker sig längs med kusten nästan hela tiden. Det kan vara svårt att hitta korttidsboende under högsäsong. Vi gjorde denna vandring första veckan i september.

Cykla Bornholm runt

Cykelsemester Bornholm runt. Här på södra Bornholm precis utanför Rönne.
Södra Bornholm

Ta tåget till Malmö. Från Malmö tar du Pågatåget till Ystad där du hoppar på färjan till Bornholm som tar 80 minuter. Cykel kan du hämta ut i Rönne, som helst förbokas under högsäsong. Det är för det mesta separat cykelväg runt ön som är 105 km lång, men viss sträckning går på trafikerad 70-väg. Därför kan det vara bra att hyra barncykel som fästs på vuxencykeln om det finns yngre barn i sällskapet. Det finns gott om campingplatser runt hela ön. Vi övernattade i Dueodde (camping), Svaneke (camping), Gudhjem (hotell), Hammershus (camping) och Rönne (camping). Hett tips – stanna till på Michelin-restaurangen Kadeau på vägen till Dueodde. Amaazing!

Läs mer:
Bicycle Holiday, Bornholm
Visit Denmark
Bornholm runt på hjul, SvD

Vandra Jämtlandstriangeln

Jämtlandstriangeln med barn
Jämtlandstriangeln med barn

Ta nattåg med SJ eller Snälltåget till Duved och därifrån buss till Storulvåns Fjällstation. Ta med eget tält för större flexibilitet och lägre kostnad eller välj lyxvarianten med övernattning på de tre olika fjällstationerna längs med leden. Fördelen är att det inte krävs någon större packning. Lunch kan köpas med från varje fjällstation och mindre matbutiker finns på varje station.

Läs mer: Jämtlandstriangeln, Svenska Turistföreningen

Glamping och paddling

Lyxig tältning på ön Fejan
Lyxig tältning på ön Fejan

På ön Fejan i Stockholms ytterskärgård kan en hyra kajak samt sova och äta kungligt på Fejan Outdoor. Hit tar du dig med SL-buss från Stockholm till Räfsnäs Brygga, där det är passbåt som gäller.

Paddla utanför Gräsö

Nattläger utanför Gräsö, på kajaktur
Nattläger utanför Gräsö

Utanför Gräsö är det ett paradis för paddling. Ytterskärgården med många grund innebär väldigt lite båttrafik. Det finns massor av öar att välja på för tältövernattning. Vatten och mat behöver tas med för alla dagar. Kajak hyrs på Rävsten. Ta buss 811 från Uppsala och byt till buss 853 i Öregrund. Hoppa av vid Äspskärets hållplats/brygga, där du får boka båt sista biten via kajakuthyraren.

Fler tips och läsning:
Testa vår resekalkylator för att förstå klimatavtrycket från olika färdmedel
Räkna ut din semesters klimatavtryck på klimatsmartsemester.se
Sveriges Natur tipsar om sommaräventyr på hemmaplan
Inspiration på Instagramkontot Resareko
Inrikesflyg vs tåg – dags att krossa myterna
Reseinspiration från SJ

Att leva hållbart och klimatsmart

Helena Wildros är miljövetare och hjälper företag att utveckla och kommunicera sitt miljö- och hållbarhetsarbete i sitt egna företag Wildros Miljö och Kommunikation . Hon driver även Helenas Hållbara som vill inspirera till en mer hållbar livsstil genom en webbshop med ekologiska, klimatsmarta och hållbara produkter för både privatpersoner och företag, samt föreläser om hållbar livsstil. Här delar Helena med sig av sina erfarenhet och tankar kring ett hållbart liv.

Det är många som vill göra något för klimatet, men vet inte hur eller vad. Vad ska man börja med, vad gör mest nytta, vad ska jag fokusera på? Och är det ens någon idé att försöka, är det inte redan kört? Nej, enligt många forskare – inte minst vår svenska miljöprofessor Johan Rockström – är det inte kört. Han menar att ”fönstret fortfarande öppet”, även om det håller på att stängas mitt framför ögonen på oss. Det är hög tid att agera nu!

Som privatperson kan det vara lätt att tänka att det är politikerna och näringslivet som ska lösa klimatproblemen, att det är de som har makten att verkligen förändra. Till viss del är såklart lagstiftning och ekonomiska styrmedel kraftfulla verktyg, men vi har alla ett ansvar att göra medvetna val, aktivt välja (eller välja bort) och på så sätt tydligt signalera att vi vill göra skillnad.

Många undrar om det är bättre att bli vegetarian eller att skippa flygresorna – vad har störst effekt för klimatet? Varför välja, tänker jag. Vi behöver göra både och, inte antingen eller. Det finns många kloka ordspråk, även om de kan kännas som klyschor. ”Många bäckar små”, till exempel. Det blir faktiskt tillsammans en hel å – en å av enskilda handlingar som gemensamt gör skillnad och bidrar till förändring. Citatet ”It’s only one straw, said 8 billion people” har du kanske sett apropå användningen av plastsugrör. Det faktum att det varje dag i världen används ungefär 1 miljard plastsugrör gör att tanken svindlar när man tänker på vad som krävts för att tillverka och transportera alla dessa sugrör. Dessutom hamnar många av dem i naturen – inte minst i våra hav, där forskare befarar att det år 2050 kommer att finnas mer plast än fisk. Desto mer hoppfullt att allt fler företag och länder förbjuder engångsmaterial i plast, exempelvis sugrör. Som konsumenter kan vi markera och låta bli att ta ett sugrör i onödan. Tillsammans gör vi skillnad genom att aktivt välja – eller välja bort!

”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något” är också en klassiker som passar bra i detta sammanhang, tycker jag. Att tänka att man ensam ska försöka rädda världen kan kännas övermäktigt, men om vi hjälps åt och gör det vi kan utifrån våra egna förutsättningar så blir det både görbart och märkbart. Att byta till förnybar, miljömärkt el till sitt hushåll eller företag, till exempel. Att välja tåg, buss eller cykel i första hand och inte flyga eller köra bil i onödan. Köpa ekologiskt, rättvisemärkt eller närodlat när man handlar mat. Äta mer vegetabiliskt och säsongsbaserat, samt minska mängden kött och välja ekologiskt och mer klimatsmart kött. Låta bli att slänga mat (visste du att ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen kastas?) genom att planera sina inköp, förvara maten rätt och använda matrester. Undvika onödiga förpackningar (en kvinna jag vet brukar lämna kvar till exempel kartongen till tandkrämstuben i kassan när hon handlar som en liten vardagsdemonstration!). Handla kläder och prylar second hand (sparar dessutom massor av pengar!). Byta eller låna saker av vänner och grannar (vi delar på en proffsig skärmaskin och ett rökskåp med vår matlagningsintresserade granne!). Källsortera sitt avfall, såklart. Och en massa annat klimatsmart, som du säkert redan vet om!

Utsläppen av växthusgaser från svenskarnas konsumtion är cirka 11 ton per person och år. En hållbar nivå ligger på mellan 1-2 ton. Mycket av utsläppen från vår konsumtion uppstår dessutom i andra länder eftersom vi importerar så mycket. Förutom att minska vår konsumtion och bli mer medvetna konsumenter är en självklar konsekvens att vi måste väga upp för våra utsläpp även på andra ställen i världen. Då är klimatkompensation ett bra sätt, där vi får möjlighet att bidra till en bättre miljö och minskade utsläpp även långt borta. Att kompensera för utsläpp kan göras på många sätt, till exempel genom att plantera träd som binder koldioxid (och både skuggar och binder jorden så att det blir lättare att odla) eller genom att uppmuntra teknik som ger både energi och rent vatten med hjälp av till exempel solenergi.

Så, varför välja bara en klimatsmart sak för att bidra till en bättre värld. Tänk inte antingen eller – tänk både och. Tillsammans gör vi skillnad! Det sägs ju att vi är den sista generationen som har möjligheten att vända utvecklingen – låt oss ta den chansen och samtidigt ta vårt ansvar. Det är vi skyldiga våra barn och barnbarn.