Vad är COP?

De beslut som fattas av länderna under dessa möten utgör mandat, riktlinjer och processer som länder och FN-institutioner ska följa tills ett nytt beslut fattas.

Begreppet COP är mest känt i samband med de FN-möten som har fokus på att fatta beslut inom klimatfrågor. Konferensen samlar representanter från de länder som undertecknat Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), med målet att granska och stärka det globala klimatarbetet. COP har spelat en avgörande roll i utformningen av viktiga klimatavtal, såsom Kyotoprotokollet och Parisavtalet.

Varför hålls COP?

Huvudsyftet med klimat-COP är att länder ska samordna sina insatser för att bekämpa klimatförändringarna, minska utsläppen av växthusgaser och anpassa sig till dess effekter. Deltagarna bedömer hur väl länderna uppfyller sina klimatåtaganden och förhandlar fram nya åtgärder för att undvika och förebygga konsekvenserna av klimatförändringarna.

Sedan beslutet i Parisavtalet om hur mycket temperaturen får öka, fokuserar varje års möten på hur vi ska hålla oss inom denna gräns. Det inkluderar diskussioner om en mängd ämnen, däribland klimatfinansiering och stöd till utvecklingsländer i deras omställning till en hållbar framtid.

Bakgrund och historia

Det första COP-mötet hölls 1995 i Berlin, Tyskland, och har sedan dess ägt rum årligen. Konferensens plats roterar mellan olika världsdelar i slutet av året, medan mellanliggande möten hålls i Bonn, Tyskland, där UNFCCC:s sekretariat har sitt säte. När platsen för COP roterar gör även ordförandeskapet det, då det innehas av det land som är värd för mötet. Syftet med att rotera platsen är att säkerställa att diskussionerna speglar ett brett spektrum av perspektiv. Beslutet om var framtida COP-möten ska hållas fattas av länderna inom COP-processen.

Viktiga COP-möten genom åren

Flera COP-möten har lett till avgörande klimatavtal:

• COP3 (1997, Kyoto, Japan) – Resulterade i Kyotoprotokollet, det första internationella avtalet som juridiskt krävde att industriländerna skulle minska sina utsläpp av växthusgaser.
  
• COP21 (2015, Paris, Frankrike) – Resulterade i Parisavtalet, där länderna åtog sig att begränsa den globala uppvärmningen till "väl under" 2 grader Celsius, med en strävan att hålla den under 1,5 grader.
  
• COP26 (2021, Glasgow, Storbritannien) – Förstärkte de globala klimatambitionerna och ledde till Glasgow Climate Pact, där länderna för första gången enades om att fasa ner icke-ren kolkraft och ineffektiva subventioner till fossila bränslen.
  

Vad diskuteras under COP?

Varje COP-möte behandlar flera avgörande klimatfrågor:

• Utsläppsminskningar – Hur länder kan minska sina koldioxidutsläpp och sätta upp nya klimatmål.
• Klimatfinansiering – Hur medel ska fördelas för att hjälpa länder att anpassa sig till klimatförändringar och ställa om till gröna ekonomier.
• Klimatanpassning – Hur samhällen kan skydda sig mot extremväder, stigande havsnivåer och andra klimatpåverkan.
• Rättvis omställning – Säkerställa att alla länder och samhällen har rättvisa möjligheter att delta i den globala omställningen.
• Teknik och innovation – Utforska nya lösningar för en mer hållbar framtid.
  

Kritik mot COP-möten som hålls i oljeproducerande stater

På senare år har valet av värdländer för COP-möten väckt kritik, särskilt när värdlandet är en stor producent av fossila bränslen. Eftersom COP:s ordförandeland har stort inflytande över agendan och utkasten till de dokument som diskuteras, anses detta påverka mötenas riktning. Ett exempel är COP29 som hölls i Baku, Azerbajdzjan – ett av världens största olje- och gasexporterande länder, där fossila bränslen står för cirka 90 % av exportintäkterna. President Ilham Aliyev har kallat Azerbajdzjans fossila tillgångar för en "gåva från Gud" och har planer på att öka gasproduktionen för export till Europa.

Inför COP29 uttryckte klimataktivister, inklusive Greta Thunberg, oro över att ett land med så starka band till fossila bränslen stod värd för ett klimatmöte. Thunberg deltog i protester utanför Azerbajdzjans ambassad i Georgien medan konferensen pågick i Baku.

Liknande farhågor uppstod inför COP28, som hölls i Förenade Arabemiraten – också en stor oljeproducent. Företrädare för civilsamhället befarade att värdlandet skulle begränsa möjligheterna för klimataktivister att uttrycka sina åsikter, med tanke på dess begränsade yttrande- och mötesfrihet. Denna återkommande kritik belyser utmaningarna med att låta nationer med starka fossilintressen stå värd för klimatmöten, och väcker frågor om trovärdigheten och effektiviteten i förhandlingarna.

COP:s framtid

COP är fortfarande en av de viktigaste plattformarna för globala klimatförhandlingar. Även om många beslut tar år att genomföra, har COP bidragit till att etablera starkare klimatmål och driva utvecklingen av förnybar energi och hållbara lösningar. Framtida COP-möten kommer att vara avgörande för om världen lyckas nå sina klimatmål och begränsa den globala uppvärmningen.

År 2024 undertecknade 20 experter ett öppet brev där de erkände COP:s betydelse men efterlyste reformer av hur mötena genomförs. De föreslog en total översyn av processen, så att fokus läggs på uppföljning av redan antagna åtaganden snarare än på förhandlingar. Bland undertecknarna fanns tidigare FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon och tidigare UNFCCC-chef Christiana Figueres. I dagsläget finns inget känt svar på brevet.

Sammanfattning

COP (Conference of the Parties) är FN:s viktigaste klimatmöte, där länder förhandlar om och granskar klimatåtgärder. Mötet har lett till stora globala överenskommelser såsom Parisavtalet och fortsätter att sätta agendan för utsläppsminskningar, klimatfinansiering och klimatanpassning. COP hålls årligen och spelar en avgörande roll i arbetet för en mer hållbar framtid.