Flygets klimatpåverkan – varför det är så viktigt att minska utsläppen

Flygets utsläpp i ett globalt perspektiv

Om flygtrafiken vore ett eget land skulle den vara den sjunde största källan till koldioxidutsläpp globalt. Men den siffran berättar inte hela historien. När man räknar in den så kallade höghöjdseffekten – effekter av utsläpp av kväveoxider, vattenånga och partiklar på hög höjd – kan flygets totala påverkan på klimatet mer än fördubblas. Siffran väger heller inte in andra växthusgaser som metan och lustgas, eller uppströms utsläpp kopplade till bränslet. Forskare uppskattar att den verkliga klimatpåverkan från flyget därför ligger på mellan 3 och 5 procent av de globala utsläppen.

En stor del av de här utsläppen kommer från utrikesflyg. Trots att inrikesflyg diskuteras mycket i Sverige, så är det de internationella resorna som står för majoriteten av klimatpåverkan. Globalt sett har dessutom många människor aldrig flugit – uppskattningsvis 80 procent av världens befolkning har aldrig satt sin fot på ett flygplan. Det innebär att flygets utsläpp inte är jämnt fördelade, utan att de orsakas av en relativt liten del av befolkningen, främst i rika länder i Europa, Nordamerika och Asien.

Svenskarnas flygresor och utvecklingen över tid

För svenskar är flyget en särskilt stor källa till utsläpp. Flygutsläppen från en genomsnittlig svensk är ungefär fem gånger större än från den genomsnittlige världsmedborgaren.

Under pandemin föll flygandet kraftigt, och utsläppen från flyg minskade med runt 20 procent. Även om flygandet idag har ökat igen, har vi ännu inte nått tillbaka till samma nivåer som före pandemin. Mycket tyder dock på att kurvan åter pekar uppåt. Om inget görs riskerar vi att snabbt vara tillbaka på en bana med ökade utsläpp, trots att vi enligt både svenska och internationella klimatmål behöver göra det motsatta: att minska flygets klimatpåverkan.

Höghöjdseffekten – varför flygets utsläpp påverkar klimatet mer än markbaserade utsläpp

När vi talar om flygets klimatpåverkan är det viktigt att förstå att det inte bara handlar om koldioxid. På hög höjd påverkar även andra ämnen klimatet. Flygplan släpper ut kväveoxider, vattenånga och sotpartiklar. När dessa ämnen frigörs på 8–12 kilometers höjd, där de flesta passagerarflyg befinner sig, förstärks deras klimatpåverkan på flera sätt:

• Kväveoxider bidrar till bildandet av marknära ozon, en kraftig växthusgas.
• Vattenånga leder till bildandet av kondensstrimmor (de vita spår vi ofta ser efter flygplan) som i sin tur kan utvecklas till cirrusmoln. Dessa moln reflekterar värme tillbaka mot jordytan och bidrar till att hålla kvar mer värme i atmosfären.
• Sotpartiklar kan också påverka molnbildningen och därmed klimatet på komplexa sätt.

Sammanlagt innebär detta att utsläpp från flygplan på hög höjd har en förstärkt negativ påverkan på klimatet, jämfört med om samma mängd växthusgaser släpptes ut på marknivå. Därför räknar forskare ofta med en uppräkningsfaktor på mellan 2-3, vilket gör att flygets verkliga klimatpåverkan är mer än dubbelt så stor som de rena koldioxidutsläppen visar.

Hur man beräknar flygets klimatpåverkan – territoriella och konsumtionsbaserade utsläpp

Det finns två huvudsakliga sätt att mäta flygets utsläpp:

1. Territoriella utsläpp – Dessa inkluderar utsläpp från flyg som startar i Sverige. Det är dessa siffror som rapporteras officiellt till FN och EU, och de ligger till grund för Sveriges klimatmål. Men de inkluderar inte höghöjdseffekterna, vilket gör att klimatpåverkan underskattas.
2. Konsumtionsbaserade utsläpp – Här räknar man in alla resor som svenskar gör, både inom landet och utomlands, inklusive höghöjdseffekterna. Denna metod, som bland annat utvecklats av forskare på Chalmers Tekniska Högskola, visar en mer heltäckande bild av flygets påverkan. Enligt dessa beräkningar är svenskarnas klimatpåverkan från flyget mycket större än vad som syns i den officiella statistiken.

Skillnaden mellan de två metoderna visar hur viktigt det är att välja rätt perspektiv. Om vi enbart tittar på de officiella utsläppssiffrorna riskerar vi att missa en stor del av flygets verkliga påverkan.

Biobränslen – lösning eller del av problemet?

Ett sätt som ofta lyfts fram för att minska flygets utsläpp är biobränslen. Dessa bränslen framställs från organiskt material, som växter, djuravfall eller återvunnet fett. Tanken är att de ska kunna ersätta fossila bränslen, och därmed bidra till att minska flygets koldioxidutsläpp.

Men här finns flera utmaningar:

• Första generationens biobränslen tillverkas ofta från livsmedelsgrödor som majs, sockerrör eller soja. Detta innebär en risk för att de konkurrerar med livsmedelsproduktionen och kan driva upp priserna på mat.
• Andra generationens biobränslen tillverkas från restprodukter, som jordbruksavfall eller använd matolja, och anses mer hållbara.

EU:s transportsektor använder idag till 60 procent biobränslen som baseras på livsmedelsgrödor. Enligt Oxfams rapport Biofuel Blunders leder detta till flera negativa konsekvenser, bland annat ökad risk för livsmedelsosäkerhet, krav på mer jordbruksmark och i vissa fall avskogning.

Det finns även sociala risker. I länder som Tanzania och Peru har produktionen av biobränslen orsakat markkonflikter och bristande arbetsvillkor. Detta gör att även biobränslen måste granskas kritiskt.

Samtidigt finns det en utveckling mot mer avancerade lösningar. EU och andra aktörer satsar idag på att skifta från livsmedelsbaserade biobränslen till avfallsbaserade alternativ, vilket är ett steg i rätt riktning. Men det är viktigt att förstå att biobränslen inte kan vara hela lösningen. Det bästa vi kan göra för klimatet är fortfarande att flyga mindre och resa mer hållbart.

Så kan vi minska flygets klimatpåverkan

Det finns flera sätt för både individer, företag och samhällen att bidra:

• Flyg mindre. Att välja tåget inom Europa är ofta både smidigare och mer klimatsmart – särskilt eftersom större delen av den europeiska tågtrafiken är eldriven.
• Undvik onödiga resor. Digitala möten har blivit mer accepterade, och kan i många fall ersätta flygresor.
• Välj klimatsmarta alternativ. När bilresor är nödvändiga, välj elbil eller bränslesnåla alternativ, gärna drivna av hållbara biobränslen.
• Klimatfinansiera. Ta ansvar för de utsläpp som ändå sker, genom att stötta seriösa och certifierade klimatprojekt.

Klimatfinansiering

Eftersom det kommer ta lång tid innan flyget kan bli helt fossilfritt, behöver vi använda alla verktyg som finns för att minska klimatpåverkan redan idag. Ett viktigt sådant verktyg är klimatfinansiering.

När företag klimatfinansierar innebär det att de betalar för sina utsläpp av växthusgaser. Pengarna investeras i klimatprojekt som reducerar motsvarande mängd koldioxidutsläpp. Det kan handla om att bygga vind- och solkraft i länder där fossil energi annars dominerar, eller att skydda och återplantera skogar som lagrar koldioxid.

• Övergång till förnybar energi är ett av de mest effektiva sätten. Idag kommer ungefär 82 procent av världens energi från fossila bränslen, vilket gör behovet av alternativ akut. När vindkraft byggs i exempelvis Indien, kan människor anslutas till elnätet och sluta använda dieselgeneratorer eller kol. Detta kallas för ett undvikande klimatprojekt, eftersom det förhindrar framtida utsläpp.
• Additionalitet är ett viktigt begrepp inom klimatfinansiering. Det betyder att projektet inte skulle ha blivit av utan finansiering utifrån. Det gör att klimatnyttan blir verklig och mätbar.
• Certifieringar som Gold Standard är avgörande för att säkerställa kvalitet. GoClimate arbetar endast med projekt som är Gold Standard-certifierade eftersom de har de striktaste kraven och säkerställer både klimatnytta och sociala fördelar lokalt.

Klimatfinansiering är alltså inte en ursäkt för att fortsätta släppa ut. Men det är en nödvändig del av lösningenunder den tid det tar att ställa om samhället till fossilfrihet.

Läs mer om klimatfinansiering via GoClimate här.

Sammanfattning om flygets klimatpåverkan

Att flygets utsläpp kan verka små i en global statistik får inte lura oss. I länder som Sverige, där många redan flyger ofta och där andra sektorer har lyckats pressa ner sina utsläpp, utgör flyget en allt större del av den totala klimatpåverkan. Utsläppen sker dessutom på hög höjd och blir därmed ännu mer skadliga. Om vi vill nå våra klimatmål finns ingen väg runt flyget – vi måste minska resandet, satsa på alternativ som tåg och hållbara drivmedel samt ta ansvar för de utsläpp som ändå sker genom seriös klimatfinansiering. Flygets framtid behöver bli en del av lösningen, inte ett växande problem.