Posted on

Klimatprojekt som minskar växthusgaser i atmosfären

Projekt som fokuserar på att minska växthusgaser i atmosfären kan indelas i två huvudtyper: naturprojekt och tekniska projekt.

3.1 Naturprojekt

Dessa projekt inkluderar trädplantering och bevarande av befintliga skogar. De är starkt uppmuntrade av ledande klimatinitiativ som Science Based Targets och Exponential Roadmap, och är kritiska för att hantera klimatkrisen och den kanske ännu större krisen inom biologisk mångfald. Träd är en beprövad metod för att fånga upp koldioxid och kräver ingen ny teknik eller kostnadssänkande innovationer för att vara effektiva.

3.1.1 Anledningen till att vi inte stöttar denna typ av projekt (än)

Trots vår tro på dessa projekt, finns det komplexiteter kring markanvändning och biologins varaktighet som måste hanteras. Frågor som markens alternativa användning, trädsortens lämplighet, och trädens tillväxt under förändrade klimatförhållanden är viktiga. Det finns också en osäkerhet kring hur länge koldioxiden faktiskt stannar lagrad i träden. Dessutom har många tidigare trädprojekt inte levt upp till sina kvalitetsförväntningar. Dyrare kostnader per ton växthusgas jämfört med emissionsminskande projekt är en annan utmaning.

3.2 Tekniska projekt

Enligt IPCC är det nödvändigt att avlägsna stora mängder koldioxid från atmosfären under de kommande åren. Tekniska projekt, eller ”removals”, är ett snabbt växande och spännande område där många företag konkurrerar om att utveckla de mest effektiva och kostnadseffektiva metoderna. ClimeWorks använder t.ex jättefläktar liknande tekniska träd, och andra företag skapar biokol för att lagra i marken. Den här typen av projekt övervakas och utvärderas kontinuerligt av flera initiativ.

3.2.1 Anledningen att vi inte stöttar denna typ av projekt (än)

I nuläget är kostnaden för att avlägsna en ton CO2e från atmosfären med dessa metoder extremt hög, till exempel kostar ClimeWorks omkring 1200 dollar per ton CO2e. Billigare alternativ inkluderar biokol, men de är fortfarande kostsamma. Kritiker menar att dessa tekniker har svårigheter att skalas upp till nödvändiga nivåer och kan distrahera från den viktigaste uppgiften att minska utsläppen. Dessutom innebär betalning till privata företag en brist på transparens och tredjepartscertifiering av klimatnyttan.

Vi är dock övertygade om att utvecklingen av den här typen av projekt är nödvändiga och är spända på att se hur marknaden växer!

Hör gärna av dig på [email protected] om du tycker det är något vi missat, vi är alltid öppna för att lära oss mer!

Posted on

Undersökning om klimatkompensation hos privatpersoner

Under sommaren 2020 genomförde vi en undersökning med tio frågor bland alla som klimatkompenserar via oss. Hela 620 personer deltog, det vill säga 13% av våra medlemmar vid tillfället.

Enligt undersökningen har 67% minskat sitt avtryck sedan de gick med i GoClimate och uppger att de bland annat har installerat solceller, äter mindre kött, flyger mindre och äter mer veganskt.  31 % säger att det är oförändrat och 2 % (10 personer) uppger att de har ökat sitt klimatavtryck.

På frågan om hur en ser på sitt personliga klimatavtryck uppger närmare 80 % att de jobbar aktivt med att sänka sitt avtryck. 7 % uppger att de vill, men vet inte hur. 7 % uppger att de inte jobbar aktivt med att sänka sitt avtryck. Politiska åtgärder och ekonomiska incitament nämns som en kritisk del för att få till nödvändiga livsstilsförändringar. 

80 % av de som klimatkompenserar uppger att de jobbar aktivt med att sänka sitt klimatavtryck


De flesta är mest nöjda med vår kalkylator och typen av projekt som vi stöttar. Det som vi kan bli bättre på är tips och hjälp för att minska sitt avtryck. Fler än 65 % känner inte till att vi har en blogg, där vi utbildar om klimatavtryck och tipsar om sätt att minska det.


Anledningarna till att klimatkompensera via GoClimate är att det är enkelt, att man vill göra allt man kan för miljön, för att det finns vissa delar av ens klimatavtryck som är svårt att påverka, liten organisation med tydlig insyn var pengarna går, tydligt, smidigt, trovärdigt. och ett enkelt sätt att göra lite extra skillnad för klimatet, addera extra till det jag redan gör.

Majoriteten har hittat till oss via rekommendationer och sociala medier. Så fortsätt gärna diskutera klimatet med vänner, tipsa om oss och sprid bloggartiklar samt dela vår infografik på Instagram.

Vill du se resultaten från 2019 undersökning? De hittar du här.

Posted on

Är flyget verkligen så illa för klimatet?

“Men, gör det så mycket om jag flyger?” Frågan som alla vi som både älskar att resa och bryr oss om klimatet ställer oss själva, och frågan vi även får från olika håll. Det korta svaret är ja, för att det är en så stor del av de utsläpp du som privatperson kan påverka. Men låt oss undersöka lite mer!

To fly or not to fly…

Den tekniska förklaringen

Enligt Internationella klimatpanelen (IPCC) står flyget globalt sett för omkring 2-3 procent av de totala utsläppen av koldioxid. Det låter kanske inte så mycket, men på detta måste vi även lägga till den så kallade höghöjdseffekten. Det betyder att flygets klimatpåverkan är mer än bara koldioxidutsläpp, för även utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd (från runt 8000 m) och kondensstrimmorna från planet påverkar klimatet. Hur detta beräknas är väldigt komplext, eftersom det beror på många olika faktorer och effekten varierar. En grov uppskattning landar på 70-90% högre klimatpåverkan än bara koldioxidutsläppen – alltså nästan dubbelt så mycket!

Då är vi uppe i runt 5%. Men de är heller inte jämnt distribuerade över jordens befolkning – 80% av jordens befolkning har aldrig flugit (uppskattning)! Så vi som faktiskt gjort det bidrar oproportionerligt mycket. Dessutom har den regelbundna utrikestrafiken från Sverige ökat med mer än hisnande 90% sedan 2005! Så vi ser att vi tillhör en relativt liten grupp som bidrar väldigt mycket till den här delen av utsläppen.

Okej, men hur mycket släpper en flygresa ut då? 

För att beräkna detta behöver vi ta många faktorer i beaktning: Vilken sorts bränsle som används, vilken flygplansmodell, hur många som reser med planet, hur högt det flyger, vilket väder det är och hur mycket det blåser… De enklaste beräkningarna mäter bara hur mycket bränsle som tankas och hur mycket som förbränns, men även här kan det variera eftersom vissa enbart beräknar utsläppen från förbränningen (tank-to-wheel) medan andra även tar i beaktning hur mycket framställandet av bränslet påverkar klimatet (well-to-wheel), alltså ett livscykelperspektiv. 

Olika beräkningsmetoder ger olika resultat

Genom att bara beräkna koldioxidutsläppen från förbränningen av bränslet (tank-to wheel, inga andra växthusgaser än koldioxid och ingen höghöjdseffekt) kan en enkelresa från Stockholm till Paris landa på 150 kg CO2, enligt ICAO (Civilflygets FN-organ). Ett franskt ministerium har tagit fram ett liknande beräkningsverktyg som inte beaktar höghöjdseffekten men som visar bränslets totala klimatpåverkan (well-to-wheel) från alla växthusgaser, och då hamnar samma resa på 162 kg CO2-ekvivalenter. Enligt Chalmers beräkningsverktyg flightemissionsmap.org orsakar samma resa 247 kg CO2, vilket inkluderar höghöjdseffekten men inte produktionen av bränslet (bara tank-to-wheel). 

Med GoClimates egen kalkylator landar resan på 385 kg CO2-ekvivalenter, och då är vi helt säkra på att vi beräknat den totala påverkan av en persons flygresa. Vi anser att det är bättre att beräkna i överkant, enligt devisen “better safe than very sorry when the climate change starts to hurt”.

Självklart tycker vi på GoClimate att den bästa flygresan är den som inte äger rum. Men om du verkligen måste flyga rekommenderar vi att du i alla fall klimatkompenserar för din flygresa. På så sätt bidrar du till klimatprojekt som leder till minskade utsläpp av växthusgaser någon annanstans i världen, och stöttar omställningen mot ett hållbart samhälle. 

Hur mycket motsvarar då en flygresa från Stockholm till Paris? Om du gjorde samma resa med tåg skulle du kunna åka sträckan 6 gånger, för hela resan släpper ut ca 60 kg CO2e. Eller, om du åker tåg i Sverige där alla större banor är eldrivna så skulle du kunna åka tur och retur Malmö – Luleå 637 gånger. Det är vansinnigt stor skillnad. 

Posted on

Dags att byta till grön el!

Är det äntligen dags att byta till grön el? Såhär mycket skillnad kommer det att göra!

Att byta ditt vanliga elabonnemang mot ett grönt abonnemang är kanske den mest påtagliga engångsåtgärd du kan genomföra för att minska ditt personliga klimatavtryck. Det här inlägget förklarar varför och hur man gör det med tips specifikt för Sverige, men principerna är likadana nästan överallt.

Innan vi börjar – grön el anges ofta som att ha noll klimatpåverkan, men i detta inlägg och generellt i våra beräkningar antar vi 15 g CO2e per kWh, för att ta hänsyn till underhålls- och nätdrift – bara för att vara på den säkra sidan.

Vi alla använder el där hemma, se till att den produceras klimatsmart!

I Sverige förbrukar en lägenhet i genomsnitt 2000 kWh hushållsel per år, och ett hus använder 6000 kWh hushållsel. För uppvärmning och varmvatten förbrukar en lägenhet i genomsnitt 10000 kWh och ett hus i genomsnitt 15000 kWh.

För ”vanlig” energi (den så kallade residualmixen) är koldioxidutsläppen per kWh 338,52 g. Detta innebär att en lägenhets användning av hushållsel ger utsläpp på 677 kg CO2, och ett hus på 2031 kg CO2. Om hemmet också värms upp med el, orsakar lägenheten utsläpp på 4062 kg och huset 7109 kg.

Med det antagna värdet 15 g CO2 per kWh, innebär det att med ett grönt elabbonemang orsakar en lägenhet utsläpp av 30 kg CO2 och ett hus 90 kg CO2 för konsumtion av hushållsel. Om hemmet också värms upp med el, orsakar lägenheten utsläpp på 180 kg och huset 315 kg. Det här är en enorm skillnad! Och prisskillnaden mellan vanlig el och grön el är mindre än 10%. Vad väntar du på?

Sidrap Wind Energy Park in Indonesia
Vi stöttar klimatprojekt för förnybar energi i Indonesien, så självklart ska vi köpa grön el även här hemma!

Hur ska du gå vidare? Kontrollera först vilken leverantör du för närvarande har. Detta anges på din elräkning (papper eller digital), eller så kan du kontrollera var pengarna går på ditt kontoutdrag. Om du vill stanna hos samma leverantör, kan du se om de har ett grönt abonnemang som alternativ. Annars kan du göra en enkel Google-sökning och se om du hittar en leverantör som är mer tilltalande – antingen baserat på pris eller andra faktorer, som hållbarhet. Det finns tjänster som https://www.elskling.se/ där du kan jämföra priser och filtrera resultaten för grön el. Om du vill kan du även passa på att byta till el som är märkt Bra Miljöval.

Det här är kanske det enklaste steget att göra en stor skillnad på ditt klimatavtryck. Dela i kommentarerna om du har bytt elavtal och berätta vilka tips du har för andra!

Psst! När du gjort detta kan du registrera dig på GoClimate för att balansera hela din livsstils klimatpåverkan också!

Posted on

5 klimattips för sysslolösa sommardagar

Här är fem relativt enkla tips på vad du kan göra för att minska ditt klimatavtryck.

1. Byt el till grön el. Eller ännu bättre – el märkt med Bra Miljöval . Att välja grön el kan minska ditt personliga avtryck med 17 %, om du bor i ett hus med direktverkande el. Här hittar du elbolag som erbjuder Bra Miljöval.

2. Testa mer klimatsmart mat. Att byta ut biffen mot växtbaserad mat kan minska din diets avtryck med 50 %. För mer information läs gärna våra inlägg Meat eater’s non-dogmatic guide to becoming more vegetarian och How to reduce your carbon footprint from food Inspiration till vegansk och vegetarisk matlagning hittar du på Portionen under tian, Zeinas Kitchen, Jävligt Gott, Vegansk matlåda, Sweet Greens Vegan och Planted-Based RD.

3. Ställ bilen och cykla. En genomsnittlig svensk bil har ett klimatavtryck på 2,3 ton/år medan cykling inte lämnar något avtryck alls.

4. Byt till fossilfritt pensionssparande och säkra att dina pensionspengar inte investeras i olja, kol eller fossilgas.

5. Gå en gratis digital snabbkurs – the Climate Leader – som handlar om hur du personligen kan göra störst skillnad när det gäller klimatfrågan.

Hur mycket behöver jag minska mitt klimatavtryck för att bidra till Parisavtalet och det viktiga 1,5 graders målet?

Enligt studien 1.5 degree lifestyles (2018) behöver vi globalt vara nere på en utsläppsnivå på 2,5 ton år 2030, 1,4 ton år 2040 och 0,7 ton år 2050 per person och år för att klara det avgörande 1,5 gradersmålet. I dagsläget har snittsvensken ett klimatavtryck på närmare 9 ton växthusgaser, exklusive offentlig konsumtion. Läs mer om det här.

Det går inte att minska sitt avtryck till 0. Däremot kan du klimatkompensera för din livsstil och  bland annat bidra till att snabba på omställningen till förnybar energi  och energieffektiviseringar världen över. Att stötta bra och effektiva klimatprojekt är ofta en av de mest effektiva sakerna du som privatperson kan göra för klimatet.

Så här har vi räknat
Storleksminskning på avtryck vid val av grön el: om du bor i hus med direktverkande el (alltså att huset värms med el) så sparar du 1,5 ton per år – per person. Så på 9 ton/pers blir det 17 procent. Utsläppsminskningen kan vara mindre om du har fjärrvärme och bor i lägenhet, eller om dina övriga utsläpp är högre eller lägre än 9 ton.
Vegansk diet jämfört med kött varierar mycket – en person son äter mycket rött kött har stort avtryck och då kan det till och göra ännu större skillnad att växla mot veganskt.

Posted on

Vårt team växer och gör mer klimatnytta än någonsin!

Vi har nyligen nära dubblat teamet hos oss på GoClimate, med tre nya medskapare som gör att vi kan gå ännu snabbare och effektivare fram mot vårt mål att skapa en bättre morgondag och friskare planet. 

Alexandra Palmquist är GoClimates klimatexpert som närmast kommer från UNDP i Bolivia där hon jobbat med klimat och miljöprojekt för FN. Tidigare anställningar innefattar Europakommissionen i Belgien samt NGO:n We Effect, där Alexandra var placerad i Moçambique. Alexandra kommer att arbeta med både individers och företags klimatavtryck samt granskning av klimatprojekten. Utanför jobbet laddar Alexandra energi genom att träna löpning eller genom att dansa!

Tove Westling är grundare till Londonbaserade PR-byrån VARG som arbetat med etableringen av märken som Dagmar, DAY Birger et Mikkelsen, Filippa K, CDLP och Samsøe Samsøe på den engelska marknaden. Tove har även ansvarat för byråns hållbarhetsfokus och haft hand om Vestiaire Collective’s PR i Skandinavien. Hos oss jobbar hon framför allt med att öka klimatengagemanget både lokalt i Skandinavien samt globalt. Tove’s hjärta brinner utöver klimatfrågan för djurrätt, med ett engagemang i framför allt herrelösa hundar världen över.

Emma Bäckström är utbildad civilingenjör inom medieteknik på KTH och har senast arbetat som utvecklare hos Mentimeter. På GoClimate kommer hon utöver utveckling, även jobba med användarupplevelse och produktutveckling av vår webbtjänst. Emma vill, utöver att rädda världen, klappa hundar och springa i skogen!

Förutom att vi tycker att det är väldigt roligt med ett levande, växande team så är vi oerhört glada över vilken klimatnytta det här medför – då vi ser att antal medskapare står i direkt relation till hur stor skillnad vi gör för klimatet. Antalet undvikna ton koldioxid har ökat från 660 ton per medskapare år 2017, till 18 000 ton år 2018 till att uppnå så mycket som 36 670 undvikna ton per medskapare under 2019. Vi ser fram emot att växa teamet ytterligare under 2020 och därmed göra ännu större skillnad!

Posted on

Klimatsmart kontor! De samlade klimatråden för flytt eller uppstart

Nytt kontor är en spännande utveckling! Genom att ställa rätt krav från början är det möjligt att minska klimatavtryck både på kort och lång sikt, så här har vi sammanställt tips för vad som är bra att ta ställning till i ett tidigt skede för att skapa bra förutsättningar.

Val av byggnad

Det finns olika standarder för hållbart byggande, internationella men även sådana som kan variera från land till land. Det finns självklart vissa som lever upp till standarderna utan att betala för att certifiera, eftersom det kan vara en dyr process.

I Göteborg inkluderar nya standarden för miljöanpassat byggande en energiförbrukning på max 60 kWh per år, så genom att använda standarder för bra byggande går det att få många lösningar.

Naturligtvis vill ni också ha närhet till kollektivtrafik så att anställda och besökare kan ta sig dit på ett miljövänligt sätt, även cykelförråd osv. Beror väldigt mycket på stad.

El

Att tänka på:

Grön el –  i Sverige, bra miljöval eller ursprungsmärkt el
Uppvärmning – vad är det för energikälla?
Därtill faktorer du kan påverka: isolering, energianvändning, led-lampor, osv

Att fråga hyresvärden om detta redan när ni tittar på alternativ och klargör att det är viktigt för er och ni kan förhandla er till bra förutsättningar från början. Elanvändning, värme och kyla brukar anges per kvm i kontraktet, så det är lätt att jämföra om ni har flera alternativ på lokaler.

Gällande belysning och standby kan ni överväga om det går att ha rörelsesensorer så att lamporna är släckta när ingen är där, alternativt möjlighet att släcka/stänga av centralt under vissa timmar på dygnet i hela eller delar av lokalen.

Möjligheten att sätta upp egna solceller på taket kan ni också titta på. Är ni på en plats där elen är dyr eller särskilt smutsig (är ni i tex. Tyskland är det stor risk att det är kol-el) kan detta vara särskilt intressant. De svenska sidorna https://hemsol.se/ , https://www.solcellskollen.se/ och statliga https://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/ ger bra vägledning.

Inköp och val av IT och elektronik

För ett företag som har höga krav på effektiv teknik gäller det att hitta bra strategier för att minska utsläpp. Mycket går att vinna på att planera bra inköp, så att ett nytt köp inte leder till att äldre apparater inte går att använda med de nya. Se vårt blogginlägg om ’Planned Obsolecence’ för att se vad ni kan göra för att undvika fällorna.

TopTen (Naturskyddsföreningen) har gjort en översiktlig guide till Sveriges mest energieffektiva produkter, kan vara bra att ha som referens för att kunna jämföra med funktionalitet i stort.

För hållbarhetscertifiering av it-produkter, se https://tcocertified.se/

Servrar

Vi har skrivit ett blogginlägg om servrars koldioxidavtryck tidigare, som ger bra vägledning. Snabba svaret är att Det mest energieffektiva är cloud-servrar som använder grön energi. Vad har ni för valmöjligheter?

Inköp av elektronik

Om det är mycket nytt som ska köpas, kontrollera att ni har rimliga avtal med leverantör för service. Hur lång är garantin? Hur lång är livslängden?

Det står ofta i produktbeskrivningen hur lång en produkts livslängd är, vilket är en indikation för er när det handlar om att sätta standarder för uppgraderingar. Dells och Apples laptops har en beräknad livslängd på fyra år, och skärmar uppskattas till 6 år, men det är nog i underkant.

En viktig fråga är, hur länge lever produkten upp till era tekniska krav? Livslängden avgörs ofta av vår trendkänsla[1]. Apples telefoner används ett år längre än Samsung trots att de är tekniskt likvärdiga (54,5 månader jämfört med 67 månader). En policy för att byta ut produkter bör baseras på en förståelse för detta.

I den mån ni har möjlighet att köpa begagnade produkter är Inrego ett alternativ: https://www.inrego.se/ Ni kan även sälja använda produkter till Inrego, så att andra kan fortsätta nyttja dem. Inrego har förlängt livet på 300 000 produkter det senaste året, och siffran skulle kunna bli mycket högre. Det är naturligtvis inte bara klimatet som påverkas av det här förhållningssättet till elektroniken, avfallet har många andra konsekvenser[2].

Referensvärden för utsläpp:
Iphone 11 128GB – 77 kg CO2e
MacBook Pro 15-inch – 334 kg CO2e
Stationär dator från Dell – 500-600 kg CO2e
Skärm från Dell – 500-800 kg CO2e
Mus från Logitech – strax under 3 kg CO2e

Generellt ligger Fairphone högst när det gäller miljöstandarder, följt av Apple, därefter HP och Dell[3]. Logitech har ett ambitiöst hållbarhetsarbete.

Möbler

Utsläppen för boende minskar i Sverige tack vare energieffektivisering. Däremot håller import av möbler nivån uppe. En genomsnittlig kontorsstols avtryck är 76 kg CO2e (Antov & Pancheva 2017), ungefär lika mycket som en smartphone. Möbler ligger i snitt på 20-80 kg CO2e per produkt, med soffor och kontorsstolar som har störst avtryck. Av materialen som används så har stål och skumplast störst påverkan. Köksinredning har också stor påverkan då det är många skåp som ofta har kort livslängd (Naturskyddsföreningen 2018). Ur ett bredare hållbarhetsperspektiv finns mycket att vinna på att investera i hållbara möbler, eftersom bra kvalitet förlänger livslängden och inredningen inte behöver bytas ut.

Vid val av inredningsbyrå finns det alternativ specialiserade på återbruk, men även stora aktörer som White kan erbjuda detta: https://news.cision.com/white-arkitekter/r/the-office–music-and-re-used-material-inspire-interior-design,c9914177, och Lammhult kan renovera äldre möbler i deras fabrik, så ställ krav på leverantörer! Genom att fråga visar ni på att det finns företag som bryr sig om detta. Även om resultatet “bara” skulle innebära att en sorts möbel är begagnad, så är ni med och driver hållbar förändring!

Här är förslag på företag som säljer återvunna kontorsmöbler:
https://allforsale.se/en/ – Svenskt företag som säljer i hela Europa, finns större kvantiteter
https://www.soeco.se/ – Lite mer småskaligt, svenskt
https://recycledbusinessfurniture.co.uk/ – Storbritannien
https://www.sustainableofficefurniture.com.au/ – Australien

Om ni väljer att köpa nytt, så välj produkter från företag som gör ställningstaganden för miljön, och välj de produkter som har lågt klimatavtryck. Ett svenskt förslag är Kinnarps som har hållbarhetsbetyg på sina möbler.

Ett annat alternativ är LEVEL, som ska vara för möbler vad LEED är för byggnader.

Om ni har uttjänta möbler som ni vill byta ut kan många företag, tex Kinnarps, hämta möblerna för att se till att de blir återvunna på ett korrekt sätt. Se även om ni kan donera eller sälja möbler som inte kan användas av er längre.

Ombyggnad

Vid ombyggnation är det viktigt att tänka på att olika material har varierande klimatpåverkan, där betong ofta kommer upp som ett alternativ med högt CO2-avtryck. Trä är generellt ett bra material ur hållbarhetsperspektiv, men här finns det otroligt många aspekter att ta i beaktning. Att förbättra tex isolering kan vara en bra investering ur klimatperspektiv, men det beror på många små val som den ni anlitar för ombyggnad bör kunna mer om.

Övrigt

Växter suger upp koldioxid och är snygga. Huruvida de faktiskt förbättrar inomhusluften råder det skilda meningar om, men bidrar ändå med trivsel som är välgörande.

Bonuspoäng för den som vill göra något bra inte bara för klimatet utan även för den biologiska mångfalden i stadsmiljö – bikupor på taket https://www.beeurban.se/

Naturskyddsföreningens allmänna miljötips för en grönare arbetsplats https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/gron-guide/grona-tips-arbetsplatsen

Lycka till!

[1] https://www.sciencedaily.com/releases/2018/10/181016142434.htm

[2] http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/jakten-pa-din-gamla-mobiltelefon/

[3] https://www.greenpeace.org/usa/reports/greener-electronics-2017/

Posted on

Klimatsmart och fossilfritt pensionssparande

1300 MILJARDER kronor finns i vårt premiepensionssystem (ppm-fonder). Sjunde AP-fonden är den fond där svenskars pensionspengar investeras om inget aktivt val görs. Cirka 4 miljoner svenskar har sina pengar i den fonden. Och den är inte fossilfri utan investerar både i olja och kol. Även andra fonder investerar i fossilindustrin och bidrar till dess utveckling trots att vi och fondägarna vet om att vi fort som tusan behöver sluta använda allt som har med fossilt att göra.

Ur ett konsumentperspektiv är det inte så konstigt. Förmodligen känner få till exakt vad ens pensionspengar finansierar. Och det är inte heller självklart att komma på tanken att det finns en koppling mellan ens pensionspengar och vad de stöttar. Men när en tänker på det så är det ändå rätt logiskt. För visst vore det bättre om mina pensionspengar stöttar företag som satsar på förnybar energi än de som utvinner olja, gas eller kol när den globala energin till över 80 % kommer från fossilt, vilket är den primära orsaken till klimatkrisen.

Det är numera enkelt att byta fonder, det tar bara några minuter. Det finns ett grymt initiativ, klimatbytet.se, där du kan läsa mer och där du även kan registrera att du har bytt fonder för att visa att vi är många som gör ett aktivt val. Och sprid sprid sprid! Ju fler vi är som genom handling visar att vi bryr oss om vad våra pengar bidrar till desto större effekt får det förhoppningsvis.

För att enkelt kunna se vilken typ av industrier dina fonder investerar i kan du exempelvis gå in på Avanza. Sök efter en specifik fond på Avanza. Scrolla därefter längst ner på sidan. Där finns ett fält för hållbarhet där du kan se hur hög CO2-risk fonden har, om den bidrar till positivt klimatarbete (inom områdena hållbara transporter, förnyelsebar energi och minska koldioxidutsläpp) samt om fondens bolag är involverade i ifrågasatta branscher som djurförsök, palmolja, bekämpningsmedel, vapen, kolkraft etc.

Information om enskilda fonders hållbarhet på Avanza


Så här gör du för att byta fonder:

1. Logga in på pensionsmyndigheten.se

2. Scrolla längst ner och välj ”Byt fonder”.

3. Klicka i rutan Fonder med låg CO2-risk (passa samtidigt på att välja bort annat du inte gillar som exempelvis pornografi, uran, kärnvapen eller klusterbomber).

4. Titta också på fondernas värdeutveckling och avgifter.

5. Välj därefter den eller de fonder som du vill addera genom att klicka på + i vänsterkolumnen

6. Fördela dina fonder, hur många procent du vill ha av vardera fond, och godkänn därefter.

7. KLART! Snyggt jobbat!

8. Gå in på klimatbytet.se och registrera att du bytt fonder.

När det här inlägget skrivs finns det 45 fonder att välja bland, av 482 möjliga, om ”Fonder med låg CO2-risk” väljs. Om dessutom alla ”Oönskade produkter och tjänster”, som bomber, tobak, spelbolag och porr, väljs bort så finns enbart 6 fonder kvar. Är det rimligt?

Fossilfritt pensionssparande
De sex fonder som inte investerar i klusterbomber, kärnvapen, pornografi och fossila bränslen och som har låg CO2-risk.
Allt det här kan dina pensionspengar vara investerade i utan att du har en susning.
Posted on

Hur kan vi leva klimatsmarta liv under 2022?

Lev klimatsmart. Illustration av Irene Danielsson.

Vad är det absolut viktigaste du kan göra när det gäller klimatet under 2022? Tja, olika saker har olika effekt. Försök tänk stort. Det bästa är så klart det som blir av så om det känns främmande att gå ut på gatorna och demonstrera eller mejla politiker så är en flytt av pensionspengar bara ett par knapptryck bort och har potential att göra stor nytta för klimatet.

Bli en aktiv medborgare och sätt press på att system, regler och normer ändras. Det kan du göra genom att:

  • Tänk stort! Gå en gratis digital snabbkurs – the Climate Leader – i hur du kan påverka på systemnivå.
  • Skriva motioner till styrelsen i din bostadsrättsförening. Motionera om solpaneler, laddstolpar, delningstjänster, bergvärme, individuell mätning av tappvarmvatten, grön el och att årsredovisningen ska innehålla nyckeltal för förbrukningsmängd (och inte bara i kronor) för el, fjärrvärme och vatten. Utöver att ditt boende (och många andras) får ett lägre klimatavtryck gör det även din förening mer attraktiv och resilient för framtiden.
  • Påverka din arbetsplats, ditt universitet eller skola. Fråga om de har en klimatsmart resepolicy på plats, om de har grönt elavtal, be dem byta ut kött mot växtbaserat och tipsa dem om att beräkna sitt klimatavtryck. Vi har tagit fram ett verktyg för det som finns här.
  • Demonstrera – med oss, FridaysforFuture, Grandparents for Future, Våra barns klimat, någon annan organisation eller en kompis så snart det är ok att samlas igen. Vi brukar bjuda in när vi är med på demonstrationer. Ingen av oss känner oss särskilt hemma på den fronten och det kan vara skönt att ha lite stöd.
  • Stöd End Ecocide. Skriv under namnlistor, lämna ett bidrag för att små ö-nationer ska ha råd att ha representanter på plats vid internationella klimatförhandlingar eller engagera dig i rörelsen lokalt. Om storskalig miljöförstörelse blir olaglig så kommer bland annat fracking, en metod för att utvinna fossila bränslen, att förbjudas eller åtminstone tvingas ta ansvar för den miljöförstöring det orsakar vilket förmodligen gör det så dyrt att det blir olönsamt med fracking.
  • Mejla partiet du röstar på och ställ krav på att de för en politik i linje med Parisavtalet.
  • Klimatkompensera för din livsstil och bidra bland annat till att snabba på omställningen till förnybar energi världen över.

Bli en medveten konsument. Minska ditt egna klimatavtryck och skaffa bättre kunskap om inom vilket område du borde lägga mest krut. Vad gör störst skillnad för klimatet- att ersätta bilen med cykel för sträckor under 3 km eller att återvinna varenda liten förpackning? Nedan listar vi det som har störst klimatpåverkan för en privatperson samt ger lite tips om gratisutbildningar. 

  • Tänk hälften – halvera det som har störst klimatavtryck i ditt liv, ät hälften så mycket kött, flyg hälften så många gånger, köp hälften så mycket prylar och kör hälften så mycket bil. Eller tänkt dubbelt av det som har lågt klimatavtryck. Maxa ditt cyklande, dina tågsemestrar och ditt veganätande (tips testa Veganuari). Välj ut ETT område att fokusera på så är det mer troligt att det blir av.
  • Bli en cirkulent istället för en konsument. Börja använd delningstjänster som Hygglo och Aimo.
  • Ställ krav på din bank eller hota med att byta om de inte skärper sig. På FairFinanceGuide kan du se hur just din bank ligger till. Enligt en rapport från 2021 investerar svenska banker miljarder av vårt fondsparande i företag som bidrar till regnskogsskövling i Amazonas.
  • Säkerställ att dina pensioner inte investeras i fossilindustrin. Att flytta din pension tar 5 minuter. Läs mer hur du går tillväga här.
  • Starta studiecirkel baserat på boken Ett hållbart liv. Här finns studieplan.
  • Se över dina eventuella aktieinnehav. Dagens Industri har infört ett klimatindex för vissa av de börsnoterade bolagen.
  • Få tips på hur du kan prata med andra om klimatet och vilka klimathärskartekniker som finns på Klimatprata.
  • Byt till förnybar el, gärna el märkt Bra Miljöval.
  • Jobba mindre och njut av livet!
Posted on

Att leva hållbart och klimatsmart

Helena Wildros är miljövetare och hjälper företag att utveckla och kommunicera sitt miljö- och hållbarhetsarbete i sitt egna företag Wildros Miljö och Kommunikation . Hon driver även Helenas Hållbara som vill inspirera till en mer hållbar livsstil genom en webbshop med ekologiska, klimatsmarta och hållbara produkter för både privatpersoner och företag, samt föreläser om hållbar livsstil. Här delar Helena med sig av sina erfarenhet och tankar kring ett hållbart liv.

  • Helena Wildros

Det är många som vill göra något för klimatet, men vet inte hur eller vad. Vad ska man börja med, vad gör mest nytta, vad ska jag fokusera på? Och är det ens någon idé att försöka, är det inte redan kört? Nej, enligt många forskare – inte minst vår svenska miljöprofessor Johan Rockström – är det inte kört. Han menar att ”fönstret fortfarande öppet”, även om det håller på att stängas mitt framför ögonen på oss. Det är hög tid att agera nu!

Som privatperson kan det vara lätt att tänka att det är politikerna och näringslivet som ska lösa klimatproblemen, att det är de som har makten att verkligen förändra. Till viss del är såklart lagstiftning och ekonomiska styrmedel kraftfulla verktyg, men vi har alla ett ansvar att göra medvetna val, aktivt välja (eller välja bort) och på så sätt tydligt signalera att vi vill göra skillnad.

Många undrar om det är bättre att bli vegetarian eller att skippa flygresorna – vad har störst effekt för klimatet? Varför välja, tänker jag. Vi behöver göra både och, inte antingen eller. Det finns många kloka ordspråk, även om de kan kännas som klyschor. ”Många bäckar små”, till exempel. Det blir faktiskt tillsammans en hel å – en å av enskilda handlingar som gemensamt gör skillnad och bidrar till förändring. Citatet ”It’s only one straw, said 8 billion people” har du kanske sett apropå användningen av plastsugrör. Det faktum att det varje dag i världen används ungefär 1 miljard plastsugrör gör att tanken svindlar när man tänker på vad som krävts för att tillverka och transportera alla dessa sugrör. Dessutom hamnar många av dem i naturen – inte minst i våra hav, där forskare befarar att det år 2050 kommer att finnas mer plast än fisk. Desto mer hoppfullt att allt fler företag och länder förbjuder engångsmaterial i plast, exempelvis sugrör. Som konsumenter kan vi markera och låta bli att ta ett sugrör i onödan. Tillsammans gör vi skillnad genom att aktivt välja – eller välja bort!

”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något” är också en klassiker som passar bra i detta sammanhang, tycker jag. Att tänka att man ensam ska försöka rädda världen kan kännas övermäktigt, men om vi hjälps åt och gör det vi kan utifrån våra egna förutsättningar så blir det både görbart och märkbart. Att byta till förnybar, miljömärkt el till sitt hushåll eller företag, till exempel. Att välja tåg, buss eller cykel i första hand och inte flyga eller köra bil i onödan. Köpa ekologiskt, rättvisemärkt eller närodlat när man handlar mat. Äta mer vegetabiliskt och säsongsbaserat, samt minska mängden kött och välja ekologiskt och mer klimatsmart kött. Låta bli att slänga mat (visste du att ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen kastas?) genom att planera sina inköp, förvara maten rätt och använda matrester. Undvika onödiga förpackningar (en kvinna jag vet brukar lämna kvar till exempel kartongen till tandkrämstuben i kassan när hon handlar som en liten vardagsdemonstration!). Handla kläder och prylar second hand (sparar dessutom massor av pengar!). Byta eller låna saker av vänner och grannar (vi delar på en proffsig skärmaskin och ett rökskåp med vår matlagningsintresserade granne!). Källsortera sitt avfall, såklart. Och en massa annat klimatsmart, som du säkert redan vet om!

Utsläppen av växthusgaser från svenskarnas konsumtion är cirka 11 ton per person och år. En hållbar nivå ligger på mellan 1-2 ton. Mycket av utsläppen från vår konsumtion uppstår dessutom i andra länder eftersom vi importerar så mycket. Förutom att minska vår konsumtion och bli mer medvetna konsumenter är en självklar konsekvens att vi måste väga upp för våra utsläpp även på andra ställen i världen. Då är klimatkompensation ett bra sätt, där vi får möjlighet att bidra till en bättre miljö och minskade utsläpp även långt borta. Att kompensera för utsläpp kan göras på många sätt, till exempel genom att plantera träd som binder koldioxid (och både skuggar och binder jorden så att det blir lättare att odla) eller genom att uppmuntra teknik som ger både energi och rent vatten med hjälp av till exempel solenergi.

Så, varför välja bara en klimatsmart sak för att bidra till en bättre värld. Tänk inte antingen eller – tänk både och. Tillsammans gör vi skillnad! Det sägs ju att vi är den sista generationen som har möjligheten att vända utvecklingen – låt oss ta den chansen och samtidigt ta vårt ansvar. Det är vi skyldiga våra barn och barnbarn.