Posted on

Är flyget verkligen så illa för klimatet?

“Men, gör det så mycket om jag flyger?” Frågan som alla vi som både älskar att resa och bryr oss om klimatet ställer oss själva, och frågan vi även får från olika håll. Det korta svaret är ja, för att det är en så stor del av de utsläpp du som privatperson kan påverka. Men låt oss undersöka lite mer!

To fly or not to fly…

Den tekniska förklaringen

Enligt Internationella klimatpanelen (IPCC) står flyget globalt sett för omkring 2-3 procent av de totala utsläppen av koldioxid. Det låter kanske inte så mycket, men på detta måste vi även lägga till den så kallade höghöjdseffekten. Det betyder att flygets klimatpåverkan är mer än bara koldioxidutsläpp, för även utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd (från runt 8000 m) och kondensstrimmorna från planet påverkar klimatet. Hur detta beräknas är väldigt komplext, eftersom det beror på många olika faktorer och effekten varierar. En grov uppskattning landar på 70-90% högre klimatpåverkan än bara koldioxidutsläppen – alltså nästan dubbelt så mycket!

Då är vi uppe i runt 5%. Men de är heller inte jämnt distribuerade över jordens befolkning – 80% av jordens befolkning har aldrig flugit (uppskattning)! Så vi som faktiskt gjort det bidrar oproportionerligt mycket. Dessutom har den regelbundna utrikestrafiken från Sverige ökat med mer än hisnande 90% sedan 2005! Så vi ser att vi tillhör en relativt liten grupp som bidrar väldigt mycket till den här delen av utsläppen.

Okej, men hur mycket släpper en flygresa ut då? 

För att beräkna detta behöver vi ta många faktorer i beaktning: Vilken sorts bränsle som används, vilken flygplansmodell, hur många som reser med planet, hur högt det flyger, vilket väder det är och hur mycket det blåser… De enklaste beräkningarna mäter bara hur mycket bränsle som tankas och hur mycket som förbränns, men även här kan det variera eftersom vissa enbart beräknar utsläppen från förbränningen (tank-to-wheel) medan andra även tar i beaktning hur mycket framställandet av bränslet påverkar klimatet (well-to-wheel), alltså ett livscykelperspektiv. 

Olika beräkningsmetoder ger olika resultat

Genom att bara beräkna koldioxidutsläppen från förbränningen av bränslet (tank-to wheel, inga andra växthusgaser än koldioxid och ingen höghöjdseffekt) kan en enkelresa från Stockholm till Paris landa på 150 kg CO2, enligt ICAO (Civilflygets FN-organ). Ett franskt ministerium har tagit fram ett liknande beräkningsverktyg som inte beaktar höghöjdseffekten men som visar bränslets totala klimatpåverkan (well-to-wheel) från alla växthusgaser, och då hamnar samma resa på 162 kg CO2-ekvivalenter. Enligt Chalmers beräkningsverktyg flightemissionsmap.org orsakar samma resa 247 kg CO2, vilket inkluderar höghöjdseffekten men inte produktionen av bränslet (bara tank-to-wheel). 

Med GoClimates egen kalkylator landar resan på 385 kg CO2-ekvivalenter, och då är vi helt säkra på att vi beräknat den totala påverkan av en persons flygresa. Vi anser att det är bättre att beräkna i överkant, enligt devisen “better safe than very sorry when the climate change starts to hurt”.

Självklart tycker vi på GoClimate att den bästa flygresan är den som inte äger rum. Men om du verkligen måste flyga rekommenderar vi att du i alla fall klimatkompenserar för din flygresa. På så sätt bidrar du till klimatprojekt som leder till minskade utsläpp av växthusgaser någon annanstans i världen, och stöttar omställningen mot ett hållbart samhälle. 

Hur mycket motsvarar då en flygresa från Stockholm till Paris? Om du gjorde samma resa med tåg skulle du kunna åka sträckan 6 gånger, för hela resan släpper ut ca 60 kg CO2e. Eller, om du åker tåg i Sverige där alla större banor är eldrivna så skulle du kunna åka tur och retur Malmö – Luleå 637 gånger. Det är vansinnigt stor skillnad. 

Posted on

Vårt team växer och gör mer klimatnytta än någonsin!

Vi har nyligen nära dubblat teamet hos oss på GoClimate, med tre nya medskapare som gör att vi kan gå ännu snabbare och effektivare fram mot vårt mål att skapa en bättre morgondag och friskare planet. 

Alexandra Palmquist är GoClimates klimatexpert som närmast kommer från UNDP i Bolivia där hon jobbat med klimat och miljöprojekt för FN. Tidigare anställningar innefattar Europakommissionen i Belgien samt NGO:n We Effect, där Alexandra var placerad i Moçambique. Alexandra kommer att arbeta med både individers och företags klimatavtryck samt granskning av klimatprojekten. Utanför jobbet laddar Alexandra energi genom att träna löpning eller genom att dansa!

Tove Westling är grundare till Londonbaserade PR-byrån VARG som arbetat med etableringen av märken som Dagmar, DAY Birger et Mikkelsen, Filippa K, CDLP och Samsøe Samsøe på den engelska marknaden. Tove har även ansvarat för byråns hållbarhetsfokus och haft hand om Vestiaire Collective’s PR i Skandinavien. Hos oss jobbar hon framför allt med att öka klimatengagemanget både lokalt i Skandinavien samt globalt. Tove’s hjärta brinner utöver klimatfrågan för djurrätt, med ett engagemang i framför allt herrelösa hundar världen över.

Emma Bäckström är utbildad civilingenjör inom medieteknik på KTH och har senast arbetat som utvecklare hos Mentimeter. På GoClimate kommer hon utöver utveckling, även jobba med användarupplevelse och produktutveckling av vår webbtjänst. Emma vill, utöver att rädda världen, klappa hundar och springa i skogen!

Förutom att vi tycker att det är väldigt roligt med ett levande, växande team så är vi oerhört glada över vilken klimatnytta det här medför – då vi ser att antal medskapare står i direkt relation till hur stor skillnad vi gör för klimatet. Antalet undvikna ton koldioxid har ökat från 660 ton per medskapare år 2017, till 18 000 ton år 2018 till att uppnå så mycket som 36 670 undvikna ton per medskapare under 2019. Vi ser fram emot att växa teamet ytterligare under 2020 och därmed göra ännu större skillnad!

Posted on

Vad händer med den eventuella vinst som företagen som genomför klimatprojekten gör?

När klimatprojekten vi stöttar genomförts – bland annat tack vara alla våra fantastiska medlemmar – så kommer de leverera massor med klimatnytta. Och de levererar ibland också vinst till företagen som bygger och förvaltar projekten, eftersom de är vanliga företag och inte ideella föreningar.

Vi har inte möjlighet att ha kontroll över den eventuella vinsten som genereras av projekten. Vi tror dock att det är väldigt bra om de genererar vinst, fördelen med det är att ännu fler företag kommer ge sig in i den här i så fall attraktiva marknaden och bygger ännu fler klimatprojekt. Konkurrensen ökar och priserna sjunker. Marknaden för att ställa om till en grön planet växer och pengar vi stöttar projekten med kan göra ännu mer klimatnytta framöver!

Men själva vinsten då? Jo, förhoppningsvis används vinsten till att bolagen fortsätter bygga klimatsmarta projekt eftersom det nu är en attraktiv marknad. Men som sagt, det är inget vi kan kontrollera, det är företagen som bygger och genomför klimatprojektet som bestämmer det. Vinsten kan också delas ut till sina ägare (vilket gör att fler satsar sina pengar i företag som bygger klimatprojekt!), men den kan ju också användas till något som är mindre bra för klimatet tyvärr.

Vi ser inte marknaden för klimatkompensation som perfekt, det finns till exempel flera saker som vi inte kan kontrollera – men vi tror att det är ett av de bästa verktygen vi har om vi vill skynda på omställningen till en grön värld – samtidigt som vi själva jobbar så mycket som vi kan på att minska våra egna klimatavtryck.