Vad gör andra företag för klimatet?

"All ideas grow out of other ideas."
Photo: CJ Dayrit

Behöver du inspiration och bra idéer på klimatinitiativ till ditt företag? Här hittar du exempel på andra företags klimatarbete.

Klimatpolicy i framkant

Netlight, ett svenskt konsultföretag med över 1400 anställda i sex länder, använder sig av en Climate First policy som bland annat innefattar:

  • Veggie First, där vegetarisk mat erbjuds som norm på alla events, möten och konferenser.
  • Train First, där anställda uppmuntras att ta tåget framför flyget.
  • Fix First med fokus på reparation, och där medarbetare har möjlighet att välja begagnad IT-utrustning.

De klimatkompenserar för majoriteten av sitt klimatavtryck och utmanar sina medarbetare att anta klimatutmaningar för att minska sitt utsläpp.

Företag som bidrar till ändrat resemönster

Arkitektföretaget Edge med tjugo anställda erbjuder sina medarbetare miljöbonus för klimatsmart arbetspendling. Som mest kan en medarbetare få 4000kr i bonus per år. De som bor inom 15 km från arbetsplatsen får högsta poäng om de går, cyklar eller åker elcykel. De som bor längre bort än 15 km får högsta poäng även genom att välja kollektivtrafik. 

Att erbjuda möjligheten att fortsätta arbeta hemifrån eller på annan plats än kontoret bidrar till att dra ner utsläppen från medarbetarnas pendling. Flera företag, som Spotify och deras Work From Anywhere-princip , Microsoft, Getinge, Facebook och Salesforce fortsätter att erbjuda sina anställda att arbeta hemifrån, även efter att Covid-restriktioner har hävts.  

Företagen MTR Express, ETC företagen, arkitektföretaget Edge samt försäkringsbolaget Naturesave har en No-fly staff holiday policy. Den ser olika ut på företagen, men går i princip ut på att uppmuntra och belöna medarbetare som väljer att inte flyga under semestern genom att ge dem extra ledighet för att kompensera för den längre restid ett annat transportmedel kan innebära. Naturesave lanserade detta redan 2009 där anställda erbjuds upp till fyra extra semesterdagar när de väljer att resa på andra sätt än att flyga. På Edge får alla medarbetare som inte flyger på sin semester extra klimatledighet i form av två semesterdagar.

Nya affärsmodeller och sätt att hållbarhetsredovisa

Houdini Sportswear mäter sin verksamhet mot ramverket “planetary boundaries  eller de planetära gränsvärdena, som togs fram av bl a Johan Rockströms och Stockholm Resilience Center, för att förstå sitt totala avtryck på planeten. Dessutom erbjuder de Houdini Rental, en fysisk och digital uthyrningstjänst för att uppmuntra ett ökat delande av kläder och prylar. De har även Houdini Reuse, där det går att köpa begagnade kläder på deras hemsida.  100% av alla tyger de använde under 2020 var återvunna, återvinningsbara, förnybara, biologiskt nedbrytbara eller Bluesign-certifierade.

Klimatmärkningar av produkter och tjänster

Fler och fler företag har börjat klimatmärka sina produkter, dvs ange hur stort klimatavtryck deras varor orsakar. MAX Burgare, Oatly (havredryck) och ASKET (kläder) gör det bland annat. COOP har tagit det steget längre med hållbarhetsdeklarationer som visar en varas påverkan inom 10 olika områden.

Tänk utanför boxen

Outdoor-företaget Patagonia uppmanar och uppmuntrar till aktivism genom Patagonia Action Works för att bidra till att rädda planeten. De har infört en intern 1-procentig skatt för planeten.

GoClimate har 6-timmars arbetsdag som norm. En arbetstidsförkortning kan bidra till att skala hållbar beteendeförändring och bryta vanan av att leva för att arbeta och hela tiden konsumera mer1.

Källor 
Changing our ways? Behaviour change and the climate crises, Cambridge Sustainability Commissions, s 58 
Reducing working hours as a means to foster low(er)-carbon lifestyles?, University of Bern, 2019

Civil olydnad för klimatet

Civil olydnad är något som inte är särskilt vanligt i Sverige, och associeras med att vara bråkig och kompromisslös. Många menar att vi har ett välfungerande samhälle där det är den enskildes skyldighet att följa lagen och upprätthålla ordning. Kan det vara sant, samtidigt som det finns skäl att göra motstånd? Kan klimatet i så fall vara en sådan fråga? Vi på GoClimate tror att klimatkrisen är så stor att vi måste utforska alla sätt att agera, och vill med det här inlägget informera om en metod som redan används, både för att skapa förståelse för den och samtidigt inspirera varandra att hitta nya sätt att engagera sig som passar en själv.

Civil olydnad definieras som medborgarens aktiva vägran att följa en lag eller order från regeringsmakten, för att förändra samhället. Det är en icke-våldsam metod att belysa att något i samhället är moraliskt fel, och därför går man inte med på att vara delaktig i det. Att ta till civil olydnad som metod kan ses som en sista utväg, när de formella vägarna att driva förändring inte har fungerat.

Fredlig demonstration mot klimatförändringarna

Vad som kan vara viktigt att ha i åtanke när vi funderar på om civil olydnad är en bra eller dålig metod för samhällsförändring är att det är svårt att föreställa sig en förändring innan den hänt. Hur skulle USA se ut utan slaveri? Hur skulle England fungera om kvinnor fick rösta? Idag är vi generellt överens om att slaveri är fel och rösträtt är en rättighet oavsett könstillhörighet, och med det resonemanget måste vi också anta att våra barnbarn om hundra år lever i ett samhälle som genomgått fler förändringar. Förändringstakten verkar dessutom öka snarare än avta, så det är rimligt att tro att vi inte lever i den högst utvecklade formen av ett mänskligt samhälle ännu.

Vad har civil olydnad faktiskt åstadkommit historiskt? Det kanske mest välkända exemplet är Mahatma Ghandis kamp för Indiens självständighet från den brittiska kolonialmakten, som bland annat involverade en lång marsch där han bröt mot saltskatten. En annan person som idag hyllas för sitt mod är Rosa Parks som vägrade lämna sin plats på bussen för att låta en vit passagerare sitta. Kvinnlig rösträtt är ett annat exempel på vad som drivits igenom, men där kampen visserligen inkluderade våld. Det kan alltså vara enskilda personer såväl som grupper och rörelser, men varken Ghandi eller Parks agerade i ensamhet.

Fler och fler samlas för att demonstrera för samhällsförändring för en hållbar värld

2018 satte sig Greta Thunberg utanför Sveriges Riksdag för att skolstrejka för klimatet. Hon bröt därmed mot den svenska skollagen, med argumentet “varför ska vi studera för en framtid som tas ifrån oss?”. Greta är kanske ett specialfall inom civil olydnad eftersom hon inte bryter mot den lag som hon menar är problemet, utan för att lyfta en annan fråga. Men vi på GoClimate är övertygade om att Gretas moral är rätt, och att vi som samhälle måste förändras för att leva i enighet med den. Det faktum att Greta är ett barn som inte gått i skolan har onekligen varit en nagel i ögat för många världen över. Att hon blivit frontfigur för Fridays For Future, där miljontals barn världen över följer hennes exempel och strejkar från skolan, är både ett bevis på den spridning som civil olydnad kan uppnå och på allvaret som dagens barn och ungdomar känner inför klimatfrågan.

Inom miljörörelsen är Greenpeace och Extinction Rebellion två organisationer som använder sig av civil olydnad för att påkalla uppmärksamhet och driva miljöfrågor. Greenpeaces aktioner riktar sig ofta mot stora företag och på att direkt blockera aktörer från att bedriva miljöfarlig verksamhet, medan Extinction Rebellions aktioner i stället har ämnat att lamslå samhället och påverka den stora massan, genom att blockera broar och vägar. Båda organisationerna anses kontroversiella, även om många menar att deras arbete belyser stora problem som vi måste hantera.

Hur du väljer att engagera dig för klimatet är ditt eget val och vi på GoClimate hoppas att vi kan bidra till en omställning för ett hållbart samhälle så snabbt som möjligt. Att begå civil olydnad är en metod som har haft stort genomslag historiskt i viktiga frågor, och det är redan en del av miljö och klimatrörelsen. Civil olydnad fortsätter att vara ett aktuellt alternativ eftersom det är uppenbart att systemförändringar inte sker i den takt som krävs för att säkra en beboelig planet inom en inte alltför avlägsen framtid.

Oavsett vad du gör med din tid och ditt engagemang, så kan du alltid kombinera det med att kompensera för ditt klimatavtryck genom oss på GoClimate. På så sätt kan du göra så mycket nytta som möjligt för klimatet!

Att leva hållbart och klimatsmart

Helena Wildros är miljövetare och hjälper företag att utveckla och kommunicera sitt miljö- och hållbarhetsarbete i sitt egna företag Wildros Miljö och Kommunikation . Hon driver även Helenas Hållbara som vill inspirera till en mer hållbar livsstil genom en webbshop med ekologiska, klimatsmarta och hållbara produkter för både privatpersoner och företag, samt föreläser om hållbar livsstil. Här delar Helena med sig av sina erfarenhet och tankar kring ett hållbart liv.

Det är många som vill göra något för klimatet, men vet inte hur eller vad. Vad ska man börja med, vad gör mest nytta, vad ska jag fokusera på? Och är det ens någon idé att försöka, är det inte redan kört? Nej, enligt många forskare – inte minst vår svenska miljöprofessor Johan Rockström – är det inte kört. Han menar att ”fönstret fortfarande öppet”, även om det håller på att stängas mitt framför ögonen på oss. Det är hög tid att agera nu!

Som privatperson kan det vara lätt att tänka att det är politikerna och näringslivet som ska lösa klimatproblemen, att det är de som har makten att verkligen förändra. Till viss del är såklart lagstiftning och ekonomiska styrmedel kraftfulla verktyg, men vi har alla ett ansvar att göra medvetna val, aktivt välja (eller välja bort) och på så sätt tydligt signalera att vi vill göra skillnad.

Många undrar om det är bättre att bli vegetarian eller att skippa flygresorna – vad har störst effekt för klimatet? Varför välja, tänker jag. Vi behöver göra både och, inte antingen eller. Det finns många kloka ordspråk, även om de kan kännas som klyschor. ”Många bäckar små”, till exempel. Det blir faktiskt tillsammans en hel å – en å av enskilda handlingar som gemensamt gör skillnad och bidrar till förändring. Citatet ”It’s only one straw, said 8 billion people” har du kanske sett apropå användningen av plastsugrör. Det faktum att det varje dag i världen används ungefär 1 miljard plastsugrör gör att tanken svindlar när man tänker på vad som krävts för att tillverka och transportera alla dessa sugrör. Dessutom hamnar många av dem i naturen – inte minst i våra hav, där forskare befarar att det år 2050 kommer att finnas mer plast än fisk. Desto mer hoppfullt att allt fler företag och länder förbjuder engångsmaterial i plast, exempelvis sugrör. Som konsumenter kan vi markera och låta bli att ta ett sugrör i onödan. Tillsammans gör vi skillnad genom att aktivt välja – eller välja bort!

”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något” är också en klassiker som passar bra i detta sammanhang, tycker jag. Att tänka att man ensam ska försöka rädda världen kan kännas övermäktigt, men om vi hjälps åt och gör det vi kan utifrån våra egna förutsättningar så blir det både görbart och märkbart. Att byta till förnybar, miljömärkt el till sitt hushåll eller företag, till exempel. Att välja tåg, buss eller cykel i första hand och inte flyga eller köra bil i onödan. Köpa ekologiskt, rättvisemärkt eller närodlat när man handlar mat. Äta mer vegetabiliskt och säsongsbaserat, samt minska mängden kött och välja ekologiskt och mer klimatsmart kött. Låta bli att slänga mat (visste du att ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen kastas?) genom att planera sina inköp, förvara maten rätt och använda matrester. Undvika onödiga förpackningar (en kvinna jag vet brukar lämna kvar till exempel kartongen till tandkrämstuben i kassan när hon handlar som en liten vardagsdemonstration!). Handla kläder och prylar second hand (sparar dessutom massor av pengar!). Byta eller låna saker av vänner och grannar (vi delar på en proffsig skärmaskin och ett rökskåp med vår matlagningsintresserade granne!). Källsortera sitt avfall, såklart. Och en massa annat klimatsmart, som du säkert redan vet om!

Utsläppen av växthusgaser från svenskarnas konsumtion är cirka 11 ton per person och år. En hållbar nivå ligger på mellan 1-2 ton. Mycket av utsläppen från vår konsumtion uppstår dessutom i andra länder eftersom vi importerar så mycket. Förutom att minska vår konsumtion och bli mer medvetna konsumenter är en självklar konsekvens att vi måste väga upp för våra utsläpp även på andra ställen i världen. Då är klimatkompensation ett bra sätt, där vi får möjlighet att bidra till en bättre miljö och minskade utsläpp även långt borta. Att kompensera för utsläpp kan göras på många sätt, till exempel genom att plantera träd som binder koldioxid (och både skuggar och binder jorden så att det blir lättare att odla) eller genom att uppmuntra teknik som ger både energi och rent vatten med hjälp av till exempel solenergi.

Så, varför välja bara en klimatsmart sak för att bidra till en bättre värld. Tänk inte antingen eller – tänk både och. Tillsammans gör vi skillnad! Det sägs ju att vi är den sista generationen som har möjligheten att vända utvecklingen – låt oss ta den chansen och samtidigt ta vårt ansvar. Det är vi skyldiga våra barn och barnbarn.


Valspecial

Valet närmar sig med stormsteg. Här hjälper vi dig att att ta reda på vilka partier som lovar att göra störst skillnad för klimatet samt vad du själv kan göra för att påverka den politiska utvecklingen! Och kom gärna med kommentarer om vi har missat något viktigt!

1. Läs på. Det finns flera olika partigranskningar och partiutfrågningar, se nedan. Det är inte helt enkelt att dra en gemensam slutsats av de olika granskningarna förmodligen eftersom de utgår ifrån lite olika frågor – som ibland enbart rör klimatet och ibland även andra miljöfrågor. Generellt skulle  man kunna säga att Miljöpartiet och Vänsterpartiet placerar sig bra medan SD placerar sig sämst. Summeringen ger en fingervisning av hur de olika partierna står i klimatfrågan, det blir självklart mer nyanserat om du går in och läser de fullständiga granskningarna.

  • I Dagens Industris och Aktuell Hållbarhets partigranskning av viktiga hållbarhetsfrågor hamnar C och MP på första delad plats med 59 poäng (av 90 möjliga), V får 55 poäng, M 51 poäng, KD 50 poäng, L samt S hamnar på 49 poäng. Och slutligen SD på 25 poäng.
  • Naturskyddsföreningen har tagit fram 18 miljöförslag som riksdagspartierna har fått ta ställning till. MP och V tar på sig ledartröjan och ställer sig bakom alla 18 förslag, L 16 av förslagen, S och KD 12 av dem, C och M 10 och slutligen SD som ställer sig bakom 2 av förslagen. Läs mer här.
  • WWF och Föräldravrålet har skickat ut en enkät till alla partier om klimatfrågan, där de har fått svara ja eller nej på 33 frågor. Vi har gett varje ja-svar 1 poäng för att kunna summera enkäten. Av 33 frågor svarar V och MP ja på alla av dem och får 33 poäng av 33 möjliga, L får 30 poäng, KD 29 poäng, C och S 28 poäng medan M 22 och SD får 15. Läs mer här.
  • Supermiljöbloggen granskar de olika partiernas miljöpolitik. Läs mer här. Och en krönika om partiernas klimatambitioner skriven av Supermiljöbloggens redaktör hittar du här.
  • Vill du fördjupa dig ännu mer kan du lyssna på Klimattimmen där samtliga riksdagspartier har fått svara på frågor kring sin klimatpolitik. Huvudarrangörer är WWF samt tankesmedjan Fores.
  • Lyssna på program om klimatpolik i Sveriges Radio.
  • På Klimatriksdagen i maj röstades tolv motioner fram som rekommendationer till regering och riksdag inför nästa mandatperiod. I Almedalen frågade Klimatriksdagen ut varje parti om var de står i klimatfrågan utifrån de vinnande motionerna. Titta på intervjuerna här.

2. Mejla politikerna. Både det parti du har tänkt rösta på samt – om du har tid – även alla andra, lokalt, nationellt regionalt. Bara ös på. Politiker bryr sig om vad deras väljare tycker. Särskilt så här inför valet såklart. Vet du inte vad du ska skriva? Varför inte: “Jag tänker rösta på det parti som lovar att göra mest för klimatet. Hur rankas ni i den frågan jämfört med andra partier?” Nedan hittar du länkar till de olika partiernas kontaktuppgifter. Om du vill använda dig av färdiga mallar och texter för att mejla politiker så har Naturskyddsföreningen det här.

Centerpartiet 
Feministiskt initiativ 
Liberalerna
Miljöpartiet
Moderaterna 
Sverigedemokraterna 
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet

3. Sprid information om klimatfrågan och vikten av att rösta klimatsmart bland dina vänner och i ditt personliga nätverk. En av GoClimates vänner har startat nätverket Röstaklimatsmart2018 för att underlätta just detta. Idéen är enkel. Dela, gilla och hashtaga röstaklimatsmart2018. Läs mer här.

Topp 10 – sommarens bästa boktips

Sommarläsning

Vi på GoClimate tipsar om sommarläsningen för dig som vill förändra världen eller i alla fall förstå den lite bättre! Vilket är ditt bästa lästips?

Henrik tipsar
No one is too small to make a difference – Greta Thunberg, 2019
⇒ Factfulness – Hans Rosling, 2018.
”Denna bok är min sista strid i min livslånga kamp mot den förödande globala okunskapen. Den är mitt sista försök att förändra människors sätt att tänka.” Hans Rosling

Kalle tipsar ⇒ Drawdown, the most comprehensive plan ever proposed to reverse global warming – Paul Hawken, 2017.
New York times bestseller. Boken tar upp hundra åtgärder som gör störst skillnad för klimatet.

Cissi tipsar
Binas historia – Maja Lunde, 2015.
Från de första trevande försöken att odla bin över det industriella lantbruket till en framtid utan bin. ”Binas historia” är tre vackert och överraskande sammanfogade berättelser om relationer mellan föräldrar och barn, och om människans sårbarhet.”
En roman som tar upp det högst aktuella ämnet bi-och insektsdöd i ett fängslande och lättläst format.
Scener ur hjärtat – Beata & Malena Ernman, Greta & Svante Thunberg, 2018.
”Den här historien har Svante och jag skrivit tillsammans med våra döttrar, Greta och Beata, och den handlar om den kris som drabbade vår familj. Men det är framförallt en berättelse om krisen som omger och påverkar oss alla. Den som vi människor har skapat genom vårt sätt att leva: bortom hållbarhet, avskilda frånden natur som vi alla tillhör. Somliga kallar det överkonsumtion, andra klimatkris. De allra flesta verkar tro att den här krisen pågår någonstans långt härifrån och att den inte kommer att drabba oss på väldigt länge än. Men det stämmer inte. För den är redan här och den pågår runtomkring oss helatiden, på många olika sätt.”

Evelina tipsar
How bad are bananas, Mike Berners-Lee, 2011
Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt och lite till, Pär Holmgren
Den obeboeliga planeten – livet efter uppvärmningen, David Wallace-Wells, 2019
Cradle to Cradle, William McDonough, 2009
This is not a drill, Extinction Rebellion, 2019
Slow Fashion, Johanna Nilsson och Jennie Johansson, 2016

Klimatsmarta boktips för sommarläsning

Scener ur hjärtat med Svante och Greta Thunberg samt Beata och Malena Ernman

Bästa tipsen på klimatsmart skidåkning

Klimatsmart skidåkning
De norska bergen erbjuder massa fantastisk skidåkning som kan nås med tåg och buss. Foto: Fredrik Schenholm

Klimatförändringarna leder till snöbrist, osäkrare väder och kortare skidsäsong på många skidorter. Vad kan vi som individer göra för att rädda framtidens skidåkning? Jag tog ett snack med Fredrik Schenholm som driver sajten snösäker.se och initiativet Klimatsmart skidåkning.

Vad är snösäker.se?

–  Snösäker handlar om att ge kunskap för att hitta bra och säker snö. Vi erbjuder bland annat beskrivningar till över 400 toppturer i Skandinavien, en Lavinskola och en Toppturskola.

Varför är det viktigt att välja klimatsmart skidåkning?

– Vi behöver snö för att kunna åka skidor. Själva resandet till och från skidområden är den största utsläppskällan, och vi tipsar om hur du som skidåkare kan göra annorlunda. Alltså hur du gör klimatsmarta skidresor i Skandinavien, hur du tar dig till olika destinationer med kollektivtrafik och hur du hittar toppturer som du enkelt når med buss eller tåg.

Vilka är dina bästa tips för att skidåkningen ska bli så klimatvänlig som möjligt?

– Res kollektivt. Helst med tåg. Då kan du minska dina koldioxidutsläpp på skidresan med väldigt många procent jämfört med om du reser med flyg. Och som boende i Skandinavien är faktiskt flyg ganska onödigt, eftersom det är möjligt att nå skidåkning i världsklass med både buss och tåg.

Går det att hitta skidåkning, som inte bidrar till klimatförändringarna, som är jämförbar med den i Alperna, Kanada och Japan?

– Absolut! Vissa delar av Norge har näst intill dubbelt så mycket nederbörd jämfört med Japan under vinterhalvåret.  Och dessa områden når du med antingen buss eller tåg på  mindre tid än vad en resa till Japan tar. Då slipper du både onödiga koldioxidutsläpp och jetlag.

Vilken är din bästa destination för äventyrslystna?

– Sunnmörsalperna i norska Vestlandet. Stora berg, lång säsong och givetvis kommer allt detta med både fjord- och havsutsikt.

Vilken är din bästa destination för barnfamiljen?

– I Skandinavien, om man som familj både vill få toppturande, offpist och barnliftar så är Stranda och Sogndal väldigt bra alternativ.

Är det dyrare att skida klimatsmart?

– Nej, egentligen inte. Jag kom precis hem från en resa i Norge där vi åkte buss till och från destinationen och hyrde bil på plats. Vi bodde i en nybyggd stuga med wifi, 4 rum och kök. På dagarna gick vi på topptur, men det fanns även lift på plats vid stugan. Området har cirka 60% mer nederbörd under vintern jämfört med Niseko i Japan. Vi åkte från Göteborg på onsdageftermiddagen efter en full jobbdag. På torsdag klockan 11 stod vi på en topp 1200 meter över havet. Denna långhelg kostade oss cirka 4000 sek inklusive mat.

Var hittar jag konkreta tips inför min nästa klimatsmarta skidresa?

– Vi har väldigt mycket information på vår sajt om detta, det är ett bra ställe att börja sin planering på. Vi har t ex skrivit ihop en digital guide över gröna toppturer, som är nåbara med kollektivtrafik. Annars så är detta tänk relativt nytt, i alla fall ur en kommersiell synvinkel. Bergsguiden som driver Skitouring Scandinavia kör 100% klimattänk på sina resor. Så önskas en klimatsmart skidresa med bergsguide är det genom honom man ska boka!

Fler länktips om du vill ta dig utanför Skandinavien på din nästa skidresa:

Go Climate i media

De har gjort det enkelt att klimatkompensera – Tidningen Aktuell Hållbarhet

”Med den nya tjänsten goclimate.com kan privatpersoner och företag enkelt klimatkompensera för resor och val man gör i sin vardag.” 2017-09-27

De har gjort det enkelt att klimatkompensera

Leva ett klimatneutralt liv – Tidningen Syre

”– GoClimate.org har fötts ur en stor frustration över att omställningen går alldeles för långsamt. Den främsta ambitionen med tjänsten är att hejda klimatförändringarna och ge våra barn och deras generation en bättre framtid, säger Cecilia Lindén.”
https://tidningensyre.se/stockholm/leva-ett-klimatneutralt-liv

Klimatkompensera online UteMagasinet 11/2007

” – Varje dag matas vi av massa artiklar om klimatproblemen, men väldigt lite handlar om vad vi kan göra åt saken. Med vår tjänst kan man göra något som individ – och det behövs. Det går inte att sitta och vänta på att någon annan ska lösa problemet, säger Cecilia Lindén.”

Bromsa klimatförändringarna – Tidningen Miljö & Utveckling

”Genom den nystartade tjänsten GoClimate kan du klimatkompensera för din livsstil.”

 

 

 

Heidi Andersson och Björn Ferry – först i Sverige med att bli fossilfria?

Armbryterskan Heidi Andersson och skidskytten Björn Ferry
Skidskytten Björn Ferry och armbryterskan Heidi Andersson – numera även planetskötare. Foto: Andreas Johansson.

Alla vet förmodligen vilka Heidi Andersson och Björn Ferry är – den där starka tjejen i filmen Armbryterskan från Ensamheten, som är 11-faldig världsmästare i armbrytning och som precis alla vill testa att få bryta arm med (inklusive mig själv). Och Björn – framgångsrik skidskytt som är innehavare av en ordentlig uppsättning medaljer inklusive ett OS-guld. Men visste du att de – flera månader innan världens alla länder möttes i Paris 2015 – satte upp ett eget aggressivt klimatmål – att bli fossilfria 2025?

Hej Heidi! Företag och länder sätter upp mål om att bli fossilfria. Du och Björn är de enda privatpersoner jag känner till som har satt upp mål om att bli fossilfria, dessutom redan till 2025. Borde alla privatpersoner följa ert exempel?

 Personligen gillar både Björn och jag tydliga mål och brukar säga att meningen med livet är att sätta upp mål, uppnå dem och sätta upp nya. Men jag förväntar mig inte att andra ska tycka detsamma. Att skapa medvetenhet om sitt fossila avtryck, tex genom att väga in via www.klimatkontot.se, är en bra start och det viktiga är att så många som möjligt gör något – än att några få är extremer. Enligt klimatforskaren Rockström med fler behöver vi alla, privatpersoner såväl som företag och nationer, halvera utsläppen varje årtionde, eller minska vår klimatpåverkan med 7 % varje år – den så kallade ”Carbon Law”. Det fina med den är att den är skalbar från världsnivå ända ner på personnivå. Om hela världen följer ”Carbon Law” så leder det med relativt hög sannolikhet till att vi håller oss under 2 graders uppvärmning och att vi därmed når Parisavtalets mål.

Andra sätter upp mål om att gå ner i vikt, springa ett lopp eller flytta till hus – ni väljer fossilfri2025. Varför?

– Om en hel nation som Sverige har som målsättning att bli fossilfria år 2045 (inga nettoutsläpp Cissis anm) så borde det väl vara lättare för oss enskilda individer att ställa om och gå före. Jag och Björn skaffade den första elbilen i Storuman – med 25 mil till närmsta snabbladdande uttag. När vi medverkade i Arga Snickaren så gjorde vi det under förutsättning att de skulle använda hållbara och planetsnälla materialval. Och inför sommarens TV-inspelning så skrev vi till och med in i kontraktet att inspelningen skulle vara så miljövänlig som möjlig vilket innebar att hela TV-teamet snällt fick ta tåget till oss för varje filmning. Jag tycker att det är en självklarhet att alla som har möjlighet faktiskt gör det de kan. Och jag både kan och vill. Vi har allt att vinna på att försöka. Tre graders uppvärmning är ju trots allt bättre än fyra.

Redan som liten funderade Heidi över miljöfrågor och uppväxten i byn Ensamheten präglades av politiska diskussioner – bland annat om skogsbruk och hållbarhet hemma vid köksbordet. 2009 började hon att ersätta sitt flygresande inom Sverige med tåg. I och med att hon inte längre tävlar har hon nu slutat flyga helt, hennes senaste flygresa var till inspelningen av Mästarnas Mästare 2015 i Spanien – en resa hon idag hade gjort med tåg istället.  Sedan 2016 kör hon elbil, men mestadels tar hon sig runt med cykel och lastcykel med elassistans – även vintertid. Och spark. Hon är flexitarian vilket i hennes fall innebär att hon äter mycket vegetariskt kombinerat med viltkött från trakten. Hon och Björn har valt att bosätta sig i ett radhus i centrala Storuman just för att det är den mest hållbara lösningen för dem just nu med cykelavstånd till allt de behöver.

Vad är det svåraste med att bli fossilfri?

– Allt det där jag inte kan påverka själv med egna val utan det som kräver politiska beslut och styrmedel. Global koldioxidskatt skulle vara bra. Dessutom är det fortfarande krångligt att göra bra val. Idag måste man kryssa i att man vill ha fossilfri el och att man vill äta vegetariskt på Nobelmiddagar och idrottsgalor – det borde vara det omvända. Kryssa för om du vill ha fossilel i ditt eluttag och om du INTE vill äta klimatsmart på den stora galan.

Vad är det enklaste med att vara planetsnäll?

– Det snöar i Storuman idag. Min lastcykel står i garaget. Den startar alltid och behöver ingen motorvärmare. Det är enklare att ta den än att ta bilen. Om jag går ut och äter väljer jag vegetariskt. De vardagliga valen kan vara så enkla. Man måste bara bli medveten om att det går. Testa. Och sen få rutin på det.

Varför gör du det här – vad är din drivkraft?

– Det känns genuint rätt. Att vara en planetskötare. Världen är uppbyggt som ett kretslopp och jag är en del av det. Jag ser ansvar som något stort och viktigt. Att leva ett gott liv, utan att förbruka möjligheterna för kommande generationer att göra detsamma, är mitt mål.

Vad är det viktigaste jag som individ kan göra?

-Börja med att göra en fossilinventering. Väg in dig på exempelvis klimatkontot.se för att få en bild av vad som orsakar ditt största avtryck. För de allra flesta är det transporter som har störst miljöpåverkan. Fundera sen över vad du kan förändra för att minska den påverkan. Kan du ta tåg och buss istället för flyg?

Många av oss svenskar flyger mycket utomlands – vi flyger ungefär dubbelt så mycket nu jämfört med för 20 år sedan och antalet flygresor ökar. Hur bör vi tänka kring våra årliga Thailandresor?

– Människor med pengar och möjlighet att åka på återkommande långresor har extra stort ansvar. Och även ett ansvar för vad de visar och inspirerar andra till i sociala medier. Vi behöver ändra målbilden för vad som är eftersträvansvärt. Det finns andra val än de standardiserade. Några av världens högst rankade sandstränder finns i Litauen. Och det finns regnskog i Norge. Det är inte så många som vet det! Det är bara en minimal andel av världens befolkning som har möjlighet att flyga och jag ser det inte som en rättighet.

Måste jag avstå min blodiga biff om jag vill minska mitt fotavtryck?

-Det finns biff och biff – välj en biff från Sverige. Naturbetat kött. Det finns alltid valmöjligheter.

En sista fråga Heidi –  hur går det med Fossilfri2025?

– Det går fint. Jag har minskat mitt avtryck från 15 ton till 3,2 på bara några år. Björn har snarlika siffror och ligger just nu på 4,2 ton eftersom han flög två gånger i vintras i samband med kommentering av skidskytte för SVT. Största utmaningen är de 2 ton som inte är inräknat i vårt resultat,  som orsakas av att vi är en del av det fantastiska landet Sverige – samhället och offentlig konsumtion som orsakas av produktion av det som finansieras av skattsedeln.

Heidi Anderssons koldioxidavtryck
Heidi har minskat sitt koldioxidavtryck drastiskt de senaste åren – från 15 ton år 2014 till årets 3,2 ton CO2. Snittsvensken ligger på cirka 11 ton.

Björn och Heidi tar täten i klimatkampen. Följ deras satsning på http://www.fossilfri.com och på Heidis blogg http://heidiandersson.com/blogg. Du kan även följa dem i serien Storuman Forever, där de utmanar hela Storuman att minska sitt fotavtryck. Vill du se hur stort ditt koldioxidavtryck är? Det kan du göra på klimatkontot.se, som de använder sig av i tv-serien.  Du kan också läsa mer om hur Heidi och Björn går tillväga för att mäta sitt och sina lagmedlemmars koldioxidförbrukning i Heidis blogginlägg här.

8 viktiga saker du kan göra för klimatet

Teckning över olika reaktioner på klimatförändringarna
Gör något åt klimatförändringarna

1. Ät mer växtbaserat – bra för din hälsa och bra för planeten!
Genom att dra ner på mängden rött kött blir du mer klimatvänlig. Om det känns komplicerat och svårt att börja laga mat som inte innehåller biff – bli restaurangvegetarian. Välj vegetariskt varje eller varannan gång du äter på restaurang. Enkelt va!

2. Res medvetet
Åk kommunalt, ta cykeln, spring, hoppa eller promenera när du har möjlighet. Om du har planerat in tre weekendresor med flyg nästa år, så kanske du kan välja en av dem istället och lyxa till den lite extra. Och fundera över om den årliga Thailandresan kan bytas ut till en långresa vartannat eller vart tredje år om du inte helt vill avstå. Att halvera dina resor som orsakar höga utsläpp gör skillnad!

3. Stöd företag som tar klimatansvar
Byt bank till en som inte investerar i fossilindustrin och vars hjärta slår lite extra för planeten (t ex Ekobanken eller JAK) eller sätt press på din bank att sluta investera i klimatförstörande verksamheter.
Byt till ett försäkringsbolag som investerar och skadereglerar hållbart som t ex Folksam, som har försäkringar märkta med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval och som aktivt arbetar för att dra ner på sina fossila investeringar. Försäkringsbolag har massor av pengar som de investerar i väntan på att de ska användas till skadereglering. Lika bra att de bidrar till något gott.

4. Välj förnyelsebar el 
Byt till förnyelsebar el. Det finns även el som är märkt med Bra Miljöval. Spännande elföretag som tar lite extra ansvar som vi kan tipsa om är   bl a GodEl, Telje Energi och ETC el.

5. Stöd modiga politiker som tar klimatansvar och som försöker införa mer eller mindre populära styrmedel, som är nödvändigt för en omställning till en fossilfri värld.

6. Medveten konsumtion
Blir du lyckligare över en pryl till? Kanske. Kanske inte.

7. Engagera dig – eller dina pengar – i exempelvis:
KlimatriksdagenNaturskyddsföreningenGreenpeaceFossil Free SverigePUSH SverigeClimate CrispletWeDontHaveTime

8. Klimatkompensera för dina koldioxidutsläpp
Klimatkompensera din livsstil hos oss på goclimate.com eller för enstaka resor hos Tricorona  eller ZeroMission.

Du behöver inte byta liv. Bara börja någonstans. Börja idag. Med en sak. Heja dig!