Publicerat

Vår medarbetare Tove Westling gav upp modekarriären för att jobba för klimatet

Vår medarbetare Tove drev tidigare en PR-byrå i London, inriktad på mode. Från att leva och andas mode och konsumtion, till att jobba med klimatet – hur blev det så?

“Jag älskade verkligen att jobba med mode och är stolt över att ha varit med och byggt flera fantastiska varumärken internationellt. Min byrå jobbade sedan starten 2008 med viss fokus på hållbarhet – men på den tiden trodde jag att hållbart i princip var lika med ekologisk bomull. Med tiden lärde jag mig mer, och förfasades mer och mer av hur smutsig modeindustrin är.”

”I takt med att jag själv började ställa om till ett liv som inte skadade planeten lika mycket, skavde det mer och mer i mig att medan jag la ner massor av tid på att resa hållbart eller konsumera sundare, så bestod mitt jobb mer eller mindre av att driva på konsumtion genom att få människor att köpa våra kunders kläder. Det rimmade liksom inte varken med hur världen ser ut idag, vilken framtid jag hoppas på för våra barn eller med mina personliga värderingar. Jag kände att jag behövde börja lägga min tid på att lösa problemet istället för att bidra till det.”

Köp färre plagg och undvik fast fashion

“Jag älskar fortfarande mode och tycker ibland att det är svårt att inte kunna njuta av trender på samma sätt som förut. Jag försöker alltid hitta plagg eller accessoarer jag vill ha second-hand, men är ärligt talat inte så bra på att fynda. Så jag köper fortfarande nyproducerade plagg – men på ett helt annat sätt än förut. Då kunde jag köpa något för att använda en gång, eller på impuls. Idag köper jag bara plagg jag behöver, och alltid efter att ha tänkt efter noga.

”Att sova på saken tar ofta bort en stor del av känslan att jag ’måste’ ha något – hjärnan hinner ikapp och jag inser ofta att det inte är ett nödvändigt köp, och att det sällan är värt att ta av planetens resurser för. Jag brukar också göra en lista inför varje säsong, på saker jag behöver – det gör det lättare att inte lockas att köpa något bara för att jag vill. Jag kan istället lägga tid på att hitta det plagg jag verkligen älskar och som kommer hålla, istället för att köpa det som trender och omgivningen säger att jag ’borde’ ha. Eftersom jag köper färre saker kan jag lägga pengarna på bättre varumärken, som gör ett bra jobb med sin hållbarhet – och hålla mig borta från fast fashion.”

“Mina tips för de som vill njuta av mode mer hållbart är, utöver att köpa mindre, och att prioritera second-hand, att ta sig tid att hitta och lära känna varumärken som har en bra hållbarhetspolicy, både vad gäller människor och klimat. När man väl har koll på ett gäng man både gillar produkterna hos samt vet att de tar sitt ansvar, så blir det rätt enkelt när man väl behöver köpa något nytt.”

”Och att sätta sig in och förstå problematiken med fast fashion. När man väl förstått hur illa både planeten och människor behandlas i processen att ta fram det där plagget du så gärna vill ha, så falnar liksom glansen.”

Toves lista för medveten konsumtion

  • Sov på saken. Det tar ofta bort känslan av att man “måste” ha något, hjärnan hinner ikapp och man inser att det inte är ett nödvändigt köp.
  • Gör en lista inför varje säsong. Skriv upp vad du verkligen behöver och håll dig till den, det gör det lättare att inte lockas att köpa något bara för att man vill.
  • Lägg tid på research. Hitta ett plagg som du verkligen vill ha och kommer att hålla länge.
  • Lägg pengar på bättre varumärken. Kolla upp deras hållbarhetspolicy innan ett köp och håll dig borta från fast fashion. 
  • Ge dina favoritplagg nytt liv genom att laga det som gått sönder, eller låt en duktig skräddare fixa till plagg som inte längre är rätt storlek.
Publicerat

Journalisten Anna Blom delar sina tankar om hållbart mode

Vi har pratat hållbart mode med Anna Blom, journalist och föredragshållare med passion för mode och hållbarhet.

Annas intresse för hållbart mode startade för många år sedan, med en viktig vändpunkt vid en pressresa hon åkte på till Shanghai 2016, för att skriva om ett hållbarhetspris.

”Att modeindustrin är en stor klimatbov var ganska okänt för mig som modejournalist tills dess och resan blev minst sagt en ögonöppnare. Jag blev både upplyst och nedslagen. Hur kunde allt detta härliga ställa till med SÅ mycket dåligt? Detta som en gång fått mig att byta karriär och satsa helhjärtat på modejournalistiken?”

”Vår konsumtion av kläder och textilier orsakar totala utsläpp av växthusgaser på 4 % i Sverige och kläder och skor orsakar cirka 2-8 % globalt. Så runt 2–8 % någonstans av våra utsläpp härstammar från textilier och delvis våra garderober. Man kan känna sig hjälplös, ja snudd på apatisk i det planetära nödläge vi befinner oss i. Vad spelar det för roll vad jag gör?”

”Vi kan rädda världen med våra kläder!”

”MEN det är min övertygelse att det spelar roll! Vi KAN alla hjälpa till att rädda världen med våra kläder! Det låter kanske fånigt, men andemeningen är viktig för mig. Jag tror att både du och jag kan göra skillnad. Vi gör val varje dag och hur vi ”röstar med plånboken”, alltså vad vi spenderar våra pengar på, får globala effekter. Jag erkänner, ibland tappar jag lusten och känner mig löjlig som släpar ännu en kasse med udda strumpor till textilinsamlingen. Vad spelar det för roll vad jag gör? Hur vet jag att mina gamla strumpor inte hamnar i en landfill i Ghana? Det är svårt att navigera i djungeln av olika hållbarhetsbudskap. Det är svårt, ja snudd på omöjligt, att hitta rätt bland alla hållbarhetslöften varumärken ger oss. Men jag har lärt mig att sluta lyssna på den rösten. Att göra något är bättre än att inte göra något alls.”

Hållbar utveckling är möjlig

Om sin egen inställning till mode och konsumtion är Anna tydlig med att hon är långt ifrån perfekt.

”Jag köper nytillverkade kläder. Jag flyger. Jag tror på ett samhälle där konsumtion är en motor. Jag tror att ekonomisk tillväxt och miljöfrågor går att kombinera i hållbar utveckling. Men det är HUR vi gör det… I dag handlar jag färre plagg och har en dröm om en liten, men användbar, garderob där allt går att kombinera. Jag är inte där än men på väg. Jag handlar också mycket mer secondhand.”

”Att förstå hur och var jag kan göra störst skillnad och om det spelar någon roll om jag köper de där ballerinaskorna i höst eller inte. I det stora hela spelar det såklart ingen roll men för att koppla tillbaka till vad jag sa tidigare så tror jag mer det handlar om att anamma ett mindset. Typ ‘alla bäckar små’. ”

Annas tips till dig som vill njuta av mode mer hållbart

”Använd kläderna du har hemma i garderoben. Om du behöver köpa nytt, fundera på hur många gånger du kommer att använda plagget. När du shoppar, välj secondhand framför nyköp. För att spara klimatpåverkan när du shoppar secondhand behöver du ersätta ett planerat nyinköp. Jämför med till exempel när du ‘sparar’ pengar på att köpa på rea. Det gör du naturligtvis inte, du gör ju av med pengar om du köper en jacka på rea. Men om du ändå behöver en jacka och gärna hade köpt den till fullpris, då sparar du faktiskt pengar om du hittar den till halva priset. Viktigt att säga då secondhand lite blivit gratisbiljetten till ok konsumtion. Vi måste alltså ersätta ett planerat nyköp för att det ska ha en positiv klimatpåverkan.”

Vad önskar du att alla visste om hållbart mode?

”Att ett plaggs största negativa klimatpåverkan sker i tillverkningen (80%). Om du använder ett plagg dubbelt så länge så minskar du plaggets negativa klimatpåverkan med ungefär hälften.”

”I mitt flöde får du tips på hur du kan bli mer stilsmart utan att vara professor i hållbarhet. Min drivkraft på Instagram är att göra svåra fakta enkla och användbara i vardagen. Om jag kan inspirera någon på vägen är det en bonus.”


Om du är nyfiken på Anna och jobbet hon gör inom hållbart mode hittar du henne på @msannablom eller https://www.annablom.se

Publicerat

Influeraren och aktivisten Gurgin Bakircioglu äter veganskt och dumpstrar för djuren och klimatets skull

Gurgin Bakircioglu. Fotograf (bild till vänster): Willy Hedberg.

Gurgin Bakircioglu är aktiv inom flera aktuella samhällsviktiga frågor, inte minst klimat och djurrätt. GoClimate pratade med honom om hans inställning till att äta plantbaserat, eftersom övergången till plantbaserad kost är en av de viktigaste sakerna vi som individer kan göra för klimatet.

“Det är en fråga som berör mitt innersta, sedan jag bevittnade en get slaktas i Kurdistan för många år sedan. Efter att länge ha levt i förnekelse kunde jag inte längre blunda för getens lidande. Skiftet skedde nog i mig redan då, men följdes av ännu ett årtionde av aktiv förnekelse innan jag till sist valde att sluta äta kött 2011, och sedan vegan 5 år senare.

Jag kom till insikten att djuren, dessa fantastiska varelser som delar vår jord, är ämnade att leva i frihet och harmoni, precis som vi människor. Det blev tydligt för mig att det inte är rätt för mig att frånta dem deras rätt till liv och värdighet för mina smaklökars eller gamla vanors skull.”

Enligt Gurgin är det svåraste med veganismen omgivningen.

“Att se de mest intelligenta människor i ens omgivning försöka försvara det mest oförsvarbara.  Att vara vegan i en värld som inte alltid förstår eller stödjer denna livsstil kan vara svårt. Men oavsett om man är kurd eller svensk är själva valet att vara vegan enkelt och fullt möjligt att uppnå.”

Gurgin tränar crossfit 6-7 dagar i veckan och har insett att det går att ha atletiska elitambitioner med en växtbasedad kost.

Till personer som är nyfikna på att äta mer veganskt men kanske inte är redo att ta steget, säger Gurgin så här:

“Var öppen för att lära dig mer! Det finns otroliga hälso- och klimatmässiga fördelar med vegansk kost. Jag började min veganska resa för djurens skull och upptäckte sedan kopplingen till klimatfrågan. Nu, när jag tränar crossfit 6-7 dagar i veckan, har jag förstått att man faktiskt kan ha atletiska elitambitioner med en växtbaserad kost. Det är fantastiskt att kunna bygga upp en stark kropp och uthållighet utan att behöva äta något som har haft ögon, öron, näsa, mun eller en mamma.”

Dumpstrar mat

Förutom att äta veganskt så “dumpstrar”* Gurgin kontinuerligt mat sedan fyra år tillbaka.

“Vårt ineffektiva matsystem har en enorm läcka där enorma mängder mat slängs varje dag, samtidigt som människor lägger sig hungriga. Om matsvinn vore en nation, skulle det vara den tredje främsta källan till utsläpp av växthusgaser globalt, efter Kina och USA.  

Ofta möter vi matsvinnet i fel ände och försöker främja medvetenhet, stödja initiativ för att minska matsvinn och förbättra fördelningen av mat till de som behöver det mest. Men vi behöver börja i andra änden: i produktionsdelen. Vi behöver tydliga lagar och regler att följa om vi verkligen vill ha ett hållbart och rättvist matsystem.”

Gurgin har även dumpstrat växter – skörden syns på bilden till vänster.

Minska köttkonsumtionen inom vård, skola och omsorg

På frågan vilken förändring Gurgin skulle vilja se i samhället för att få ner köttkonsumtionen, vill han fokusera på vård, skola och omsorg.

“Varje dag äter nästan var tredje svensk måltider i vård, skola och omsorg vilket betyder att varje dag finns en möjlighet att sänka tre miljoner människors utsläpp med hjälp av en vegansk, klimartsmart måltid. Bort med animalier på samtliga offentliga måltider. En växtbaserad måltid är inte bara hållbar och näringsrik, den sparar också tid och pengar då det eliminerar behovet av ”specialkost”. En vegansk måltid är halal, kosher och fri från mjölk, ägg, fisk, skaldjur och kan vara fri från bland annat jordnötter, soja, nötter, fröer och andra allergener. Det finns bara vinster med detta, från ekonomi till hälsa.”

Se dokumentären Aldrig mer kebab på SVT 

Missa inte dokumentären Aldrig mer kebab på SVT för att veta mer om Gurgins egen omställning!

Publicerat

Att kommunicera sitt klimatarbete

Vad kan vi som företag prata om, hur och varför?

Svar: Det beror på vad ert klimatarbete består av. Om ni har tydliga klimatmål, en inspirerande klimatpolicy och höga ambitioner: prata gärna om dem, även om ni inte vet exakt hur ni ska ta er dit. Var gärna transparenta och låt andra följa era utmaningar och framsteg. Genom att berätta hur just ni bidrar till klimatomställningen genom minskade utsläpp eller genom klimatsmarta produkter och tjänster så kan ni inspirera andra företag att följa efter. Samtidigt kan det stärka ert varumärke om kommunikationen görs på rätt sätt – under förutsättning att det handlar om verkligen klimatnytta och att löften efterlevs så klart. Läs mer om det och greenwashing längre ner. 

Om ni inte har satt upp mål eller skrivit en klimatpolicy, men har valt att klimatkompensera – se det som en bra sak som ni ska vara stolta över, men inte skryta med. Lite som att betala för ert företags sophantering. Det är en bra sak, men inget man basunerar ut ifall ni inte har satt klimatmål och tar andra konkreta steg för att minska er klimatpåverkan. Istället informerar ni om er klimatkompensation i exempelvis en klimatrapport, årsredovisning och i intern kommunikation. Annars finns en risk att kommunikationen betraktas som greenwash. Det kan också anses som greenwashing ifall ni kommunicerar massa fantastiska mål, men aldrig vad ni faktiskt gör för att uppnå dem. Det behöver finnas en förankring i verkligen.

Exempel på kommunikation, målsättning och klimatåtaganden

Vill du ha bra idéer på mål och utsläppsminskande åtgärder för er som företag? Vi har skrivit om inspirerande exempel här. Så här ser The Guardians klimatlöften ut när de kommuniceras på Instagram.

Tidningen The Guardians klimatlöften kommunicerat på Instagram.

Mer om greenwash

Källa: Selling Sustainability, Futerra

Mer om kommunikation kring klimatkompensation

Ordet klimatkompensation har diskuterats flitigt och det kopplas inte sällan ihop med avlatsbrev, dvs att det blir ett sätt för företag att fortsätta som vanligt och inte minska sina utsläpp.

Stämmer det?

Enligt de fåtal studier som finns – nej. En studie från 2015 visar att företag som klimatkompenserar minskar sina utsläpp mer och snabbare än företag som inte klimatkompenserar (The Bottom Line – taking stock of the role of offsets in corporate carbon strategies, Ecosystem Market Place). För att kunna klimatkompensera har de flesta företag lagt ner tid och resurser på att beräkna och kartlägga sina utsläpp. Bara det är ett stort första steg och visar på ett äkta engagemang när det gäller klimatfrågan.

Ord och formuleringar som kan användas som alternativ till ordet klimatkompensation:

→ balansera sitt avtryck
→ bidra med klimatfinansiering
→ vi bidrar med klimatnytta utanför vårt företags gränser

Publicerat

Ställ om till en hållbar arbetspendling

Under de senaste åren har många av oss haft en paus från kontoret, vilket satt vårt dagliga resande i perspektiv. Hur ska vi fortsätta träffas och jobba tillsammans framöver? GoClimate tipsar om hållbara sätt att ta sig till jobbet, både för företaget och de anställda!

1. Fötterna

Såklart är det mest miljövänliga sättet att ta sig fram att promenera! Vi får motion och frisk luft (förhoppningsvis), och många känner sig piggare efter att ha rört lite på sig. Vi får tid att mentalt förbereda oss, och mentalt varva ner efter jobbet. Jämför hur lång tid det tar att gå med att åka! Skillnaden kan vara mindre än du tror. Om du har för långt för att gå hela vägen är det också trevligt att kombinera en pendeltågsresa med en promenad, i stället för att åka bil hela vägen.

2. Cykeln

På hjul kommer vi längre distanser med högre hastighet än till fots. Bra för hälsan, lättare att transportera lite tyngre saker i sadelväskor. Det känns lättare när du hittat bra cykelvägar och ett tempo som passar dig. På cykel kan vi få endorfiner och kan lära känna vårt närområde bättre. Kanske lägger du märke till en ny restaurang, eller en vacker utsiktsplats? Ett riktigt bra alternativ är elcykel, då får du hjälp i backar och motvind!

För företaget – se till att de anställda har ett säkert ställe att förvara cykeln, och diskutera med de anställda om det finns ett värde i att erbjuda möjlighet att duscha och byta om.

3. Kollektivt

Att åka gemensamt med andra är ett sätt att ta sig längre sträckor utan att fresta mer än nödvändigt på miljön. Spårtrafik som pendeltåg, tunnelbana och spårvagn har lägre koldioxidavtryck per km än buss. Åker du längre sträcka så kan det vara värt att diskutera med din arbetsgivare om du kan tillgodoräkna dig detta som arbetstid, genom att jobba på vägen. Det kan också spara på klimatet att åka bilen en kortare sträcka, tex till en pendeltågsstation, och åka kollektivt resten av vägen.

4. Bilen – elektrisk såklart

Bilen kan vara nödvändig för att ta sig till och från, eller för att utföra, vissa arbeten. Då är det extra viktigt att inte köra på fossila bränslen! Framtidens bil är den som går på el – 2020 var det år Norge sålde fler elbilar än bensin, diesel och hybrid (54% elbil), och Sverige är på väg i samma riktning. Tillväxten i Sverige var 82% under 2020! Det är en investering både att köpa bilen och att installera en laddstation, men det lönar sig fort då kostnaden per kilometer krymper. Om du har en förmånsbil eller företagsbil som drivs av fossilbränsle, diskutera möjligheten att köra elbil i stället. Ett annat alternativ är att samåka – jobbar du och grannen i närheten av varandra kanske ni kan turas om att köra. Det kanske är opraktiskt att göra varje dag, men kan vara en trevlig omväxling med lite sällskap.

För företaget – kan ni bidra till omställningen genom att erbjuda laddstolpar på parkeringen?

Behöver du åka till kontoret varje dag? Vi har olika behov och olika förutsättningar, och för vissa kan det vara en trevlig omväxling att jobba hemifrån. Du sparar tid och energi på att slippa resa. Andra har större behov av att träffa kollegor på kontoret och fokuserar bättre hemifrån.

Företaget – en liten detalj som skickar rätt signal utåt är att beskriva på er hemsida hur det går att ta sig till er till fots, cykel och kollektivt, och hur lång tid det tar från närmsta knutpunkt. Beroende på företagskultur kan det vara motiverande att ha utmaningar för de anställda – vilka klarar att cykla en hel månad? Kan vi erbjuda incitament som tex pendlingskort för att öka det kollektiva resandet? Att ha en dialog med de anställda och fråga vad som behövs för att de ska kunna resa på klimatvänligare sätt är en bra startpunkt för att hitta åtgärder som verkligen fungerar.

Ta hjälp av vår resekalkylator för att se hur stort klimatavtryck din resa har.

Hur pendlar du och vad skulle du behöva från din arbetsgivare för att kunna resa mer klimatsmart? Lämna en kommentar!

Publicerat

Är flyget verkligen så illa för klimatet?

“Men, gör det så mycket om jag flyger?” Frågan som alla vi som både älskar att resa och bryr oss om klimatet ställer oss själva, och frågan vi även får från olika håll. Det korta svaret är ja, för att det är en så stor del av de utsläpp du som privatperson kan påverka. Men låt oss undersöka lite mer!

To fly or not to fly…

Den tekniska förklaringen

Enligt Internationella klimatpanelen (IPCC) står flyget globalt sett för omkring 2-3 procent av de totala utsläppen av koldioxid. Det låter kanske inte så mycket, men på detta måste vi även lägga till den så kallade höghöjdseffekten. Det betyder att flygets klimatpåverkan är mer än bara koldioxidutsläpp, för även utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd (från runt 8000 m) och kondensstrimmorna från planet påverkar klimatet. Hur detta beräknas är väldigt komplext, eftersom det beror på många olika faktorer och effekten varierar. En grov uppskattning landar på 70-90% högre klimatpåverkan än bara koldioxidutsläppen – alltså nästan dubbelt så mycket!

Då är vi uppe i runt 5%. Men de är heller inte jämnt distribuerade över jordens befolkning – 80% av jordens befolkning har aldrig flugit (uppskattning)! Så vi som faktiskt gjort det bidrar oproportionerligt mycket. Dessutom har den regelbundna utrikestrafiken från Sverige ökat med mer än hisnande 90% sedan 2005! Så vi ser att vi tillhör en relativt liten grupp som bidrar väldigt mycket till den här delen av utsläppen.

Okej, men hur mycket släpper en flygresa ut då? 

För att beräkna detta behöver vi ta många faktorer i beaktning: Vilken sorts bränsle som används, vilken flygplansmodell, hur många som reser med planet, hur högt det flyger, vilket väder det är och hur mycket det blåser… De enklaste beräkningarna mäter bara hur mycket bränsle som tankas och hur mycket som förbränns, men även här kan det variera eftersom vissa enbart beräknar utsläppen från förbränningen (tank-to-wheel) medan andra även tar i beaktning hur mycket framställandet av bränslet påverkar klimatet (well-to-wheel), alltså ett livscykelperspektiv. 

Olika beräkningsmetoder ger olika resultat

Genom att bara beräkna koldioxidutsläppen från förbränningen av bränslet (tank-to wheel, inga andra växthusgaser än koldioxid och ingen höghöjdseffekt) kan en enkelresa från Stockholm till Paris landa på 150 kg CO2, enligt ICAO (Civilflygets FN-organ). Ett franskt ministerium har tagit fram ett liknande beräkningsverktyg som inte beaktar höghöjdseffekten men som visar bränslets totala klimatpåverkan (well-to-wheel) från alla växthusgaser, och då hamnar samma resa på 162 kg CO2-ekvivalenter. Enligt Chalmers beräkningsverktyg flightemissionsmap.org orsakar samma resa 247 kg CO2, vilket inkluderar höghöjdseffekten men inte produktionen av bränslet (bara tank-to-wheel). 

Med GoClimates egen kalkylator landar resan på 385 kg CO2-ekvivalenter, och då är vi helt säkra på att vi beräknat den totala påverkan av en persons flygresa. Vi anser att det är bättre att beräkna i överkant, enligt devisen “better safe than very sorry when the climate change starts to hurt”.

Självklart tycker vi på GoClimate att den bästa flygresan är den som inte äger rum. Men om du verkligen måste flyga rekommenderar vi att du i alla fall klimatkompenserar för din flygresa. På så sätt bidrar du till klimatprojekt som leder till minskade utsläpp av växthusgaser någon annanstans i världen, och stöttar omställningen mot ett hållbart samhälle. 

Hur mycket motsvarar då en flygresa från Stockholm till Paris? Om du gjorde samma resa med tåg skulle du kunna åka sträckan 6 gånger, för hela resan släpper ut ca 60 kg CO2e. Eller, om du åker tåg i Sverige där alla större banor är eldrivna så skulle du kunna åka tur och retur Malmö – Luleå 637 gånger. Det är vansinnigt stor skillnad. 

Publicerat

5 klimattips för sysslolösa sommardagar

Här är fem relativt enkla tips på vad du kan göra för att minska ditt klimatavtryck.

1. Byt el till grön el. Eller ännu bättre – el märkt med Bra Miljöval . Att välja grön el kan minska ditt personliga avtryck med 17 %, om du bor i ett hus med direktverkande el. Här hittar du elbolag som erbjuder Bra Miljöval.

2. Testa mer klimatsmart mat. Att byta ut biffen mot växtbaserad mat kan minska din diets avtryck med 50 %. För mer information läs gärna våra inlägg Meat eater’s non-dogmatic guide to becoming more vegetarian och How to reduce your carbon footprint from food Inspiration till vegansk och vegetarisk matlagning hittar du på Portionen under tian, Zeinas Kitchen, Jävligt Gott, Vegansk matlåda, Sweet Greens Vegan och Planted-Based RD.

3. Ställ bilen och cykla. En genomsnittlig svensk bil har ett klimatavtryck på 2,3 ton/år medan cykling inte lämnar något avtryck alls.

4. Byt till fossilfritt pensionssparande och säkra att dina pensionspengar inte investeras i olja, kol eller fossilgas.

5. Gå en gratis digital snabbkurs – the Climate Leader – som handlar om hur du personligen kan göra störst skillnad när det gäller klimatfrågan.

Hur mycket behöver jag minska mitt klimatavtryck för att bidra till Parisavtalet och det viktiga 1,5 graders målet?

Enligt studien 1.5 degree lifestyles (2018) behöver vi globalt vara nere på en utsläppsnivå på 2,5 ton år 2030, 1,4 ton år 2040 och 0,7 ton år 2050 per person och år för att klara det avgörande 1,5 gradersmålet. I dagsläget har snittsvensken ett klimatavtryck på närmare 9 ton växthusgaser, exklusive offentlig konsumtion. Läs mer om det här.

Det går inte att minska sitt avtryck till 0. Däremot kan du klimatkompensera för din livsstil och  bland annat bidra till att snabba på omställningen till förnybar energi  och energieffektiviseringar världen över. Att stötta bra och effektiva klimatprojekt är ofta en av de mest effektiva sakerna du som privatperson kan göra för klimatet.

Så här har vi räknat
Storleksminskning på avtryck vid val av grön el: om du bor i hus med direktverkande el (alltså att huset värms med el) så sparar du 1,5 ton per år – per person. Så på 9 ton/pers blir det 17 procent. Utsläppsminskningen kan vara mindre om du har fjärrvärme och bor i lägenhet, eller om dina övriga utsläpp är högre eller lägre än 9 ton.
Vegansk diet jämfört med kött varierar mycket – en person son äter mycket rött kött har stort avtryck och då kan det till och göra ännu större skillnad att växla mot veganskt.

Publicerat

Beräkna klimatutsläpp för olika sätt att resa

Har du undrat hur stora klimatutsläppen är från olika sätt att resa? Hur mycket utsläpp har egentligen ett flyg jämfört med utsläppen från tåg? Testa gärna vår nya resekalkylator, som räknar ut vilka klimatutsläpp olika typer av resande har på en viss distans.

Man kan lätt se att klimatutsläpp från flyg och bensin- och disel-bilar är långt högre än exempelvis tåg och elbil. Men räkna gärna ut utsläppen för just den resan du ska göra så ser du mer exakta storlekar på de olika utsläppen.

Och när du gjort det får du gärna registrera dig för att klimatkompensera utsläppen också!

Publicerat

Vad är ett klimatprojekt egentligen?

Vi har tidigare förklarat vad klimatkompensation är och varför det är viktigt att bidra. Vi vet att pengarna går till klimatprojekt, men vad innebär det egentligen?

Ett klimatprojekts huvudsyfte är att se till att utsläppen av växhusgaser till atmosfären minskar. Det finns olika sätt att göra det på, och marknaden utvecklas kontinuerligt med nya projekt och allt bättre metoder för att mäta utsläppsminskningar.

Ett sätt som är lätt att mäta och enkelt att förstå är därför projekt som producerar förnybar energi. Genom att skapa den sortens energi, som inte orsakar utsläpp, ger vi människor möjlighet att sluta använda fossila bränslen. När vi till exempel bygger vindkraft i Indien och ansluter fler människor till elnätet, så behöver de inte längre använda dieselgeneratorer eller elda med kol, vilket ofta är fallet innan projektet implementeras.

Sidrap Wind Energy Park in Indonesia
Sidrap Wind Energy Project i Indonesien

Några exempel på projekt som GoClimate stöttat som producerar förnybar energi:

Anledningen till att vi vill bidra med detta i länder som Indien och Indonesien är att vindkraft fortfarande är för dyrt för att den skulle byggas utan vår hjälp – detta är det som menas med additionalitet. Vindkraften kan producera samma energi i Sverige, men marginalnyttan blir högre eftersom vi undviker förbänning av kol och diesel och bidrar till att öka levnadsstandarden på plats.

En annan sorts klimatprojekt handlar om att fånga in utsläpp av växthusgaser som sker i olika processer, och omvandla den till energi i stället – så kallade biogasprojekt. Projekten går ofta ut på att installera förbättrad teknik så att växthusgaser från biologisk nedbrytning av organiskt material, till exempel i soptippar eller i avfallsvatten, inte släpps ut i atmosfären utan fångas in och omvandlas till energi. Här undviker vi direkt utsläppen, och gör något bra med energin i stället! Detta är ofta lite dyrare än att tex bygga vindkraft, som är bland de billigaste projekten.

Landfill Gas to Energy project in Chile
Landfill Gas to Energy Project i Chile

Några exempel på biogasprojekt som GoClimate stöttat:

En annan sorts projekt syftar till att förbättra metoder för matlagning. En stor del av världens befolkning lagar mat över öppen eld, vilket leder till avskogning när allt fler människor behöver ved. Genom att erbjuda bättre utrustning behöver personerna som ansvarar för matlagning, oftast kvinnor, inte samla lika mycket ved. Detta sparar både träd och tid för dem, och med den förbättrade utrustningen blir det även mindre luftföroreningar och partiklar, vilket har positiv inverkan på deras hälsa. Dessa projekt har alltså stora potentiella fördelar, men är svårare att genomföra eftersom det handlar om att förändra beteenden, och svårare att mäta resultaten av. Risken är alltså högre, men nyttorna kan vara väldigt betydelsefulla.

Bränslesnåla spisar i bruk i Rwanda

GoClimate har investerat i några projekt av den här sorten:

En annan sorts klimatprojekt har med träd att göra. Det kan handla om återskogning av ytor som avskogats, plantering av träd på ytor som inte haft skog innan, eller skydd av existerande skog. Det är otroligt viktigt med projekt av den här sorten eftersom träden binder koldioxid från luften, och det finns många potentiella nyttor som ökad biologisk mångfald, förbättrat mikroklimat etc. Vi på GoClimate har dock valt att inte investera i skogsrelaterade klimatprojekt. Huvudskälet är att även om projekt av detta slag är nödvändiga och oerhört viktiga av ovan nämnda skäl, är komplexiteten i att hantera dessa projekt enorm, och vi tror att vi kan uppnå den mest positiva effekten genom att finansiera andra typer av klimatprojekt.

Detta är en kort sammanfattning av några olika sorters klimatprojekt, men det finns fler på marknaden, och det utvecklas fler i skrivande stund. Eftersom projekten är så olika varierar naturligtvis priserna på projekten, och det finns alltså inget fast pris för ett ton koldioxid. Dessutom har alla projekt administrativa kostnader – om ingen designar, administrerar och övervakar projektet, så blir det inget projekt och vi kan heller inte garantera kvaliteten. Men det är därför vi finns – för att göra en del av jobbet åt dig som vill klimatkompensera. En del av priset går även till certifieringen, för att säkerställa kvaliteten av projektet. På så sätt undviker vi projekt som inte gör någon nytta, och skyddar oss mot korruption och ineffektivitet.

Känns detta som något du vill vara med och bidra till? Gå med här!

Har du fler frågor? Lämna gärna en kommentar!

Publicerat

De bästa poddarna om klimatet – GoClimate tipsar!

Vi på GoClimate lyssnar väldigt mycket på poddar! Det är ett grymt sätt att lära sig nya saker på, när det ibland kan vara tungt eller opraktiskt att läsa och vissa av oss blir rastlösa av att titta på film. Dessutom är det skönt att ha sällskap av någon som pratar till en när man är ute och promenerar, lagar mat eller är ensam hemma. Så nu tänkte vi dela med oss av våra bästa tips på poddar om klimatet!

Allt du behöver för att fördjupa dig i en podcast!

Många som redan googlat på detta har säkert hittat Klimatpodden (avsnitt på både svenska och engelska), där Ragnhild Larsson bjuder på djupgående intervjuer med människor som på olika sätt anstränger sig för klimatet. Det är trevlig stämning och du får lyssna på allt från forskare och politiker till entreprenörer och aktivister. En av alla inspirerande personer som pratat om sitt engagemang där är GoClimates egen Cissi Lindén, så självklart tycker vi att avsnittet där hon berättar om hur man kan klimatkompensera sin livsstil är ett bra ställe att börja på! Även vår samarbetspartner Evelina Utterdahl har intervjuats och berättat om hur hon gick från resebloggare på heltid till klimataktivist.

En annan podd som flera av oss lyssnat igenom från början till slut är Klimatpsykologipodden (avsnitt på svenska). Klimatpsykologerna hjälper oss att förstå oss själva och andra i hur vi känner och reagerar om klimatfrågan, och ger oss både tröst och råd om hur vi ska hantera detta för att inte deppa ihop utan fortsätta vara konstruktiva. De har även skrivit en bok om detta, men att lyssna på Frida Hylander och Liv Svirskys samtal är väldigt lättlyssnade och framför allt fulla av empati. Nu har de dessutom släppt nya avsnitt om Klimatet och Corona!

Ett tips från Kalle är podden My Climate Journey (på engelska) av Jason Jacobs, en mjukvaruutveckare som sålde sitt framgångsrika företag (Runkeeper) och letade efter djupare mening. I hans strävan att förstå klimatfrågan pratade han med många experter, och för att få med sig andra på vägen utvecklades detta till en podd där vi gemensamt kan lära oss om ämnet och få inspiration till vad vi kan göra för att bidra till lösningen.

Tove tipsar om The Wardrobe Crisis (på engelska)- en podd för den modeintresserade som vill veta mer om hur mode och kultur hänger ihop med hållbarhet, etik, aktivism och miljön. Så inspirerande med människor som är villiga att driva förändring inom sin bransch! Och det finns många avsnitt för den som inte är en trendnörd också 🙂

Om du i stället är extremt intresserad av energifrågan (eller har en specifik undran) kan det vara värt att lyssna på The Interchange (på engelska) om den globala energiomställningen!

Inom ganska nischade poddar finns även Resources Radio (på engelska) om miljöekonomi, med avsnitt om den globala handeln med utsläppsrätter och hur oljemarknaden påverkas av COVID-19.

Lite bredare inom miljöområdet ligger BBCs podcast Costing the Earth (på engelska). Här behandlas aktuella ämnen av ledande experter som jobbar för en renare och grönare planet. Vill du veta mer om hur COVID-19 påverkar klimatet, plast, eller vad som skulle hända om hela Storbritannien blev veganer så är detta podden för dig!

Brett på miljöområdet på svenska finns i stället podden Du, Jag och Jorden. Miljövetarna Jonna Elofsson Bjesse och Melanie Olsson utforskar hållbarhet i alla aspekter av livet. De är de där kompisarna som du alltid vänder dig till med din specifika miljöfråga!

Alexandra och Emma har en förkärlek för SRs Sommar & Vinter i P1. Utvalda svenskar får en timme att prata om vad de vill, och en av våra idoler i klimatfrågan, den världskända forskaren Johan Rockström, har gjort ett eminent avsnitt om just detta. Finns att lyssna på både svenska och engelska! Lite mer otippat är kanske att Magnus Carlson, sångaren i Weeping Willows, också ägnade sitt sommarprat åt klimatfrågan där han söker svar från experter om vad det finns för lösningar. Avsnitt på svenska.

Det finns ju ett oändligt antal poddar som på ett eller annat sätt berör klimatfrågan. Cissi och Kalle har därför medverkat i flertalet poddar – nu senast var Cissi med i podden Health for Wealth, som handlar om hållbar hälsa på jobbet, och pratade om hur man kan bli klimatneutral på jobbet. Kalle har tidigare varit med i podden Vart är vi på väg? som intervjuar entreprenörer, investerare och andra som bidrar till att skapa positiv impact i samhället och pratat om hur man kan klimatkompensera sina utsläpp, och i podden Bortom Ekorrhjulet där han pratade om sin resa från VD till klimatkämpe.

Visst är det omöjligt att ha tråkigt när det finns så mycket att lyssna på! Vad är dina bästa poddtips om klimatet? Lämna en kommentar till ditt community!