Ställ om till en hållbar arbetspendling

Under 2020 har många av oss haft en paus från kontoret, vilket satt vårt dagliga resande i perspektiv. Hur ska vi fortsätta träffas och jobba tillsammans framöver? GoClimate tipsar om hållbara sätt att ta sig till jobbet, både för företaget och de anställda!

1. Fötterna

Såklart är det mest miljövänliga sättet att ta sig fram att promenera! Vi får motion och frisk luft (förhoppningsvis), och många känner sig piggare efter att ha rört lite på sig. Vi får tid att mentalt förbereda oss, och mentalt varva ner efter jobbet. Jämför hur lång tid det tar att gå med att åka! Skillnaden kan vara mindre än du tror. Om du har för långt för att gå hela vägen är det också trevligt att kombinera en pendeltågsresa med en promenad, i stället för att åka bil hela vägen.

2. Cykeln

På hjul kommer vi längre distanser med högre hastighet än till fots. Bra för hälsan, lättare att transportera lite tyngre saker i sadelväskor. Det känns lättare när du hittat bra cykelvägar och ett tempo som passar dig. På cykel kan vi få endorfiner och kan lära känna vårt närområde bättre. Kanske lägger du märke till en ny restaurang, eller en vacker utsiktsplats? Ett riktigt bra alternativ är elcykel, då får du hjälp i backar och motvind!

För företaget – se till att de anställda har ett säkert ställe att förvara cykeln, och diskutera med de anställda om det finns ett värde i att erbjuda möjlighet att duscha och byta om.

3. Kollektivt

Att åka gemensamt med andra är ett sätt att ta sig längre sträckor utan att fresta mer än nödvändigt på miljön. Spårtrafik som pendeltåg, tunnelbana och spårvagn har lägre koldioxidavtryck per km än buss. Åker du längre sträcka så kan det vara värt att diskutera med din arbetsgivare om du kan tillgodoräkna dig detta som arbetstid, genom att jobba på vägen. Det kan också spara på klimatet att åka bilen en kortare sträcka, tex till en pendeltågsstation, och åka kollektivt resten av vägen.

4. Bilen – elektrisk såklart

Bilen kan vara nödvändig för att ta sig till och från, eller för att utföra, vissa arbeten. Då är det extra viktigt att inte köra på fossila bränslen! Framtidens bil är den som går på el – 2020 var det år Norge sålde fler elbilar än bensin, diesel och hybrid (54% elbil), och Sverige är på väg i samma riktning. Tillväxten i Sverige var 82% under 2020! Det är en investering både att köpa bilen och att installera en laddstation, men det lönar sig fort då kostnaden per kilometer krymper. Om du har en förmånsbil eller företagsbil som drivs av fossilbränsle, diskutera möjligheten att köra elbil i stället. Ett annat alternativ är att samåka – jobbar du och grannen i närheten av varandra kanske ni kan turas om att köra. Det kanske är opraktiskt att göra varje dag, men kan vara en trevlig omväxling med lite sällskap.

För företaget – kan ni bidra till omställningen genom att erbjuda laddstolpar på parkeringen?

Behöver du åka till kontoret varje dag? Vi har olika behov och olika förutsättningar, och för vissa kan det vara en trevlig omväxling att jobba hemifrån. Du sparar tid och energi på att slippa resa. Andra har större behov av att träffa kollegor på kontoret och fokuserar bättre hemifrån.

Företaget – en liten detalj som skickar rätt signal utåt är att beskriva på er hemsida hur det går att ta sig till er till fots, cykel och kollektivt, och hur lång tid det tar från närmsta knutpunkt. Beroende på företagskultur kan det vara motiverande att ha utmaningar för de anställda – vilka klarar att cykla en hel månad? Kan vi erbjuda incitament som tex pendlingskort för att öka det kollektiva resandet? Att ha en dialog med de anställda och fråga vad som behövs för att de ska kunna resa på klimatvänligare sätt är en bra startpunkt för att hitta åtgärder som verkligen fungerar.

Hur pendlar du och vad skulle du behöva från din arbetsgivare för att kunna resa mer klimatsmart? Lämna en kommentar!

Är flyget verkligen så illa för klimatet?

“Men, gör det så mycket om jag flyger?” Frågan som alla vi som både älskar att resa och bryr oss om klimatet ställer oss själva, och frågan vi även får från olika håll. Det korta svaret är ja, för att det är en så stor del av de utsläpp du som privatperson kan påverka. Men låt oss undersöka lite mer!

To fly or not to fly…

Den tekniska förklaringen

Enligt Internationella klimatpanelen (IPCC) står flyget globalt sett för omkring 2-3 procent av de totala utsläppen av koldioxid. Det låter kanske inte så mycket, men på detta måste vi även lägga till den så kallade höghöjdseffekten. Det betyder att flygets klimatpåverkan är mer än bara koldioxidutsläpp, för även utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd (från runt 8000 m) och kondensstrimmorna från planet påverkar klimatet. Hur detta beräknas är väldigt komplext, eftersom det beror på många olika faktorer och effekten varierar. En grov uppskattning landar på 70-90% högre klimatpåverkan än bara koldioxidutsläppen – alltså nästan dubbelt så mycket!

Då är vi uppe i runt 5%. Men de är heller inte jämnt distribuerade över jordens befolkning – 80% av jordens befolkning har aldrig flugit (uppskattning)! Så vi som faktiskt gjort det bidrar oproportionerligt mycket. Dessutom har den regelbundna utrikestrafiken från Sverige ökat med mer än hisnande 90% sedan 2005! Så vi ser att vi tillhör en relativt liten grupp som bidrar väldigt mycket till den här delen av utsläppen.

Okej, men hur mycket släpper en flygresa ut då? 

För att beräkna detta behöver vi ta många faktorer i beaktning: Vilken sorts bränsle som används, vilken flygplansmodell, hur många som reser med planet, hur högt det flyger, vilket väder det är och hur mycket det blåser… De enklaste beräkningarna mäter bara hur mycket bränsle som tankas och hur mycket som förbränns, men även här kan det variera eftersom vissa enbart beräknar utsläppen från förbränningen (tank-to-wheel) medan andra även tar i beaktning hur mycket framställandet av bränslet påverkar klimatet (well-to-wheel), alltså ett livscykelperspektiv. 

Olika beräkningsmetoder ger olika resultat

Genom att bara beräkna koldioxidutsläppen från förbränningen av bränslet (tank-to wheel, inga andra växthusgaser än koldioxid och ingen höghöjdseffekt) kan en enkelresa från Stockholm till Paris landa på 150 kg CO2, enligt ICAO (Civilflygets FN-organ). Ett franskt ministerium har tagit fram ett liknande beräkningsverktyg som inte beaktar höghöjdseffekten men som visar bränslets totala klimatpåverkan (well-to-wheel) från alla växthusgaser, och då hamnar samma resa på 162 kg CO2-ekvivalenter. Enligt Chalmers beräkningsverktyg flightemissionsmap.org orsakar samma resa 247 kg CO2, vilket inkluderar höghöjdseffekten men inte produktionen av bränslet (bara tank-to-wheel). 

Med GoClimates egen kalkylator landar resan på 385 kg CO2-ekvivalenter, och då är vi helt säkra på att vi beräknat den totala påverkan av en persons flygresa. Vi anser att det är bättre att beräkna i överkant, enligt devisen “better safe than very sorry when the climate change starts to hurt”.

Självklart tycker vi på GoClimate att den bästa flygresan är den som inte äger rum. Men om du verkligen måste flyga rekommenderar vi att du i alla fall klimatkompenserar för din flygresa. På så sätt bidrar du till klimatprojekt som leder till minskade utsläpp av växthusgaser någon annanstans i världen, och stöttar omställningen mot ett hållbart samhälle. 

Hur mycket motsvarar då en flygresa från Stockholm till Paris? Om du gjorde samma resa med tåg skulle du kunna åka sträckan 6 gånger, för hela resan släpper ut ca 60 kg CO2e. Eller, om du åker tåg i Sverige där alla större banor är eldrivna så skulle du kunna åka tur och retur Malmö – Luleå 637 gånger. Det är vansinnigt stor skillnad

5 klimattips för sysslolösa sommardagar

Här är fem relativt enkla tips på vad du kan göra för att minska ditt klimatavtryck.

1. Byt el till grön el. Eller ännu bättre – el märkt med Bra Miljöval . Att välja grön el kan minska ditt personliga avtryck med 17 %, om du bor i ett hus med direktverkande el. Här hittar du elbolag som erbjuder Bra Miljöval.

2. Testa mer klimatsmart mat. Att byta ut biffen mot växtbaserad mat kan minska din diets avtryck med 50 %. För mer information läs gärna våra inlägg Meat eater’s non-dogmatic guide to becoming more vegetarian och How to reduce your carbon footprint from food Inspiration till vegansk och vegetarisk matlagning hittar du på Portionen under tian, Zeinas Kitchen, Jävligt Gott, Vegansk matlåda, Sweet Greens Vegan och Planted-Based RD.

3. Ställ bilen och cykla. En genomsnittlig svensk bil har ett klimatavtryck på 2,3 ton/år medan cykling inte lämnar något avtryck alls.

4. Byt till fossilfritt pensionssparande och säkra att dina pensionspengar inte investeras i olja, kol eller fossilgas.

5. Gå en gratis digital snabbkursthe Climate Leader – som handlar om hur du personligen kan göra störst skillnad när det gäller klimatfrågan.

Hur mycket behöver jag minska mitt klimatavtryck för att bidra till Parisavtalet och det viktiga 1,5 graders målet?

Enligt studien 1.5 degree lifestyles (2018) behöver vi globalt vara nere på en utsläppsnivå på 2,5 ton år 2030, 1,4 ton år 2040 och 0,7 ton år 2050 per person och år för att klara det avgörande 1,5 gradersmålet. I dagsläget har snittsvensken ett klimatavtryck på närmare 9 ton växthusgaser, exklusive offentlig konsumtion. Läs mer om det här.

Det går inte att minska sitt avtryck till 0. Däremot kan du klimatkompensera för din livsstil och  bland annat bidra till att snabba på omställningen till förnybar energi  och energieffektiviseringar världen över. Att stötta bra och effektiva klimatprojekt är ofta en av de mest effektiva sakerna du som privatperson kan göra för klimatet.

Så här har vi räknat
Storleksminskning på avtryck vid val av grön el: om du bor i hus med direktverkande el (alltså att huset värms med el) så sparar du 1,5 ton per år – per person. Så på 9 ton/pers blir det 17 procent. Utsläppsminskningen kan vara mindre om du har fjärrvärme och bor i lägenhet, eller om dina övriga utsläpp är högre eller lägre än 9 ton.
Vegansk diet jämfört med kött varierar mycket – en person son äter mycket rött kött har stort avtryck och då kan det till och göra ännu större skillnad att växla mot veganskt.

Beräkna klimatutsläpp för olika sätt att resa

Har du undrat hur stora klimatutsläppen är från olika sätt att resa? Hur mycket utsläpp har egentligen ett flyg jämfört med utsläppen från tåg? Testa gärna vår nya resekalkylator, som räknar ut vilka klimatutsläpp olika typer av resande har på en viss distans.

Man kan lätt se att klimatutsläpp från flyg och bensin- och disel-bilar är långt högre än exempelvis tåg och elbil. Men räkna gärna ut utsläppen för just den resan du ska göra så ser du mer exakta storlekar på de olika utsläppen.

Och när du gjort det får du gärna registrera dig för att klimatkompensera utsläppen också!

Vad är ett klimatprojekt egentligen?

Vi har tidigare förklarat vad klimatkompensation är och varför det är viktigt att bidra. Vi vet att pengarna går till klimatprojekt, men vad innebär det egentligen?

Ett klimatprojekts huvudsyfte är att se till att utsläppen av växhusgaser till atmosfären minskar. Det finns olika sätt att göra det på, och marknaden utvecklas kontinuerligt med nya projekt och allt bättre metoder för att mäta utsläppsminskningar.

Ett sätt som är lätt att mäta och enkelt att förstå är därför projekt som producerar förnybar energi. Genom att skapa den sortens energi, som inte orsakar utsläpp, ger vi människor möjlighet att sluta använda fossila bränslen. När vi till exempel bygger vindkraft i Indien och ansluter fler människor till elnätet, så behöver de inte längre använda dieselgeneratorer eller elda med kol, vilket ofta är fallet innan projektet implementeras.

Sidrap Wind Energy Park in Indonesia
Sidrap Wind Energy Project i Indonesien

Några exempel på projekt som GoClimate stöttat som producerar förnybar energi:

Anledningen till att vi vill bidra med detta i länder som Indien och Indonesien är att vindkraft fortfarande är för dyrt för att den skulle byggas utan vår hjälp – detta är det som menas med additionalitet. Vindkraften kan producera samma energi i Sverige, men marginalnyttan blir högre eftersom vi undviker förbänning av kol och diesel och bidrar till att öka levnadsstandarden på plats.

En annan sorts klimatprojekt handlar om att fånga in utsläpp av växthusgaser som sker i olika processer, och omvandla den till energi i stället – så kallade biogasprojekt. Projekten går ofta ut på att installera förbättrad teknik så att växthusgaser från biologisk nedbrytning av organiskt material, till exempel i soptippar eller i avfallsvatten, inte släpps ut i atmosfären utan fångas in och omvandlas till energi. Här undviker vi direkt utsläppen, och gör något bra med energin i stället! Detta är ofta lite dyrare än att tex bygga vindkraft, som är bland de billigaste projekten.

Landfill Gas to Energy project in Chile
Landfill Gas to Energy Project i Chile

Några exempel på biogasprojekt som GoClimate stöttat:

En annan sorts projekt syftar till att förbättra metoder för matlagning. En stor del av världens befolkning lagar mat över öppen eld, vilket leder till avskogning när allt fler människor behöver ved. Genom att erbjuda bättre utrustning behöver personerna som ansvarar för matlagning, oftast kvinnor, inte samla lika mycket ved. Detta sparar både träd och tid för dem, och med den förbättrade utrustningen blir det även mindre luftföroreningar och partiklar, vilket har positiv inverkan på deras hälsa. Dessa projekt har alltså stora potentiella fördelar, men är svårare att genomföra eftersom det handlar om att förändra beteenden, och svårare att mäta resultaten av. Risken är alltså högre, men nyttorna kan vara väldigt betydelsefulla.

Bränslesnåla spisar i bruk i Rwanda

GoClimate har investerat i några projekt av den här sorten:

En annan sorts klimatprojekt har med träd att göra. Det kan handla om återskogning av ytor som avskogats, plantering an träd på ytor som inte haft skog innan, eller skydd av existerande skog. Det är otroligt viktigt med projekt av den här sorten eftersom träden binder koldioxid från luften, och det finns många potentiella nyttor som ökad biologisk mångfald, förbättrat mikroklimat etc. Ändå har vi på GoClimate valt att inte investera i den här sortens klimatprojekt. Den huvudsakliga anledningen är att kolet som binds i trädet visserligen tas upp, men det är ingen permanent förvaring av koldioxid eftersom det, avsiktligt eller oavsiktligt, kan släppas ut i atmosfären igen. Avsaknaden av permanens och riskerna associerade med det gör alltså att vi inte vill klimatkompensera i den här sortens projekt.

Detta är en kort sammanfattning av några olika sorters klimatprojekt, men det finns fler på marknaden, och det utvecklas fler i skrivande stund. Eftersom projekten är så olika varierar naturligtvis priserna på projekten, och det finns alltså inget fast pris för ett ton koldioxid. Dessutom har alla projekt administrativa kostnader – om ingen designar, administrerar och övervakar projektet, så blir det inget projekt och vi kan heller inte garantera kvaliteten. Men det är därför vi finns – för att göra en del av jobbet åt dig som vill klimatkompensera. En del av priset går även till certifieringen, för att säkerställa kvaliteten av projektet. På så sätt undviker vi projekt som inte gör någon nytta, och skyddar oss mot korruption och ineffektivitet.

Känns detta som något du vill vara med och bidra till? Signa upp här för ett klimatneutralt liv!

Har du fler frågor? Lämna gärna en kommentar!

De bästa poddarna om klimatet – GoClimate tipsar!

Vi på GoClimate lyssnar väldigt mycket på poddar! Det är ett grymt sätt att lära sig nya saker på, när det ibland kan vara tungt eller opraktiskt att läsa och vissa av oss blir rastlösa av att titta på film. Dessutom är det skönt att ha sällskap av någon som pratar till en när man är ute och promenerar, lagar mat eller är ensam hemma. Så nu tänkte vi dela med oss av våra bästa tips på poddar om klimatet!

Allt du behöver för att fördjupa dig i en podcast!

Många som redan googlat på detta har säkert hittat Klimatpodden (avsnitt på både svenska och engelska), där Ragnhild Larsson bjuder på djupgående intervjuer med människor som på olika sätt anstränger sig för klimatet. Det är trevlig stämning och du får lyssna på allt från forskare och politiker till entreprenörer och aktivister. En av alla inspirerande personer som pratat om sitt engagemang där är GoClimates egen Cissi Lindén, så självklart tycker vi att avsnittet där hon berättar om hur man kan klimatkompensera sin livsstil är ett bra ställe att börja på! Även vår samarbetspartner Evelina Utterdahl har intervjuats och berättat om hur hon gick från resebloggare på heltid till klimataktivist.

En annan podd som flera av oss lyssnat igenom från början till slut är Klimatpsykologipodden (avsnitt på svenska). Klimatpsykologerna hjälper oss att förstå oss själva och andra i hur vi känner och reagerar om klimatfrågan, och ger oss både tröst och råd om hur vi ska hantera detta för att inte deppa ihop utan fortsätta vara konstruktiva. De har även skrivit en bok om detta, men att lyssna på Frida Hylander och Liv Svirskys samtal är väldigt lättlyssnade och framför allt fulla av empati. Nu har de dessutom släppt nya avsnitt om Klimatet och Corona!

Ett tips från Kalle är podden My Climate Journey (på engelska) av Jason Jacobs, en mjukvaruutveckare som sålde sitt framgångsrika företag (Runkeeper) och letade efter djupare mening. I hans strävan att förstå klimatfrågan pratade han med många experter, och för att få med sig andra på vägen utvecklades detta till en podd där vi gemensamt kan lära oss om ämnet och få inspiration till vad vi kan göra för att bidra till lösningen.

Tove tipsar om The Wardrobe Crisis (på engelska)- en podd för den modeintresserade som vill veta mer om hur mode och kultur hänger ihop med hållbarhet, etik, aktivism och miljön. Så inspirerande med människor som är villiga att driva förändring inom sin bransch! Och det finns många avsnitt för den som inte är en trendnörd också 🙂

Om du i stället är extremt intresserad av energifrågan (eller har en specifik undran) kan det vara värt att lyssna på The Interchange (på engelska) om den globala energiomställningen!

Inom ganska nischade poddar finns även Resources Radio (på engelska) om miljöekonomi, med avsnitt om den globala handeln med utsläppsrätter och hur oljemarknaden påverkas av COVID-19.

Lite bredare inom miljöområdet ligger BBCs podcast Costing the Earth (på engelska). Här behandlas aktuella ämnen av ledande experter som jobbar för en renare och grönare planet. Vill du veta mer om hur COVID-19 påverkar klimatet, plast, eller vad som skulle hända om hela Storbritannien blev veganer så är detta podden för dig!

Brett på miljöområdet på svenska finns i stället podden Du, Jag och Jorden. Miljövetarna Jonna Elofsson Bjesse och Melanie Olsson utforskar hållbarhet i alla aspekter av livet. De är de där kompisarna som du alltid vänder dig till med din specifika miljöfråga!

Alexandra och Emma har en förkärlek för SRs Sommar & Vinter i P1. Utvalda svenskar får en timme att prata om vad de vill, och en av våra idoler i klimatfrågan, den världskända forskaren Johan Rockström, har gjort ett eminent avsnitt om just detta. Finns att lyssna på både svenska och engelska! Lite mer otippat är kanske att Magnus Carlson, sångaren i Weeping Willows, också ägnade sitt sommarprat åt klimatfrågan där han söker svar från experter om vad det finns för lösningar. Avsnitt på svenska.

Det finns ju ett oändligt antal poddar som på ett eller annat sätt berör klimatfrågan. Cissi och Kalle har därför medverkat i flertalet poddar – nu senast var Cissi med i podden Health for Wealth, som handlar om hållbar hälsa på jobbet, och pratade om hur man kan bli klimatneutral på jobbet. Kalle har tidigare varit med i podden Vart är vi på väg? som intervjuar entreprenörer, investerare och andra som bidrar till att skapa positiv impact i samhället och pratat om hur man kan klimatkompensera sina utsläpp, och i podden Bortom Ekorrhjulet där han pratade om sin resa från VD till klimatkämpe.

Visst är det omöjligt att ha tråkigt när det finns så mycket att lyssna på! Vad är dina bästa poddtips om klimatet? Lämna en kommentar till ditt community!

Kommentarer till DNs granskning av klimatkompensation

Just nu skriver DN en rad granskande artiklar om klimatkompensation. Vi tycker det är superbra. Begreppet klimatkompensation är ett samlingsnamn innehållandes många system, med både bra och dåliga projekt, från seriösa och mindre seriösa aktörer. DNs granskning sätter fingret på viktiga frågor som vi hoppas höjer nivån i marknaden ännu mer framöver och samtidigt bidrar till en viktigt diskussion om att vi behöver genomföra stora utsläppsminskningar även lokalt i Sverige. Att vi inte kan skjuta det på framtiden och att krafttag behöver göras nu. Vi tror att klimatkompensation just nu är ett av de bästa existerande verktygen vi har för att ställa om till en fossilfri värld. Men, systemet för klimatkompensation är inte perfekt. Det är fortfarande en marknad under utveckling, där nya lärdomar dras från varje projekt – projekt som har väldigt olika förutsättningar. CDM-projekt som DN-artikeln behandlar fick mycket kritik initialt bland annat för att projekt i vissa fall skedde på lokalbefolkningens bekostnad. Det finns även studier som tyder på att dessa projekt hade blivit av även utan pengar från klimatkompensation. Detta resulterade i att kraven för CDM-projekt skärptes 2012 och att en ny certifiering togs fram, Gold Standard, med höjda krav på sociala frågor kring projektet och vilka typer av projekt som får certifieras. Vi stöttar endast projekt som är certifierade av Gold Standard. Den icke-vinstdrivande stiftelsen Gold Standard Foundation startades av ett 80-tal miljöorganisationer, bland annat Världsnaturfonden, för att just höja ribban för klimatprojekt. Vår uppfattning är att de projekt vi stöttar med stor sannolikhet är additionella. Vi har skrivit mer om varför vi tror det här. GoClimate har ett enda mål – att stoppa klimatförändringarna. Vi diskuterar och utvärderar kontinuerligt hur vi gör det på bästa sätt, med de verktyg och den kunskap vi har just nu. Dessutom träffar vi regelbundet forskare, aktörer i branschen samt människor från miljö- och klimatrörelsen. Vi är på inget sätt bundna till att finansiera vissa typer av klimatprojekt, om vi hittar något som är bättre och ger mer klimatnytta så kommer vi byta till det. Det vi är helt säkra på är att vi måste göra något. Och mycket. Status i världen just nu är att 87,1 % av världens energi kommer från fossila bränslen samtidigt som efterfrågan på energi ökar. Vi har redan nått 1,2 graders uppvärmning, världens utsläpp behöver peaka nästa år, 2020, och därefter minska, men trenden är den motsatta. Om lite drygt åtta år har vi nått 1,5 graders uppvärmning om vi fortsätter med de utsläppsnivåer vi har idag och länder som Indien och Kina planerar att fortsätta bygga kolkraftverk i stor skala. Summerat gör vi följande för att säkerställa att det vi gör bidrar till så mycket klimatnytta som möjligt
  • vi utvärderar kontinuerligt om vi gör rätt saker och stöttar rätt typ av klimatprojekt
  • vi pratar med kunniga människor och håller oss uppdaterade
  • vi stöttar flera olika projekt för att sprida riskerna om något projekt skulle visa sig inte vara exempelvis additionellt
  • vi dubblar beräkningarna vi gör och därmed summan vi stöttar klimatprojekt med för att vara på säkra sidan. Hälften av alla klimatprojekt vi stöttat kan alltså visa sig inte vara additionella, och ändå skulle klimatkompensationen gjort lika stor beräknad nytta som de beräknade utsläppen.
  • vi utvecklar verktyg för att utbilda och underlätta utsläppsminskningar på individnivå (hur vi använder klimatkompensation för att minska människors klimatavtryck kan du läsa om här)
Tycker du att vi borde ändra vilka klimatprojekt vi stöttar eller har du andra synpunkter på vad vi borde göra? Hör gärna av dig!

Är de klimatprojekt vi stöttar additionella?

Ja, de klimatprojekt vi stöttar är med stor sannolikhet additionella. Men, additionalitet är ett komplicerat begrepp och aldrig helt svart eller vitt.

Vad är additionalitet?

Additionalitet är det viktigaste kriteriet för ett klimatprojekt och svarar på frågan om klimatprojektet skulle blivit av även utan pengar från klimatkompensation. Om bedömningen görs att klimatprojektet skulle byggas utan finansiellt stöd från klimatkompensation – så passerar projektet inte additionalitetskravet och blir inte ett certifierat klimatprojekt.

Tanken med den typen av klimatprojekt som vi stöttar är att putta över så många klimatprojekt som möjligt från att inte vara lönsamma och inte byggas, till att bli lönsamma, byggas och göra massor mer klimatnytta.

Det finns många andra sätt att göra klimatnytta med pengar, som exempelvis det svenska solcellsstödet. Där ger svenska staten pengar till alla som sätter upp solceller i Sverige – oavsett additionalitet, det vill säga oavsett om de skulle satt upp solcellerna ändå. Massor av klimatnytta blir av och det är bra. Fördelen med ett additionalitetskrav för klimatprojekt är att det finansiella stödet man ger blir mycket mer träffsäkert och effektivt – bara de klimatprojekt som annars inte skulle blivit av blir nu av.

Lite bakgrund

Det finns många olika typer av certifieringar och klimatprojekt. De projekt vi stöttar är Gold Standard-certifierade och Gold Standard har de högsta additionalitetskraven som vi känner till för klimatprojekt.

Gold Standard startades för att det som fanns då – FN-initierade systemet CDM – inte höll måttet. CDM startade igång en helt ny marknad, och hade många fel och brister, både när det gäller additionalitetskravet och i sociala frågor runt omkring projekten.

Den icke-vinstdrivande stiftelsen Gold Standard Foundation startades av ett 80-tal miljöorganisationer, bland annat Världsnaturfonden, för att just höja ribban för klimatprojekt. Analysen man gjorde var att tanken om klimatkompensation i sig är sund och att det fanns ett enormt behov av klimatfinansiering i världen, men att projekten som fanns då inte höll måttet.

Studier om additionalitet

Det finns inga studier som vi känner till på Gold Standard-certifierade projekts additionalitet. Det finns däremot studier på dess föregångare FN-standarden CDMs additionalitet. Det som gör de studierna intressanta även för Gold Standard-certifierade projekt är att problemet man försöker lösa och metodiken man använder i grunden är samma som för CDM-projekt. Flera Gold Standard-certifierade projekt är även CDM i grunden.

En studie som är särskilt kritisk till CDM-projektens additionalitet har skrivits av Öko-institutet i Tyskland. Det är även den studien som refereras till i DNs senaste granskning av klimatkompensation. Studien kom ut 2016 men granskar projekt registrerade i CDM-katalogen 1 januari 2014. Många av de projekten som granskas är gamla och startades innan CDM-systemets krav skärpts till 2012. Studien kommer fram till den något deppiga slutsatsen att endast 7% av alla klimatkrediter som fanns då inom CDM-systemet hade hög sannolikhet att vara additionella.

Vi tycker inte att studien kan användas för att bedöma om CDM-marknaden fungerar eller inte. Öko-institutet undersökning om projekten är additionella gjordes nämligen utifrån dagens situation och inte utifrån när projekten fick sitt godkännande. För att projektägare ska våga satsa på nya projekt så måste de ha en garanti att de får krediter så länge de gör klimatnytta, och det testet behöver göras innan projektet drar igång. Det blir alltså inte rättvisande att bedöma om klimatprojekt är additionella i efterhand. Den bedömningen behöver göras innan projektet startas och utgå från de förutsättningar som finns då och i nära tid. Annars skulle inga aktörer våga utveckla klimatprojekt då det finansiella stödet som klimatkrediterna från klimatkompensation ger skulle kunna dras tillbaka när som helst. De banker som används för att få lån till klimatprojekten skulle inte våga bistå med den finansiering som behövs eftersom säkerheten för lånet skulle vara osäker.

Det sagt, så är även dessa studier relevanta, framförallt för att se hur projekten och marknaden som projekten befinner sig i utvecklats och hur man kan förbättra additionalitetstesten framåt. Öko-institutet föreslår flera ändringar i CDM-systemet, som förhoppningsvis tas hänsyn till när CDM-systemet kommer göras om 2020 och framåt.

Men, studien svarar alltså på frågan om hur många projekt som skulle vara additionella idag, inte om de var det när projekten testades för additionalitet.

Det finns även en del annan kritik mot just den här studien, något man kan läsa mer om här.

Oavsett detta, så är inte heller studien relevant för de Gold Standard-projekt som vi stöttar. Kraven på Gold Standard-certifierade projekt är högre – bara vissa typer av klimatprojekt får bli Gold Standard-certifierade. Sen är även prislappen högre – och därmed hur mycket pengar som tillförs till projekten – det senare avgörande i den typen av additionalitetstest som gjorts av Öko-institutets studie. Det är svårt att säga exakt hur mycket prislappen är olika mellan certifieringarna då priser inte registreras eller är offentliga, men säkert är att Gold Standard-certifiering innebär att klimatprojekten tillförs betydligt mer pengar än CDM-projekt per ton CO2e.

Gold Standards extra krav på projekten

Så hur är Gold Standard bättre än CDM när det gäller additionalitet? Gold Standard använder samma procedurella tillvägagångssätt för additionalitet som CDM, men med ytterligare krav på projekten för att säkerställa att pengarna gör maximal klimatnytta:

  • Krav på att projekten ska visa “Ongoing Financial Need” varje gång projektet förnyas
  • Exkluderar projekttyper som inte är kompatibla med 1,5-gradersmålet (“Gold Standard does not support Project types associated with geo-engineering or energy generated from fossil fuel or nuclear, fossil fuel switch, or any project that supports, enhances or prolongs such energy generation”)

Gold Standard uppdaterar kontinuerligt kraven på klimatprojekten för att pengarna i systemet ska gå till där de gör mest klimatnytta.

En ung marknad

Marknaden är ung och många fel har gjorts, speciellt när CDM-systemet var nytt. Precis som systemet för utsläppsrätter i Europa, EU ETS, så fungerade inte marknaden speciellt bra i början. Men det håller på att bli bättre precis som för EU ETS som nu har mycket bättre förutsättningar för att bidra till klimatnytta och minskade utsläpp. Kraven för CDM-projekt skärptes bland annat år 2012 och sätt att tidigare testa additionalitet – med hjälp av det som kallas barrier analysis – anses vad vi kan bedöma med rätta inte längre rimlig och har därför tagits bort.

Ett enormt behov av klimatprojekt

I världen idag finns ett enormt behov av finansiering för att ställa om till en fossilfri och mindre energiberoende värld. Tyvärr utvecklas utbudet av exempelvis förnybar energi inte alls i den utsträckning som behövs. Fossila bränslen fortsätter växa, och globalt kommer fortfarande 87.1% av världens energi från fossila bränslen enligt DN.

Så länge vi fortsätter bränna fossila bränslen och ökar vår energianvändning finns behov av omedelbara åtgärder. Där är klimatfinansiering av klimatprojekt, och så kallad klimatkompensation, en av befintliga verktyg.

Våra strategier för att säkra additionalitet

Även om vi bedömer att de projekt vi stöttar är additionella så har vi två strategier för att med så stor sannolikhet som möjligt säkerställa att man kan kalla sig klimatneutral genom vår tjänst.

  • Vi dubblar klimatavtrycket, och stöttar alltså klimatprojekten med dubbelt så mycket som ens egna beräknade avtryck
  • Vi sprider riskerna i många olika projekt och har på så sätt skapat en riskspridd klimatportfölj. Genom att välja många olika projekt så sprids risken, om ett projekt i framtiden skulle visa sig ha en tveksam additionalitet så har vi även stöttat många andra projekt.
  • Vi väljer de projekttyper som vi tror har störst sannolikhet att vara additionella

Behovet av en stor efterfrågan

Sättet som marknaden fungerar bygger på att det är många som efterfrågar klimatnytta och kan tänka sig att betala för klimatnytta. Idag är vi 3500 medlemmar och det är klart att det är svårt att visa att vi ensamt puttar marknaden framåt och gör så att många fler klimatprojekt blir av. Precis som att om 3500 personer slutade flyga runt om i världen så skulle det inte ha en påvisbar effekt på flygmarknaden. Skulle däremot 10 % av bara Sveriges befolkning stötta klimatprojekt, så skulle det innebära att ca 60 miljoner kronor varje månad går till klimatprojekt. Resultatet skulle bli en enorm skjuts i marknaden och massor av nya klimatprojekt skulle skapas. Det är inte orimligt att tänka att vi med endast 10 % av Sveriges befolkning anslutna skulle kunna stänga mindre kolkraftverk på löpande band, och därmed bidra enormt mycket till att stoppa klimatförändringarna.

Slutsats

Det här är lite komplicerat och det är precis därför vi startade GoClimate. Marknaden är framtagen för länder och man kan inte förvänta sig att alla konsumenter ska ha tid att sätta sig in i exakt hur marknaden fungerar. Vår förhoppning är att vi kan göra det på ett bra sätt. Vår bedömning är att de klimatprojekt vi stöttar är additionella, dvs var additionella när beslutet togs, vilket är det enda som rimligtvis borde räknas.

Om du har någon synpunkt eller idé på hur vi kan bli bättre, hör gärna av dig!

Klimatkompensation som avlatsbrev är en myt

Jag läste bloggen thefutures inlägg med slutsatsen att klimatkompensation är ett avlatsbrev, och kände att jag kanske behöver lägga några minuter på att förklara varför jag tror det är helt fel slutsats.

Först och främst, mycket i inlägget har jag inte några invändningar mot alls. Grundläggande beskrivning om atmosfären och klimatförändringarna är bra, hur akut läget är håller jag verkligen med om, det det enorma behovet av reella utsläppsminskningar likaså. Samt tveksamheterna kring en framtida nytta av trädplantering relativt utsläpp som sker nu. Jag tänker inte heller i den här kommentaren försvara dåliga klimatprojekt, dåliga certifieringar, trädplantering som kompensation eller företag som kommunicerar tveksamt kring klimatkompensation.

Det jag har invändningar mot är att slutsatsen i blogginlägget inte är underbyggt av data utan – som jag tolkar det – istället utgår ifrån lite magkänsla.

För all data jag känner till – och även många beteendevetenskapliga studier – tyder på att klimatkompensation får motsatt effekt än vad blogginläggets resonerar sig fram till. Och när man tänker efter kring vilka som frivilligt klimatkompenserar – rimligtvis de som är insatta och väldigt medvetna om hur akut läget är – och beteendevetenskapen kring det, så tycker jag dessutom att den motsatta slutsatsen är mer logisk: klimatkompensation använt rätt leder till mer reella utsläppsminskningar än att inte kompensera alls. Det är således inte ett avlatsbrev utan kanske precis tvärtom, kanske det bästa verktyget vi har för att få till reella utsläppsminskningar – både hos individen som klimatkompenserar och i klimatprojektet man stöttar (om det är ett bra projekt).

Datan jag refererar till gäller både företag och privatpersoner som klimatkompenserar och kan hittas här:

  1. “The typical offset buyer directly slashed almost 17% of their scope 1 emissions while the typical non-offset buyer reduced scope 1 emissions by less than 5%.” – http://moderncms.ecosystemmarketplace.com/repository/moderncms_documents/buyers_report_-_032015.pdf
  2. “Över 85% av undersökningens svarspersoner som klimatkompenserar genom GoClimate jobbar aktivt med att sänka sitt klimatavtryck.” https://www.goclimate.com/blog/500-personer-delade-sina-tankar-om-klimatkompensering-och-goclimateneutral/
  3. ”Den seglivade myten om att klimatkompensation mest skulle vara ett sätt att köpa sig fri stämmer alltså inte.” https://zeromission.se/nyheter/pressrummet/#/publication/5d6fb93b59c6300004b164b7/59e60974c5e6500e0000fba5?&sh=false

Datan ovan ska inte ses som bevis för att klimatkompensation alltid är bra, och sambandet med utsläppsminskningar är inte heller bevisat kausalt i undersökningarna, men det ger ändå en tydlig indikation som är svår att bortse från, de som klimatkompenserar bidrar med mer reella minskningar än de som inte klimatkompenserar. Jag skulle dock gissa att kausalitet är trolig bland GoClimates användare i alla fall, eftersom vi även använder beprövade metoder för att påverka människor att minska sina utsläpp också.

Jag har även skrivit mer om beteendevetenskapen som kan förklara varför klimatkompensation använt rätt leder till reella utsläppsminskningar här: https://www.goclimate.com/blog/hur-vi-anvander-klimatkompensation-for-att-fa-folk-att-minska-sina-klimatavtryck-och-engagera-sig-mer-for-klimatet/

De företag och privatpersoner som klimatkompenserar är alltså de som minskar sina reella utsläpp mest.

Klimatkompensation leder till beteendeförändring

Dessutom får man inte glömma att pengar rätt använt kan göra stor mätbar och verifierad klimatnytta i omställningen mot en fossilfri värld! Trots att det finns dåliga projekt, projekttyper och standarder, så finns det även väldigt många bra klimatprojekt som gör reella verifierade utsläppsminskningar, något som blogginlägget – lite onyanserat kan jag tycka – inte nämner. Och det finns ett enormt behov av klimatfinansiering i världen idag om vi ska klara det här!

Utöver ovan så har många av klimatprojekten oerhört starka sekundäreffekter också. Ett exempel är vindkraft, som bland annat på grund av all klimatkompensation som investerats gjort att vindkraft utvecklats, skalats upp och därmed kraftigt minskat i pris. Och en konsekvens av det är nu att bland annat svenska vindkraftskapaciteten kommer fördubblas till 2022, och att därmed med lite tur Polen kanske faktiskt skulle kunna gå med på att lägga ner sina kolkraftverk i närmare framtid än utan all vindkraft. Fantastiskt. Tack klimatkompensation!

Så, att utrycka sig så tvärsäkert som författaren gör i inlägget när all data jag känner till, många beteendevetenskapliga studier och ett minst lika logiskt resonemang talar för motsatsen tycker jag är onyanserat och vilseledande.

Tänker jag fel? Jag ändrar mig gärna om något ovan inte stämmer. Jag är inte ute efter att vinna någon argumentation, jag vill verkligen bara försöka förstå det här.

Som en sidonotering, så har jag funderat på något som kan påverka våra olika slutsatser, där vi kanske har olika utgångspunkt. Och det är hur sannolikt vi tror det är att världen som den ser ut idag – med politiska läget i USA, Ryssland, Kina, Brasilien och även när man ser reaktioner i Sverige när bensinpriser riskeras höjas – bara ska ta sitt förnuft till fånga och sluta bränna fossila bränslen. Hur mycket vi än skulle vilja det, är det verkligen en sannolik väg framåt? Jag tror vi behöver vara pragmatiska när vi letar och testar lösningar, vi har inte tid att vänta på den perfekta lösningen.

Är du en sån som fattar att klimatkompensation inte är ett sätt att köpa sig fri och vill du dessutom vara med att stötta omställningen till en fossilfri värld (samtidigt som du minskar dina utsläpp alltså)? Join us!

Hur vi använder klimatkompensation för att få folk att minska sina klimatavtryck och engagera sig mer för klimatet

Jag som klimataktivist inne hos en av de största bankerna i Sverige.

Mitt klimatengagemang började med att jag började klimatkompensera. Tre år har gått sen dess och nu har jag slutat flyga, gjort mig av med bilen, blivit vegan, skaffat solceller, gjort alla mina besparingar fossilfria och lämnat ett välbetalt jobb för att kunna ägna mig heltid åt att stoppa klimatförändringarna. Och dessutom börjat göra något som jag aldrig trott att jag skulle göra: demonstrera med plakat som på bilden ovan. För mig var klimatkompensation ett första steg in i ett rätt klimatradikalt liv. Det funkade precis som en vegetarisk måndag kan vara ett första steg mot en mycket mer klimatvänlig kost.

Här på GoClimate använder vi klimatkompensation precis på det sättet – för att få folk att ta ett första steg mot ett mer klimatvänligt liv. När våra användare väl tagit det första steget vill vi inspirera dem till att öka sitt klimatengagemang – precis som jag ökat mitt.

Hur fungerar det då? Jo, det finns rätt mycket beteendevetenskapliga studier på hur man kan påverka människors beteenden:

  • Det har visat sig att när människor tar ett litet steg i en riktning så är de mer benägna att fortsätta ta steg i den riktningen. Detta kallas foot-in-the-door technique. I en studie gick exempelvis 76% av de tillfrågade i en amerikansk förort med på att sätta upp en stor skylt i sin trädgård där det stor “kör sakta” om de tidigare blivit ombedda att sätta upp en liten lapp i sitt fönster, medans endast 17% gick med på den stora skylten om de inte hade blivit tillfrågade om den lilla skylten först. Det är rätt stor skillnad. Vi tror att detta även gäller människor som först blir tillfrågade om de vill klimatkompensera, det är ett första steg som sedan gör så att människor exempelvis är mer benägna att sluta flyga. Mer om beteendevetenskapen bakom detta kan man läsa här: https://www.psychologistworld.com/behavior/compliance/strategies/foot-in-door-technique
  • Vi använder oss av normer för att påverka våra beteenden. Genom att försöka visa att normen är att ta ansvar för sina utsläpp, sluta flyga och semestra lokalt i vår Facebook-kanal, på Instagram och via vårt nyhetsbrev – så gör fler det. Vi vill visa att GoClimates medlemmar är del av ett stort nätverk, där det är norm att faktiskt engagera sig för klimatet. Att använda sig av en norm har visat sig vara ett effektivt sätt att påverka människors beteenden (se punkt 2 i rapporten): https://www.climatechangecommunication.org/wp-content/uploads/2016/03/2015-Improving-Public-Engagement-With-Climate-Change-Five-Best-Practice-Insights-from-Psychoogical-Science.pdf
  • Vi använder oss även av labeling – alla vi som klimatkompenserar via GoClimate får ett mejl varje månad där vi påminns om att vi är miljöhjältar. Det funkar på samma sätt som om man säger till barn att de är duktiga på fotboll ofta så kan det resultera i att de blir duktiga på fotboll. De tror att de är duktiga, vilket gör att de agerar som det och sen faktiskt blir duktiga. Det har visat sig att ett engagemang för klimatet också leder till andra konsumtionsval. Läs mer exempelvis här: https://www.researchgate.net/publication/48776655_Behaviour_and_Climate_Change_Consumer_Perceptions_of_Responsibility
  • Det går även att titta på studier om kognitiv dissonans som förklarar varför det är så bra att börja klimatkompensera jämfört med att inte göra något alls. När hjärnan går med på att klimatet är tillräckligt viktigt att betala pengar för, blir det svårare att göra sådant som man vet är dåligt. Både jag själv, Malena Ernman och flera av GoClimates medlemmar har börjat klimatkompensera och sedan helt slutat tex flyga (se tex: https://twitter.com/cstarendal/status/965243556117012482 ). Mer om kognitiv dissonans: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kognitiv_dissonans
  • Relaterat är även Ben Franklin-effekten intressant, gör man miljön en tjänst genom klimatkompensation så är man mer benägen att gilla miljön: https://en.wikipedia.org/wiki/Ben_Franklin_effect

Men fungerar det då? Ja! Den data vi har ger en tydlig indikation på att det funkar! 85% av våra medlemmar jobbar aktivt på att minska sitt avtryck och 0% – inte en endaste en av de 500 som svarade på vår undersökning – säger att de ökat sina utsläpp på grund av klimatkompensering hos oss. 

Datan bevisar visserligen inte kausalitet, att de som börjar klimatkompenserar hos oss sen börjar minska sina utsläpp, men den pekar på ett tydligt samband. Jag tror att kausalitet är trolig dock, just för att vi använder beteendevetenskapligt beprövade metoder för att påverka människor att minska sina utsläpp.

Men betyder det här att klimatkompensation alltid är bra? Nej, jag tror inte det. Skulle någon kommunicera att det går bra att flyga flyga hur mycket som helst om man bara klimatkompenserar så är det inte positivt för klimatet. Vi behöver nämligen sluta släppa ut växthusgaser omgående och samtidigt även finansiellt stötta så många klimatprojekt vi kan. Det är för sent att bara klimatkompensera och fortsätta släppa ut växthusgaser.

Att få koll på sitt klimatavtryck samt att klimatkompensera för det tror vi kan vara det mest effektiva verktyg vi har för att ändra våra beteenden och få människor att släppa ut mindre växthusgaser (i kombination med politiska beslut och styrmedel som är en kritisk faktor), men man får inte glömma att pengarna även gör klimatnytta. Vi behöver snabba på övergången till ett fossilfritt samhälle så mycket vi bara kan nu, och där kan relativt lite pengar göra stor klimatnytta – så länge klimatprojekten man stöttar håller hög kvalité.

Sugen på att börja göra en massa klimatnytta med oss? Registrera dig här på direkten: https://www.goclimate.com/