Resultatet från GoClimates medlemsundersökning

Under sommaren 2021 genomförde vi en undersökning med tio frågor bland alla som klimatkompenserar för sin livsstil via oss. Hela 552 personer deltog, det vill säga 12% av våra medlemmar vid tillfället.

Glädjande nog gör många medlemmar klimat-aktiviteter som påverkar samhället på systemnivå utöver egna livsstilsförändringar.

Vad gör våra medlemmar för klimatet utöver att bidra med viktigt klimatfinansiering?

30 % uppger att de har deltagit i demonstrationer någon gång under de senaste tre åren, 71 % har skrivit under namnlistor för klimatet, 27 % har kontaktat politiker eller sin kommun med klimatrelaterade frågor, 25 % har pratat med sin arbetsplats eller sin skola om deras klimatarbete, 21 % har kontaktat en butik eller ett varumärke om deras hållbarhetsarbete och 77 % har gjort en större livsstilsförändring som slutat äta kött, avstått flyg eller bytt fossilbil mot elbil eller cykel.

Synen på det egna klimatavtrycket

På frågan om hur en ser på sitt personliga klimatavtryck uppger närmare 74 % att de jobbar aktivt med att sänka sitt avtryck. 8 % uppger att de vill sänka sitt avtryck, men vet inte hur. 7 % uppger att de redan har ett lågt avtryck och har svårt att sänka det mer. 8 % uppger att  de inte jobbar aktivt med att sänka sitt avtryck. Flera uppger att det är svårt att ändra kost- och resvanor helt.

Vad GoClimate borde fokusera på härnäst

Vi gav elva förslag i undersökning på vad GoClimate-teamet skulle kunna fokusera på framöver. De förslag som fick flest röster var ett koldioxidbudget-verktyg för individer (57 %), att GoClimate arbetar mer med opinionsbildning och att påverka politiker (55%), möjligt för en medlem att se exakt vilka klimatprojekt hen har stöttat och med hur mycket i respektive projekt (53%), tips på klimatminskningar som är individanpassade (48%) och att vi gör det möjligt att jämföra sitt klimatavtryck från år till år (39%).

Se resultatet från våra tidigare användarundersökningar år 2020 och 2019.

Undersökning om klimatkompensation hos privatpersoner

Under sommaren 2020 genomförde vi en undersökning med tio frågor bland alla som klimatkompenserar via oss. Hela 620 personer deltog, det vill säga 13% av våra medlemmar vid tillfället.

Enligt undersökningen har 67% minskat sitt avtryck sedan de gick med i GoClimate och uppger att de bland annat har installerat solceller, äter mindre kött, flyger mindre och äter mer veganskt.  31 % säger att det är oförändrat och 2 % (10 personer) uppger att de har ökat sitt klimatavtryck.

På frågan om hur en ser på sitt personliga klimatavtryck uppger närmare 80 % att de jobbar aktivt med att sänka sitt avtryck. 7 % uppger att de vill, men vet inte hur. 7 % uppger att de inte jobbar aktivt med att sänka sitt avtryck. Politiska åtgärder och ekonomiska incitament nämns som en kritisk del för att få till nödvändiga livsstilsförändringar. 

80 % av de som klimatkompenserar uppger att de jobbar aktivt med att sänka sitt klimatavtryck


De flesta är mest nöjda med vår kalkylator och typen av projekt som vi stöttar. Det som vi kan bli bättre på är tips och hjälp för att minska sitt avtryck. Fler än 65 % känner inte till att vi har en blogg, där vi utbildar om klimatavtryck och tipsar om sätt att minska det.


Anledningarna till att klimatkompensera via GoClimate är att det är enkelt, att man vill göra allt man kan för miljön, för att det finns vissa delar av ens klimatavtryck som är svårt att påverka, liten organisation med tydlig insyn var pengarna går, tydligt, smidigt, trovärdigt. och ett enkelt sätt att göra lite extra skillnad för klimatet, addera extra till det jag redan gör.

Majoriteten har hittat till oss via rekommendationer och sociala medier. Så fortsätt gärna diskutera klimatet med vänner, tipsa om oss och sprid bloggartiklar samt dela vår infografik på Instagram.

Vill du se resultaten från 2019 undersökning? De hittar du här.

Vårt team växer och gör mer klimatnytta än någonsin!

Vi har nyligen nära dubblat teamet hos oss på GoClimate, med tre nya medskapare som gör att vi kan gå ännu snabbare och effektivare fram mot vårt mål att skapa en bättre morgondag och friskare planet. 

Alexandra Palmquist är GoClimates klimatexpert som närmast kommer från UNDP i Bolivia där hon jobbat med klimat och miljöprojekt för FN. Tidigare anställningar innefattar Europakommissionen i Belgien samt NGO:n We Effect, där Alexandra var placerad i Moçambique. Alexandra kommer att arbeta med både individers och företags klimatavtryck samt granskning av klimatprojekten. Utanför jobbet laddar Alexandra energi genom att träna löpning eller genom att dansa!

Tove Westling är grundare till Londonbaserade PR-byrån VARG som arbetat med etableringen av märken som Dagmar, DAY Birger et Mikkelsen, Filippa K, CDLP och Samsøe Samsøe på den engelska marknaden. Tove har även ansvarat för byråns hållbarhetsfokus och haft hand om Vestiaire Collective’s PR i Skandinavien. Hos oss jobbar hon framför allt med att öka klimatengagemanget både lokalt i Skandinavien samt globalt. Tove’s hjärta brinner utöver klimatfrågan för djurrätt, med ett engagemang i framför allt herrelösa hundar världen över.

Emma Bäckström är utbildad civilingenjör inom medieteknik på KTH och har senast arbetat som utvecklare hos Mentimeter. På GoClimate kommer hon utöver utveckling, även jobba med användarupplevelse och produktutveckling av vår webbtjänst. Emma vill, utöver att rädda världen, klappa hundar och springa i skogen!

Förutom att vi tycker att det är väldigt roligt med ett levande, växande team så är vi oerhört glada över vilken klimatnytta det här medför – då vi ser att antal medskapare står i direkt relation till hur stor skillnad vi gör för klimatet. Antalet undvikna ton koldioxid har ökat från 660 ton per medskapare år 2017, till 18 000 ton år 2018 till att uppnå så mycket som 36 670 undvikna ton per medskapare under 2019. Vi ser fram emot att växa teamet ytterligare under 2020 och därmed göra ännu större skillnad!

Klimatkompensation rätt använt – ett av de bästa verktyget vi har för att påskynda omställningen till en fossilfri värld?

DN har under senaste veckorna granskat klimatkompensation – som är ett samlingsnamn för många olika system inom klimatområdet, innehållandes många bra och dåliga projekt, från seriösa och mindre seriösa aktörer. Förhoppningsvis höjer DNs granskning nivån i marknaden för klimatkompensation och bidrar till en viktig diskussion kring att vi inte enbart kan förlita oss på klimatkompensation utan att det är kritiskt att vi genomför stora utsläppsminskningar nu – både i Sverige och i andra länder.

Men granskningen får inte leda till att vi slutar stötta de klimatprojekt och system som i dag fungerar bra. Vi behöver istället en nyanserad diskussion och försöka förstå vad som är dåligt med klimatkompensation som vi borde sluta med, vad som är bra som vi ska fortsätta med och vad som kan förbättras.

Tills dess att vi lyckats med en samhällsomvälvande omställning, bort från en fossilberoende ekonomi, har vi en moralisk skyldighet att ta ansvar för alla våra utsläpp vi fortfarande gör som bidrar till klimatförändringarna och till viss del även de utsläpp vi historiskt gjort. Att stötta effektiva klimatprojekt genom det som kallas klimatkompensation – givet att det utförs i bra projekt – tror jag är ett av de bästa verktygen vi har till vårt förfogande för att göra det under de förutsättningar, regler och ramverk som finns på plats just nu.

Det finns flera aspekter av klimatkompensation som inte framkommit i DNs granskning som vi behöver ha med oss när vi bedömer om klimatkompensation är något vi ska fortsätta med framåt.

1. Det finns bra klimatprojekt. CDM-systemet som DN bygger delar av sin granskning på har många brister. Trädplantering både i Sverige och i andra länder har stora utmaningar. Allt detta är känt och är bra att DN sprider information om. Men, det finns standarder som tar itu med just dessa frågor som CDM-systemet och trädplantering har. Ett exempel är Gold Standard som kom till som ett resultat av CDM-systemets brister – som drivs av en ideell stiftelse som grundades av bland annat Världsnaturfonden. Gold Standard är mer selektivt kring projekttyper, samt utvärderar kontinuerligt projektens behov av klimatfinansiering för att ha möjlighet att förbättra kraven på projekten och öka sannolikheten att projekten är additionella framåt. Dessutom granskar Gold Standard den sociala nyttan av klimatprojekten, så att projekten inte bara gör klimatnytta utan även stöttar andra av FNs hållbarhetsmål. Man garanterar på detta sätt alltså att att klimatkompensation inte blir någon slags modern kolonialism (som DN återger ett citat om gällande ett misslyckat trädprojekt i Uganda), utan istället både blir klimatnytta och samhällsnytta.

2. Det finns strategier att hantera risk även inom klimatkompensation. Genom att sprida sin klimatkompensation i en portfölj av klimatprojekt kan man minska risk för att avsedd klimatnytta inte blir av. Utöver detta – förutom att även noggrant titta på det enskilda projekt man stöttar – går det också att titta på vilka projekttyper som studier visat har haft hög sannolikhet för additionalitet och varit mest gynnsamma för samhället runt projektet och välja att stötta dessa.

3. Det finns ett enormt behov av klimatfinansiering i världen. 87,1% av världens energi är enligt DN fortfarande fossilbaserad. Förnyelsebar energi byggs, men energibehovet i världen ökar och förnyelsebar energi byggs inte tillräckligt snabbt. Här kan ekonomiska incitament för att göra klimatnytta genom projekt inom förnyelsebar energi eller energieffektiviseringar – vilket klimatkompensation är och kan vara en ännu större källa till – öka takten på omställningen markant.

4. Det går att minska sina utsläpp radikalt och samtidigt klimatkompensera för det man ännu inte minskat. Tre av varandra oberoende undersökningar (Ecosystem Marketplace 2015, Novus 2019 och GoClimate 2019) har visat att individer och företag som klimatkompenserar även aktivt jobbar på att minska sina utsläpp. Två av undersökningarna tyder till och med på att de som klimatkompenserar minskar sina utsläpp mer än de som inte klimatkompenserar. Datan bevisar visserligen inte kausalitet och här behöver fler studier göras, så att man även säkerställer att klimatkompensation inte blir en ursäkt att inte fortsätta minska sina utsläpp. Att säkerställa att drastiska utsläppsminskningar fortsätter göras är också delvis en utbildningsfråga som kan hanteras med tydlig kommunikation. Datan pekar oavsett redan idag på ett tydligt samband: det finns ingen motsättning mellan att aktivt jobba på att drastiskt minska utsläpp och klimatkompensera för de utsläpp vi ännu inte fått bort. 

5. Det går att förbättra marknaden för klimatkompensation, och det arbetet pågår kontinuerligt. Marknaden för klimatkompensation är ung och hade till en början många brister. Men den fungerar idag bättre än när den startades, bland annat genom att ta bort sätt att räkna på additionalitet som användes i början som visade sig vara för generösa. Öko-institutets rapport som DN hänvisar till som granskat CDM-systemet tar upp fler sätt att förbättra systemet. Gold Standard och andra standarder utvärderar kontinuerligt hur de kan bli bättre, Gold Standard gör det bland annat genom att regelbundet undersöka projekts behov av klimatfinansiering och därmed öka sannolikheten för hög additionalitet i projekten. På samma sätt som utsläppsmarknaden i Europa, EU ETS, har förbättrats till ett nu fungerande system, behöver systemet och kriterier för klimatkompensation utvärderas löpande för att på bästa sätt bidra till den omställning som är så kritisk. Det var genom ett fantastiskt svenskt bidrag som EU ETS förbättrades, kanske kan även svenska politiker vara bidragande till att höja kvalitén på marknaden för klimatkompensation, antingen genom regleringar i Sverige eller på EU- eller FN-nivå.

Vi har oerhört bråttom och vi måste jobba på alla fronter för att kunna stoppa klimatförändringarna. Den slutgiltiga lösningen är förmodligen inte frivillig klimatkompensation, utan en global omställningsrörelse, en global koldioxidskatt eller något annat, men som världen ser ut idag är vi långt ifrån att kunna realisera något liknande. Till dess, rätt använt och i bra klimatprojekt – kan klimatkompensation vara ett av de bästa verktygen vi har för att ställa om till en hållbar värld.

Klimatkompensation som avlatsbrev är en myt

Jag läste bloggen thefutures inlägg med slutsatsen att klimatkompensation är ett avlatsbrev, och kände att jag kanske behöver lägga några minuter på att förklara varför jag tror det är helt fel slutsats.

Först och främst, mycket i inlägget har jag inte några invändningar mot alls. Grundläggande beskrivning om atmosfären och klimatförändringarna är bra, hur akut läget är håller jag verkligen med om, det det enorma behovet av reella utsläppsminskningar likaså. Samt tveksamheterna kring en framtida nytta av trädplantering relativt utsläpp som sker nu. Jag tänker inte heller i den här kommentaren försvara dåliga klimatprojekt, dåliga certifieringar, trädplantering som kompensation eller företag som kommunicerar tveksamt kring klimatkompensation.

Det jag har invändningar mot är att slutsatsen i blogginlägget inte är underbyggt av data utan – som jag tolkar det – istället utgår ifrån lite magkänsla.

För all data jag känner till – och även många beteendevetenskapliga studier – tyder på att klimatkompensation får motsatt effekt än vad blogginläggets resonerar sig fram till. Och när man tänker efter kring vilka som frivilligt klimatkompenserar – rimligtvis de som är insatta och väldigt medvetna om hur akut läget är – och beteendevetenskapen kring det, så tycker jag dessutom att den motsatta slutsatsen är mer logisk: klimatkompensation använt rätt leder till mer reella utsläppsminskningar än att inte kompensera alls. Det är således inte ett avlatsbrev utan kanske precis tvärtom, kanske det bästa verktyget vi har för att få till reella utsläppsminskningar – både hos individen som klimatkompenserar och i klimatprojektet man stöttar (om det är ett bra projekt).

Datan jag refererar till gäller både företag och privatpersoner som klimatkompenserar och kan hittas här:

  1. “The typical offset buyer directly slashed almost 17% of their scope 1 emissions while the typical non-offset buyer reduced scope 1 emissions by less than 5%.” – http://moderncms.ecosystemmarketplace.com/repository/moderncms_documents/buyers_report_-_032015.pdf
  2. “Över 85% av undersökningens svarspersoner som klimatkompenserar genom GoClimate jobbar aktivt med att sänka sitt klimatavtryck.” https://www.goclimate.com/blog/500-personer-delade-sina-tankar-om-klimatkompensering-och-goclimateneutral/
  3. ”Den seglivade myten om att klimatkompensation mest skulle vara ett sätt att köpa sig fri stämmer alltså inte.” https://zeromission.se/nyheter/pressrummet/#/publication/5d6fb93b59c6300004b164b7/59e60974c5e6500e0000fba5?&sh=false

Datan ovan ska inte ses som bevis för att klimatkompensation alltid är bra, och sambandet med utsläppsminskningar är inte heller bevisat kausalt i undersökningarna, men det ger ändå en tydlig indikation som är svår att bortse från, de som klimatkompenserar bidrar med mer reella minskningar än de som inte klimatkompenserar. Jag skulle dock gissa att kausalitet är trolig bland GoClimates användare i alla fall, eftersom vi även använder beprövade metoder för att påverka människor att minska sina utsläpp också.

Jag har även skrivit mer om beteendevetenskapen som kan förklara varför klimatkompensation använt rätt leder till reella utsläppsminskningar här: https://www.goclimate.com/blog/hur-vi-anvander-klimatkompensation-for-att-fa-folk-att-minska-sina-klimatavtryck-och-engagera-sig-mer-for-klimatet/

De företag och privatpersoner som klimatkompenserar är alltså de som minskar sina reella utsläpp mest.

Klimatkompensation leder till beteendeförändring

Dessutom får man inte glömma att pengar rätt använt kan göra stor mätbar och verifierad klimatnytta i omställningen mot en fossilfri värld! Trots att det finns dåliga projekt, projekttyper och standarder, så finns det även väldigt många bra klimatprojekt som gör reella verifierade utsläppsminskningar, något som blogginlägget – lite onyanserat kan jag tycka – inte nämner. Och det finns ett enormt behov av klimatfinansiering i världen idag om vi ska klara det här!

Utöver ovan så har många av klimatprojekten oerhört starka sekundäreffekter också. Ett exempel är vindkraft, som bland annat på grund av all klimatkompensation som investerats gjort att vindkraft utvecklats, skalats upp och därmed kraftigt minskat i pris. Och en konsekvens av det är nu att bland annat svenska vindkraftskapaciteten kommer fördubblas till 2022, och att därmed med lite tur Polen kanske faktiskt skulle kunna gå med på att lägga ner sina kolkraftverk i närmare framtid än utan all vindkraft. Fantastiskt. Tack klimatkompensation!

Så, att utrycka sig så tvärsäkert som författaren gör i inlägget när all data jag känner till, många beteendevetenskapliga studier och ett minst lika logiskt resonemang talar för motsatsen tycker jag är onyanserat och vilseledande.

Tänker jag fel? Jag ändrar mig gärna om något ovan inte stämmer. Jag är inte ute efter att vinna någon argumentation, jag vill verkligen bara försöka förstå det här.

Som en sidonotering, så har jag funderat på något som kan påverka våra olika slutsatser, där vi kanske har olika utgångspunkt. Och det är hur sannolikt vi tror det är att världen som den ser ut idag – med politiska läget i USA, Ryssland, Kina, Brasilien och även när man ser reaktioner i Sverige när bensinpriser riskeras höjas – bara ska ta sitt förnuft till fånga och sluta bränna fossila bränslen. Hur mycket vi än skulle vilja det, är det verkligen en sannolik väg framåt? Jag tror vi behöver vara pragmatiska när vi letar och testar lösningar, vi har inte tid att vänta på den perfekta lösningen.

Vill du vara med att stötta omställningen till en fossilfri värld (samtidigt som du jobbar på att minska dina utsläpp)? Join us!

Go Climate i media

De har gjort det enkelt att klimatkompensera – Tidningen Aktuell Hållbarhet

”Med den nya tjänsten goclimate.com kan privatpersoner och företag enkelt klimatkompensera för resor och val man gör i sin vardag.” 2017-09-27
De har gjort det enkelt att klimatkompensera

Leva ett klimatneutralt liv – Tidningen Syre

”– GoClimate.org har fötts ur en stor frustration över att omställningen går alldeles för långsamt. Den främsta ambitionen med tjänsten är att hejda klimatförändringarna och ge våra barn och deras generation en bättre framtid, säger Cecilia Lindén.” https://tidningensyre.se/stockholm/leva-ett-klimatneutralt-liv

Klimatkompensera online UteMagasinet 11/2007

” – Varje dag matas vi av massa artiklar om klimatproblemen, men väldigt lite handlar om vad vi kan göra åt saken. Med vår tjänst kan man göra något som individ – och det behövs. Det går inte att sitta och vänta på att någon annan ska lösa problemet, säger Cecilia Lindén.”

Bromsa klimatförändringarna – Tidningen Miljö & Utveckling

”Genom den nystartade tjänsten GoClimate kan du klimatkompensera för din livsstil.”      

Räcker det med att betala pengar för att bli klimatneutral?

Ja, det räcker med att betala pengar för att få kalla sig klimatneutral. Det kan låta provocerande och eventuellt orättvist enkelt att bara betala lite pengar och få kalla sig klimatneutral, men man kan faktiskt åstadkomma stor nytta för klimatet med relativt lite pengar. Så pass stor nytta så att de allra flesta enkelt kan minska utsläpp – genom klimatprojekt i andra länder – mer än de utsläpp man själv orsakar. Och då kan man kalla sig klimatneutral.

Men samtidigt räcker det inte att hjälpa andra att minska sina utsläpp för att vi ska kunna stoppa klimatförändringarna. Vi måste även minska våra egna utsläpp. Därför ser vi på GoClimate.org själva investeringen i klimatprojekt som ett första steg i rätt riktning. Efter att ha tagit det steget måste vi även dra ner på våra egna utsläpp.

Generellt har dock människor svårt att dra ner på sina utsläpp eftersom det ofta kräver en förändring i den livsstil man lever – som till exempel om man skulle sälja bilen eller sluta flyga. Därför har vi valt att först göra det enkelt för människor att börja bidra till att bromsa klimatförändringarna genom investeringar i klimatprojekt. När detta första steg är taget vill vi inspirera till att minska de egna utsläppen.

Tillvägagångssättet att få människor att först ta ett litet steg för att sedan göra större förändringar kallas Foot in the door technique. Man kan läsa mer om hur det fungerar här: https://en.wikipedia.org/wiki/Foot-in-the-door_technique

Foot in the door technique är en stor anledning till att vi tror på att få så många som möjligt att ta ett första steg i sitt klimatengagemang, och varför vi tror att det behöver vara både enkelt och positivt laddat. Det är helt enkelt väldigt mycket större sannolikhet att människor gör fler och större saker för klimatet när de väl börjat ta ett steg i rätt riktning.

Varför ska jag klimatkompensera via GoClimate.org?

Det finns främst två anledningar till att använda vår tjänst. För det första kan vi hjälpa dig att göra så mycket klimatnytta som möjligt för dina pengar. Marknaden för klimatkompensation kan nämligen (tyvärr) vara rätt tidskrävande och knepig att hitta rätt i. Det finns dels olika standarder för klimatprojekt som man behöver ha koll på, dels helt olika typer av klimatprojekt och på toppen av det så kan priset för klimatkompensation – som kan vara väldigt svåra att få reda på – variera kraftigt mellan olika projekt.

Att hitta rätt bland de olika projekten och veta att ens pengar gör så mycket nytta för klimatet som möjligt är svårt, och där kan vi hjälpa till så att vi gör riktigt smarta investeringar tillsammans.

För det andra finns ingen annan tjänst, vad vi känner till, som dels beräknar vad du ska klimatkompensera för just din livsstil och dels gör det enkelt för dig att leva klimatneutralt genom att kompensera för din livsstil varje månad. Samtidigt får du även tips om hur du kan minska ditt egna klimatavtryck.

Dessutom så är det rätt roligt att göra bra saker tillsammans och se hur stor nytta vi kan göra om vi agerar tillsammans. Och med lite tur kan din delaktighet även få med fler, så att vi blir fler och fler som försöker göra något för att bromsa klimatförändringarna.

Vill du ta ansvar för ditt klimatavtryck? Gå in här och registrera dig!

Vad är klimatkompensation?

Klimatkompensation är ett sätt att ta ansvar för de koldioxidutsläpp som du själv orsakar. Att exempelvis köra bil, flyga och att äta kött medför höga koldioxidutsläpp, som i sin tur leder till klimatförändringar och en global uppvärmning.

När du klimatkompenserar så betalar du pengar för mängden koldioxid du har släppt ut. Pengarna investeras i projekt som reducerar lika stor mängd koldioxid du har orsakat – så att summan blir noll (eller – ännu bättre – negativ). Reducera utsläpp gör man antingen genom att hjälpa någon annan att minska sina utsläpp eller att ta bort utsläpp från atmosfären.

Klimatkompensation sker oftast genom olika klimatprojekt i utvecklingsländer såsom energieffektivisering, satsning på förnybar energi, trädplantering och bevarande av skog.

För att du ska kunna vara säker på att du faktiskt åstadkommer klimatnytta när du klimatkompenserar är det bra om klimatprojekten är certifierade. Tryggast kan du vara om projekten både är certifierade av FN och har Gold Standard-certifiering (som bland annat WWF ligger bakom).

Vi på GoClimate.org hjälper dig klimatkompensera för de utsläpp din livsstil orsakar genom projekt som både är certifierade av FN och har Gold Standard-certifiering.